Uppföljning utfall beviljade projekt

Projektägare

Regional- och socialfonden är en viktig del i EU:s sammanhållningspolitik. EU:s sammanhållningspolitik ska genomföras i ett brett partnerskap mellan alla samhällssektorer. En aspekt av denna partnerskapsprincip är hur ägarskapet av de olika projekt är fördelat mellan aktörer från offentlig sektor, akademi, näringsliv och civilsamhälle.

Diagrammen visar fördelning av projektägare per samhällssektor för de 75 beviljade regional- och socialfondsprojekten:

• 32 projekt (43%) ägs av en aktör från offentlig sektor eller akademi.
• 43 projekt (57%) ägs av en aktör från näringsliv eller civilsamhälle.

Utfallet visar att fler privata aktörer har ansökt om regional- och socialfondsprojekt jämfört med offentliga aktörer.

Fördelning EU-medel mellan samhällsektorer

Total beviljades 724,7 mnkr i EU-stöd till de 75 beviljade projekten vilket innebär en genomsnitt EU-stöd om 9,8 mnkr per projekt:

• 453 mnkr (63 %) beviljades till projekt som ägs av en aktör från offentlig sektor och akademi, vilket innebär en genomsnitt EU-stöd om 14,3 mnkr per projekt.
• 271,7 mnkr (37 %) beviljades till projekt som ägs av en aktör från näringsliv och civilsamhälle, vilket innebär en genomsnitt EU-stöd om 6,5 mnkr per projekt.

Utfallet visar att offentliga aktörer har haft större möjligheter att ansöka om större projekt jämfört med privata aktörer. Som diagrammen visar gäller det framförallt ESF-projekt.

RUFS 2050

Regional- och socialfondsprojekt ska bidra till genomförandet av den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen RUFS 2050. För uppföljning av ett projekts bidrag till genomförandet av RUFS 2050 görs en bedömning hur respektive projekts syfte och mål kopplas till de långsiktiga målen i RUFS 2050.

Diagrammen visar hur många projekt som bedöms bidra till måluppfyllelse av varje långsiktig mål i RUFS 2050. Ett projekt kan bidra till måluppfyllelse av flera RUFS-mål samtidigt. Därför visas även projektens sekundära måluppfyllelse i diagrammen.

• De flesta projekt bedöms bidra till måluppfyllelse av flera mål i RUFS 2050 samtidigt.
• Regionalfondsprojekten bedöms bidra mest till måluppfyllelse av RUFS-mål 3 En ledande tillväxt- och kunskapsregion och RUFS-mål 4 En resurseffektiv och resilient region utan klimatpåverkande utsläpp, vilket är förväntat med tanke på inriktningen för Stockholmsregionens regionalfondsprogram.
• Socialfondsprojekten bedöms bidra mest till måluppfyllelse av RUFS-mål 2 En öppen jämställd jämlik och inkluderande regionen vilket är förväntat med tanke på inriktningen för Stockholmsregionens handlingsplan för socialfonden.
• De socialfondsprojekt som bedöms bidra till måluppfyllelse av RUFS-mål 3 En ledande tillväxt- och kunskapsregion är främst projekt med fokus på kompetensutveckling av anställda hos små och medelstora företag.

EU-investering per mål i RUFS 2050

Diagrammen visar projektens EU-investering per långsiktigt mål i RUFS 2050. Stockholmsregionen har tillgång till ett tre gånger större budget för socialfonden jämfört med regionalfonden. Detta är förklaringen till att störst investering i genomförande av RUFS görs med koppling till RUFS-mål 2 En öppen jämställd jämlik och inkluderande regionen.

De 75 beviljade projekten innebär en EU-investering för varje långsiktigt RUFS-mål:

• RUFS-mål 1 En tillgänglig region med god livsmiljö
  2,5 mnkr, varav 0,6 mnkr från regionalfonden och 1,9 mnkr från socialfonden.
• RUFS-mål 2 En öppen jämställd jämlik och inkluderande regionen
  490,7 mnkr från socialfonden.
• RUFS-mål 3 En ledande tillväxt- och kunskapsregion
  170,3 mnkr, varav 111,2 mnkr från regionalfonden och 59,1 mnkr från socialfonden.
• RUFS-mål 4 En resurseffektiv och resilient region utan klimatpåverkande utsläpp
  61,2 mnkr, varav 38,7 mnkr från regionalfonden och 22,5 mnkr från socialfonden.

Agenda 2030

Regional- och socialfondsprojekt ska bidra till genomförandet av Agenda 2030 i Stockholmsregionen. För uppföljning av ett projekts bidrag till genomförandet av Agenda 2030 görs en bedömning hur respektive projekts syfte och mål kopplas till Agenda 2030:s globala hållbarhetsmål.

Diagrammen visar hur många projekt som bedöms bidra till måluppfyllelse för varje globalt hållbarhetsmål i Agenda 2030. Ett projekt kan bidra till måluppfyllelse av flera mål samtidigt. Därför visas även projektens sekundära måluppfyllelse i diagrammen.

• De 75 beviljade projekten bedöms bidra i genomsnitt till måluppfyllelse av fem globala hållbarhetsmål samtidigt, sammanlagt bedöms dessa projekt bidra till måluppfyllelse av 13 av de 17 globala hållbarhetsmålen.
• De 23 beviljade regionalfondsprojekten bedöms bidra till måluppfyllelse av tio globala hållbarhetsmål, de flesta projekt bidrar till måluppfyllelse av globalt hållbarhetsmål 9 Hållbar industri, innovation och infrastruktur.
• De regionalfondsprojekt som bedöms bidra till måluppfyllelse av globalt hållbarhetsmål 9 Hållbar industri, innovation och infrastruktur är främst projekt med fokus på innovation, digitalisering, stöd till SMF samt smart specialisering.
• De 52 beviljade socialfondsprojekten bedöms bidra till måluppfyllelse av tolv globala hållbarhetsmål, de flesta projekt bidrar till måluppfyllelse av globalt hållbarhetsmål 8 Anständiga arbetsvillkor och ekonomiskt tillväxt.
• De socialfondsprojekt som bedöms bidra till måluppfyllelse av globalt hållbarhetsmål 8 Anständiga arbetsvillkor och ekonomiskt tillväxt är främst projekt med fokus på kompetensutveckling av anställda.

Tvärsektoriell samverkan

EU:s sammanhållningspolitik ska genomföras i ett brett partnerskap mellan alla samhällssektorer. En aspekt av denna partnerskapsprincip är huruvida ett projekt genomförs i samverkan mellan aktörer inom olika samhällssektorer.

Diagrammen visar de 75 beviljade projektens grad av samverkan över sektorsgränser. Projekten har grupperats efter de olika kombinationerna för samverkan mellan olika samhällssektorer:

• 15 (20 %) projekt genomförs utan samverkan över sektorsgränser eller i samverkan mellan parter inom samma samhällssektor.
• 27 (36 %) projekt genomförs i samverkan mellan parter i två olika samhällssektorer.
• 33 (44 %) projekt genomförs i samverkan mellan parter från minst tre olika samhällssektorer varav:
  - 13 projekt genom en triple-helix samverkan.
  - Nio projekt genom en quadrupple-helix samverkan.

Cirkeldiagrammen visar hur fördelningen blir om man grupperar de 75 beviljade projekten utifrån antalet samhällssektorer som är med i genomförandet av respektive projekt. En närmare analys av utfallet per samhällssektor visar att:

• Den offentlig sektor är med i 58 projekt och äger 27 av dessa projekt.
• Akademin är med i 30 projekt och äger 5 av dessa projekt.
• Näringslivet är med i 51 projekt och äger 24 av dessa projekt.
• Civilsamhället är med i 38 projekt och äger 19 av dessa projekt.

60 (80 %) projekt genomförs i samverkan över sektorsgränser vilket skapar en brett samhällig förankring av regional- och socialfondsprojekt i Stockholmsregionen.

Projektens finansiering

För att genomföra ett regional- eller socialfondsprojekt behöver en projektägare tillsammans med eventuella samverkansparter stå för en del av projektfinansieringen. En projektägare har även möjlighet att söka medfinansiering från Region Stockholms olika anslag för regional utveckling. De 75 beviljade projektens finansiering redovisas i diagrammet:

Diagrammet visar hur de 75 beviljade projekten finansieras. Sammanlagt innebär genomförandet av dessa projekt en totalinvestering om 1,3 mdkr i Stockholmsregionens utveckling. Som diagrammen visar finansieras denna investering med:

• 724,7 mnkr (50 %) EU-medel från regional- och socialfonden.
• 542,2 mnkr (37 %) från den offentliga sektorn
  - inkl. akademin och Region Stockholms anslag.
• 196,0 mnkr (13 %) från näringslivet och civilsamhället.

Finansiering regionalfondsprojekt

För ett regionalfondsprojekt gäller att ett projekt kan få max 40 % i EU-finansiering. Som diagrammen visar finansieras de 23 beviljade regionalfondsprojekten genom:

• 150,4 mnkr (38 %) EU-medel från regionalfonden.
• 197,0 mnkr (49 %) från den offentliga sektorn
  - inkl. akademin och Region Stockholms anslag.
• 51,7 mnkr (13 %) från näringslivet och civilsamhället.

Finansiering socialfondsprojekt

För ett socialfondsprojekt gäller att ett projekt kan få max 54 % i EU-finansiering (inklusive medel från ett nationellt anslag för socialfonden). Som diagrammen visar finansieras de 52 beviljade ESF-projekten genom:

• 574,2 mnkr (54 %) EU-medel från socialfonden.
• 345,2 mnkr (32 %) från den offentliga sektorn
  - inkl. akademin och Region Stockholms anslag.
• 144,2 mnkr (14 %) från näringslivet och civilsamhället.