Katastrofmedicinsk beredskap

Katastrofmedicinsk beredskap säkrar sjukvården. Vid en särskild händelse är målet att minimera de fysiska och psykiska följder som kan uppstå.

Akutsjukvården i Stockholms län har stora resurser för att kunna ta hand om akut skadade. Vid en eventuell katastrof finns planer för hur resurser snabbt kan utökas. Om resurserna inte räcker till har akutsjukvården i länet möjlighet att ta hjälp av angränsande regioner.

Krisorganisation

Arbetet med kris- och katastrofberedskap utförs under ledning av regionstyrelsen och regiondirektören. Enheten för katastrofmedicinsk beredskap ansvarar för den katastrofmedicinska beredskapen i Region Stockholm. Det omfattar såväl somatiska som psykologiska insatser. Enheten ansvarar för planering, upphandling, utvärdering och utveckling inom området.

Beredskap för epidemier

Region Stockholms smittskyddsläkare ansvarar för samordningen av länets epidemiberedskap. Smittskydd Stockholm arbetar med att förebygga och minska spridning av smittsamma sjukdomar till och mellan människor. Arbetet är länsövergripande och sker via epidemiologisk övervakning, smittspårning, information och utbildning. Smittskyddsläkaren har hjälp av kommunernas miljö- och hälsoskyddsnämnder, läkare och andra verksamma inom området.

Smittskydd Stockholm bidrar även med råd och information till allmänheten gällande frågor om smittskydd.

Psykologiskt omhändertagande

Det psykologiska omhändertagandet är en viktig del av det katastrofmedicinska arbetet. Det handlar om medmänskligt stöd och om att informera om samt bedöma behov för individer och grupper. Inom Region Stockholm finns psykologisk/psykiatriska katastrofledningsgrupper (PKL-grupper) som ansvarar för det psykologiska stödet till drabbade och personal vid en olycka eller katastrof.

Tjänsteman i Beredskap

Enligt Socialstyrelsens föreskrifter ska varje region vara bemannad för att dygnet runt kunna ta emot larm vid en allvarlig händelse. Denna funktion kallas Tjänsteman i Beredskap (TiB). SOS Alarm larmar TiB enligt en särskild instruktion som sedan ska påbörja och samordna det inledande krisledningsarbetet.

Vid en allvarlig händelse har TiB befogenhet att utöva särskild sjukvårdsledning på regional nivå och har då rätt att fatta beslut om:

  • vilka enheter inom akutsjukvården och närsjukvården som ska vara mottagande enheter
  • ledningsresurser i skadeområde
  • aktivering av psykologisk/psykiatriska katastrofledningsgrupper (PKL-grupp/er),
  • aktivering av Kommunikatör i Beredskap (KiB)/pressjour
  • förstärkning av ambulansresurser
  • beredskapshöjning för Regional särskild sjukvårdsledning (RSSL)
  • att skicka personer till samverkande myndigheters staber.

Vid särskilda händelser är TiB också initial chef för RSSL.

  • Senast granskad: 11 juli 2023