Läget i Stockholmsregionen 2021
Stockholmsregionen är Sveriges tillväxtmotor och står sig väl i den internationella konkurrensen. Lägesuppföljningen för 2021 visar dock att det är viktigt att inte ta regionens styrkor för givna.
Utvecklingen i regionen kommer under kommande år att påverkas av tre grundfaktorer: befolkningstillväxten som fortfarande stark men med en lägre takt än tidigare, covid-19 pandemin samt klimatomställningen.
Stockholmsregionen är en ledande tillväxt-, kultur och kunskapsregion med nästan en tredjedel av Sveriges BNP. Utgångsläget för forskning och innovation är bra. Stockholmregionen är den mest innovativa regionen i Europa med flera framgångsrika universitet och högskolor. Den internationella konkurrensen är dock hård och förutsättningarna kan snabbt ändras.
Sex nyckelfrågor
I årets uppföljning identifieras sex nyckelfrågor som Stockholmsregionens aktörer behöver fokusera på för att nå de regionala målen och fortsätta att hävda regionens konkurrenskraft.
1. Bostadsförsörjning och attraktiva livsmiljöer
Bostadsbyggandet har de senaste åren varit på höga nivåer ur ett tjugoårsperspektiv men når trots det inte upp till målet om 22 000 nya bostäder per år. Det finns en utmaning i att matcha bostadsutbudet med demografin och byggtakten riskerar att påverkas av osäkerheten kring tillgången på cement. De regionala stadskärnorna i länet har däremot ett ökat bostadsbyggande och fler flyttar in än ut.
2. Stärk regionala grundförutsättningar för tillväxt
Att stärka de regionala grundförutsättningarna handlar om att Stockholmsregionens aktörer behöver fortsätta arbeta aktivt med frågor som: en fungerande bostadsmarknad, kapacitetsstark transportinfrastruktur, elkraftförsörjning, internationell tillgänglighet, tillgång till kompetens samt trygghet och säkerhet.
3. Omställning i transportsektorn
Transportsektorn står för cirka hälften av länets direkta klimatpåverkan och åtgärder behövs för att öka resandet med kollektivtrafik, gång, cykel och hållbara godstransporter. De flesta resor i länet sker fortfarande med bil och andelen ökade under pandemin. Laddningsbara bilar i länet har ökat rejält från 79 000 år 2020 till 127 00 i november 2021.
4. Kompetensförsörjning
Även om den totala arbetslösheten i länet har sjunkit under 2021 så har långtidsarbetslösheten ökat.
Behovet av rätt kompetens i Stockholmsregionen är stort och växer samtidigt som strukturomvandlingen inom vissa branscher, till exempel handeln, riskerar att slå ut personalgrupper från arbetsmarknaden. Inom vuxen- och högre utbildning behövs ett tätare samarbete i planeringen av utbildningar mellan lärosäten och arbetsmarknaden.
En positiv trend är att en större andel gymnasieelever klarar sin examen på tre år och grundskolan uppvisar en positiv trend gällande behörighet till gymnasieskolan.
5. Skillnader i folkhälsa
Stockholmsregionen har en generellt sett god folkhälsa men med inom-regionala skillnader i ojämlika livsvillkor och levnadsförhållanden, som förutom de direkta konsekvenserna ger samhällsutmaningar som social sammanhållning, trygghet och förtroende för myndigheter. Förutsättningarna att leva hälsosamma liv i sitt närområde skiljer sig åt mellan olika områden, där exempelvis socioekonomiskt utsatta områden har fler trångbodda hushåll, och högre exponering för buller och luftföroreningar.
6. Elförsörjning
I Stockholmsregionen är överföringen av el tidvis ansträngd och situationen förväntas förvärras i takt med allt större behov av el i den gröna omställningen av transportsektorn där elförsörjningen behöver säkras. Elförsörjningen behöver även säkras för att attrahera näringslivsetableringar till regionen. Utbyggnad av överföringskapacitet från stamnätet pågår, men kommer vara färdigt tidigast 2026.
- Senast granskad: 30 juni 2023
