Läget i Stockholmsregionen 2020
Den årliga rapporten Läget i Stockholmsregionen följer upp hur regionen har presterat utifrån uppsatta mål i den regionala utvecklingsplanen (RUFS 2050) och pekar på vad regionen behöver kraftsamla kring under kommande år.
Coronapandemin har haft stor påverkan på länets utveckling under det gånga året. Därför innehåller årets uppföljning även slutsatser från Framtidsanalysen – Stockholmsregionens utveckling i spåren av covid-19.
Det regionala utvecklingsarbetet bedrivs i ett samspel mellan regionens aktörer. Många lokala och regionala processer drivs med den regionala utvecklingsplanen, RUFS 2050, som utgångspunkt och stärker arbetet med att genomföra planen och visionen att Stockholmsregionen ska vara den mest attraktiva storstadsregionen i Europa.
Hur gick det för Stockholmsregionen 2020?
- I början av 2020 hade Stockholmsregionen en stark ställning men påverkades av Coronapandemi på många sätt under året. Regionen kan vända krisen som pandemin orsakat och återhämta sig till det tidigare goda läget, om man kraftsamlar kring de mest angelägna frågorna: kompetensförsörjning, fler bostäder, mer hållbara transporter, underlättande för forskning och innovationer och en ökning av de internationella kontakterna.
- För en omställning av arbetsmarknaden behöver Stockholmsregionen fokusera på att bättre ta tillvara utrikes föddas kompetens och arbetskraft, skapa nya möjligheter till ingångsjobb för lågkvalificerad arbetskraft och dra nytta av digitaliseringen.
- Transportsektorn är en av de största klimatutmaningarna för Stockholmsregionen. För att nå målen om minskade utsläpp behöver både kollektivtrafiken, cykelstråken och goda digitala möjligheter inom trafiken utvecklas. Viktiga insatser är till exempel att arbeta för en ökad elektrifiering av transporter, både av varor och personer och att fortsätta genomförandet av den regionala cykelplanen.
- För att stärka den internationella attraktionskraften behöver Stockholmsregionen fortsätta kraftsamlingen bland annat med regional exportsamverkan, grön omställning och insatser för krisdrabbade företag inom besöksnäringen.
Ett urval av de områden rapporten tar upp:
Sysselsättning
- Förvärvsfrekvensen för de som bor i Stockholms län var under år 2018 något högre än riksgenomsnittet. Inom länet finns det dock stora skillnader mellan olika kommuner, mellan kvinnor och män samt mellan svensk- och utrikes födda. Över tid har inrikes födda män och kvinnor haft en relativt stark ställning på arbetsmarknaden med en genomsnittlig förvärvsfrekvens över 80 procent under den senaste tioårsperioden.
- Den positiva utvecklingen under de senaste åren, med en allt högre andel sysselsatta i Stockholmsregionen, riskerar dock att stanna av på grund av effekterna Corinapandemin har haft på regionens näringsliv och besöksnäring.
Utbildning
- Andelen sysselsatta med högre utbildning har utvecklats i rätt riktning under de senaste tio åren, från 45 procent 2008 till 51 procent 2018. Kvinnor har under en längre tid haft en högre genomsnittlig utbildningsnivå än män, både i Stockholmsregionen och i riket. Av andelen sysselsatta kvinnor hade 57 procent en högre utbildning och av andel sysselsatta män hade 47 procent en högre utbildning i Stockholmsregionen 2018. Skillnaden i utbildningsnivå mellan män och kvinnor har ökat över tid.
Nyföretagande
- Antalet nystartade företag per 1 000 invånare i åldern 16–64 år i Stockholmsregionen uppgick 2019 till 14. Det är marginellt lägre än föregående år, men högre jämfört med riket i övrigt som ligger på 11 nystartade företag per 1 000 invånare.
- Dock har nyföretagandet minskat de senaste åren i Stockholmsregionen. Den negativa trenden gäller för de flesta av länets kommuner.
Bredband
- Stockholmsregionen har en väl utbyggd bredbandsinfrastruktur, men när det gäller tillgång till snabbt bredband (100 Mbit/s eller mer) finns det stora skillnader mellan länets tätbebyggda och glesbebyggda områden.
- Andelen hushåll och arbetsställen som har tillgång till snabbt bredband har ökat. 2019 hade drygt 94 procent av hushållen och 92 procent av arbetsställena i regionen tillgång till snabbt bredband.
Bostäder
- Under 2019 påbörjades byggandet av 13 700 bostäder, vilket var något fler än året innan. Prognosen för 2020 är att 11 000 bostäder ska ha påbörjats under året. Bostadsbyggandet når inte upp till delmålet för Stockholmsregionen som är på 22 000 bostäder per år och det är fortsatt svårt att hitta en bostad till en acceptabel kostnad.
Kollektivtrafik
- Under 2019 genomfördes 57 procent av samtliga resor i länet med gång, cykel eller kollektivtrafik, vilket är en ökning med tre procentenheter från år 2015. Kollektivtrafiken har starkast ställning när det gäller vardagsresor till och från arbete medan bilen används mer frekvent på fritiden samt vid tjänsteresor. Totalt utgör cykelns andel av de regionala resorna sju procent, att jämföra med målet om 20 procent. Att resa med cykeln är vanligast vid resor till och från arbetet. Kollektivtrafiken har förhållandevis stark ställning för arbetspendlingen i länet, särskilt i och nära regioncentrum.
Trygghet och tillit
- Brottsförebyggande rådet, BRÅ, gör en årlig Nationell trygghetsundersökning som visar att vid 2020 års mättillfälle uppgav lika många svarande att oron påverkade livskvaliteten jämfört med 2019, åtta procent. De som bor i storstäderna upplever en något större otrygghet, tio procent, än boende i mindre kommuner eller landsbygd, åtta procent.
Klimatutsläpp
- De direkta växthusgasutsläppen per person i Stockholmsregionen har har stagnerat sedan 2012, efter att tidigare ha gått ner kraftigt. Senast tillgängliga data (2018) visar att utsläppen har sjunkit till 2,4 ton per person. Det betyder att det behövs kraftfulla åtgärder för att målet för år 2030 på 1,5 ton per person.
- Den minskning som kan noteras beror både på att energianvändningen per person i Stockholmsregionen har minskat under perioden, och på att den el som används produceras med allt mindre fossilbränsle. En tydlig minskning i utsläppen motverkas av att utsläppen från transporter, som är den största utsläppskällan, ökade mellan 2016 och 2018.
- Energiproduktionen inom regionen ska ske till 100 procent med förnybara bränslen senast år 2030. År 2018 uppgick andelen förnybara källor i Stockholmsregionens energiproduktion till 78,6 procent.
- Det sker en kontinuerlig utveckling för ökad andel förnybar energi i regionen, till exempel i form av investeringar i solceller, industriella satsningar på biodrivmedel och bioeldad fjärrvärme. Länets elproduktion från vindkraft, lokalt producerade biobränslen och lokalt använd solenergi har ökat markant de senaste åren.
Medellivslängd
- Den förväntade medellivslängden bland nyfödda i Stockholmsregionen är omkring ett halvår högre än i riket som helhet. Den förväntade medellivslängden har sedan 2007 ökat med 1,6 år till 84,8 år för kvinnor och med 2,7 år till 81,3 år för män.
- Trots att medellivslängden ökar finns det fortfarande betydande inomregionala skillnader mellan olika socioekonomiska grupper och kommuner. Medellivslängden är 2,7 år högre för kvinnor i kommunen med högst medellivslängd jämfört med kommunen med lägst medellivslängd, motsvarande siffra för män är 4,5 år.
- Senast granskad: 30 juni 2023
