Samråd om lokalisering av Roslagsbanan till city Universitetet - Odenplan

Fler människor väljer att bo och vistas i Stockholmsregionen. Därför behövs både fler bostäder och en smidig och pålitlig kollektivtrafk med plats för fer resenärer. Förlängningen av Roslagsbanan till city är ett sätt att förbättra möjligheten att resa till och från de växande kommunerna i den nordöstra delen av regionen.

Stockholmsregionen beräknas få 50 procent fler invånare till år 2050, där nordostkommunerna står för en betydande del av ökningen. Därför behöver kollektivtrafiken byggas ut och förstärkas. En del av det är att utveckla Roslagsbanan för framtidens resande.

I dag är restiderna mellan nordostkommunerna och centrala Stockholm långa och en stor del av dem som reser med Roslagsbanan byter vid Stockholms Östra till tunnelbanans röda linje. Det gör att det blir mycket trångt på tågen mellan Tekniska Högskolan och T-Centralen. År 2050 beräknas dubbelt så många resa med Roslagsbanan jämfört med i dag. För att uppnå minskad restid och förbättrad koppling är det nödvändigt att planera för en ökad kapacitet.

Stor nytta att förlänga Roslagsbanan 

År 2014 genomfördes en åtgärdsvalsstudie som studerade förutsättningarna för en kapacitetsstark kollektivtrafik mellan centrala Stockholm och nordostkommunerna. I studien utvärderades flera olika kollektivtrafiklösningar för att öka kapaciteten. Att förlänga Roslagsbanan till city var den åtgärd som bedömdes ge störst nytta.

En del av Sverigeförhandlingen

Roslagsbanan till city var också en av de åtgärder som Sverigeförhandlingen förhandlade fram år 2017. Sverigeförhandlingen är ett initiativ från Sveriges regering för att bygga höghastighetsjärnväg i Sverige och få förbättrad kollektivtrafik och ökat bostadsbyggande i storstäderna.

En viktig del i Sverigeförhandlingen har varit att hitta lösningar där flera parter kan samarbeta och dela på finansieringen. I avtalet om Roslagsbanan till city ingår också att kommunerna tillsammans ska bygga 29 000 bostäder. De parter som är med i Roslagsbanan till city är: Region Stockholm, Staten, Vallentuna kommun, Täby kommun, Österåkers kommun och Stockholms stad.

Roslagsbanan har rustats upp under flera år för att öka säkerheten och göra det möjligt att köra tätare trafk. Genom att förlänga järnvägen genom en tunnel via Odenplan till T-Centralen blir resan till och från nordost dessutom snabbare och smidigare så att fler kan välja tåget i stället för bilen.

Roslagsbanan invigdes under sent 1800-tal och banans sträckning är väl anpassad till landskapets form. I takt med att resandet har ökat och behoven förändrats har banan kontinuerligt moderniserats, bland annat har vissa sträckor byggts ut till dubbelspår.

Förlängningen till city förbättrar tillgängligheten mellan nordostkommunerna och centrala Stockholm, samt stärker kapaciteten i kollektivtrafiksystemet. Förlängningen innebär även att en hårt belastad sträcka på tunnelbanans röda linje avlastas.

Inför kommande arbete med en lokaliseringsutredning hölls ett första samråd med allmänheten i januari 2021. Syftet med det samrådet var att informera om projektet och att inhämta allmänhetens synpunkter. I lokaliseringsutredningen som genomfördes under 2022 studerades var och hur Roslagsbanan kan
förlängas till city. Ett andra samråd med allmänheten hölls under maj-juni 2022. Det samrådet handlade även om hur förlängningen kan komma att påverka miljön.

I lokaliseringsutredningen studerades olika sträckningar och stationer och utredningen låg till grund för beslut om val av lokalisering. Region Stockholm beslutade att gå vidare med ett alternativ som i utredningen benämndes Grön D, vilket innebär en sträckning via Universitetet och Odenplan till T-Centralen.

I det fortsatta utredningsarbetet med alternativ Grön D, där olika tekniska utredningar genomförts, har konstaterats att de spårlinjer som studerades inte är tekniskt genomförbara på sträckanmellan Universitetet och Odenplan. Det har därför varit nödvändigt att studera sträckan igen i syfte att hitta genomförbara lokaliseringsalternativ. Sträckan mellan Odenplan och T-Centralen är redan beslutad. Där kunde konflikter med undermarksanläggningar undvikas genom justeringar av spårlinjen inom den valda korridoren. 

I april 2024 genomförs ett tredje samråd i syfte att inhämta synpunkter kring studerade alternativ för sträckan mellan Universitetet och Odenplan.
Inom ramen för lokaliseringsutredningen togs projektets ändamål fram. Ändamålen kan ses som det övergripande syftet med projektet.

Läs mer om projekt Roslagsbanan till city här

I området för den nya järnvägen finns höga natur- och kulturvärden. Här finns också ett mycket stort antal arbetsplatser, bostäder och populära besöksmål. Dessutom behöver hänsyn tas till bergförhållanden, grundvatten och annan infrastruktur som redan finns i området, både över och under mark.

Lokaliseringsalternativ för delsträckan Universitet och Odenplan studeras inom det sedan tidigare definierade utredningsområdet.

I området ingår delar av stadsdelarna Vasastaden och Östermalm. Här dominerar stenstaden, med enhetliga gaturum, och fristående parker och kyrkor på höjder. Bebyggelsen har generellt ett mycket högt kulturhistoriskt värde.

I den norra delen av området finns institutionsbältet med offentliga institutioner kopplade till sjukvård, undervisning, vetenskap och forskning, samt parklandskapet med öppna dalgångar och höjder.

Här ligger Stockholms universitet och Kungliga Tekniska Högskolan, som är två av landets viktigaste högre lärosäten. Området är ett av regionens viktigaste arbetsplatsområden och ett offentligt rum för både invånare och besökare. Här bor och arbetar många människor. I Vasastaden finns flera viktiga målpunkter och flera stora grund- och gymnasieskolor.

Inom området behöver sträckningen även anpassas efter bergförhållanden, naturvärden, samt befintlig infrastruktur som exempelvis tunnelbanan, Norra
länken, Värtabanan och andra underjordsanläggningar.

Kartan visar utredningsområdets gräns och olika karaktärer.

När vi bygger ny järnväg behöver ytor tillfälligt tas i anspråk. Etableringsytor används för byggbodar, materialupplag och uppställning av maskiner. Arbetstunnlar kommer att behövas för in- och uttransporter av material och maskiner under byggandet av stationer och tunnlar. Transporter av maskiner och material till och från bygget sker i möjligaste mån på större vägar.

Vid val av platser för etableringsytor, arbetstunnlar och transportvägar tas hänsyn till närboende och den omgivande miljön. Trots hänsynstaganden kommer utbyggnaden att innebära vissa störningar. För att minska störningar under byggskedet kan åtgärder komma att behövas.
Byggskedet ligger en bit in i framtiden men det är viktigt att redan nu börja planera så att genomförandet blir så bra som möjligt.

Förlängningen av Roslagsbanan till city kommer till största del att gå i tunnel. Det är önskvärt att i så stor utsträckning som möjligt bygga tunnlar och stationer i berg. Berget i området bedöms i huvudsak vara av god kvalitet men det finns kortare passager och zoner med sämre bergkvalitet.

Det är stor konkurrens om utrymmet under mark i centrala Stockholm, och många andra anläggningar att ta hänsyn till, som till exempel tunnelbanan och Norra länken. Själva tunneln har begränsad påverkan på miljön ovan mark men den kan påverka på annat sätt. En tunnel kan till exempel förändra grundvattennivåer vilket kan orsaka sättningar i byggnader och andra anläggningar. Den framtida tågtrafiken kan ge upphov till stomljud och vibrationer, som i sin tur kan upplevas störande för människor som vistas i byggnader ovanpå tunneln. Med olika anpassningar och åtgärder kan påverkan undvikas eller minimeras.

Där Roslagsbanan övergår från befintlig sträckning ovan mark till tunnel kan den omgivande miljön påverkas. Läget för övergången måste därför anpassas så att påverkan blir så liten som möjligt.