Uppföljning utfall beviljade projekt

Projektägare

Regional- och socialfonden är en viktig del i EU:s sammanhållningspolitik. Sammanhållningspolitiken ska genomföras i ett brett partnerskap mellan alla samhällssektorer. En aspekt av denna partnerskapsprincip är hur ägarskapet av de olika projekt är fördelat mellan aktörer från offentlig sektor, akademi, näringsliv och civilsamhälle.

Diagrammen visar fördelning av projektägare per samhällssektor för de 103 beviljade regional- och socialfondsprojekten:

• 43 projekt (42 %) ägs av en offentlig aktör
  - varav 5 projekt (5 %) ägs av en aktör från akademi.
• 60 projekt (58 %) ägs av en privat aktör
  - varav 32 projekt (31 %) ägs av en aktör från näringslivet och
  - 28 projekt (27 %) ägs av en aktör från civilsamhället.

Utfallet visar att projektägare har en bra spridning mellan de fyra samhällssektorer. Att aktörer från akademi är underrepresenterade kan förklaras med att inriktningen för socialfonden inte lämpar sig för aktörer från akademin att söka EU-medel

Fördelning EU-medel mellan samhällsektorer

Total beviljades 923,9 mnkr i EU-stöd till de 103 beviljade projekten vilket innebär en genomsnitt EU-stöd om 9,0 mnkr per projekt:

• 61 % av beviljade EU-medel (567 mnkr) går till projekt som ägs av en offentlig aktör vilket blir i genomsnitt 13,2 mnkr per projekt.
• 39 % av beviljade EU-medel (357 mnkr) går till projekt som ägs av en privat aktör vilket blir i genomsnitt 6,0 mnkr per projekt.

Utfallet visar att offentliga aktörer genomför fler projekt med större projektbudget, vilket gäller framförallt socialfondsprojekt.

Den regionala utvecklingsplanen (RUFS 2050)

Regional- och socialfondsprojekt ska bidra till genomförandet av den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen (RUFS 2050). För att kunna avgöra huruvida ett projekt kommer att bidra till genomförandet av utvecklingsplanen görs en bedömning om hur respektive projekts syfte och mål kopplas till de långsiktiga målen i planen.

Diagrammen visar hur många projekt som bedöms bidra till måluppfyllnad av varje långsiktig mål i den regionala utvecklingsplanen. Ett projekt kan bidra till måluppfyllnad av flera mål samtidigt. Därför visas även projektens sekundära måluppfyllnad i diagrammen.

• De flesta projekt bedöms bidra till måluppfyllnad av flera mål i utvecklingsplanen samtidigt.
• Socialfondsprojekten bidrar mest till måluppfyllnad av utvecklingsplanens mål 2 En öppen jämställd, jämlik och inkluderande region, vilket är förväntat med tanke på att projekten har en fokus på kompetensutveckling av anställda eller insatser för att få fler in i arbete.
• Regionalfondsprojekten bidrar mest till måluppfyllnad av utvecklingsplanens mål 3 En ledande tillväxt- och kunskapsregion och mål 4 En resurseffektiv och resilient region utan klimatpåverkande utsläpp, vilket är förväntat med tanke på att projekten har en fokus på forskning och innovation, digitalisering, stärka små och medelstora företagens konkurenskraft eller stärka den cirkulära ekonomin.

EU-investering per mål i utvecklingsplanen

Diagrammen visar projektens EU-investering per långsiktigt mål i den regionala utvecklingsplanen. Stockholmsregionen har tillgång till ett tre gånger större budget för socialfonden jämfört med regionalfonden. Detta är förklaringen till att störst investering i genomförande av den regionala utvecklingsplanen görs med koppling till planens mål 2 En öppen jämställd jämlik och inkluderande regionen.

De 103 beviljade projekten innebär en EU-investering för tre långsiktiag mål i den regionala utvecklingsplanen:

• Mål 2 En öppen jämställd jämlik och inkluderande regionen
  672 mnkr från socialfonden.
• Mål 3 En ledande tillväxt- och kunskapsregion
  176 mnkr, varav 115 mnkr från regionalfonden och 61 mnkr från socialfonden.
• Mål 4 En resurseffektiv och resilient region utan klimatpåverkande utsläpp
  76 mnkr, varav 52 mnkr från regionalfonden och 24 mnkr från socialfonden.

Agenda 2030

Regional- och socialfondsprojekt ska bidra till genomförandet av Agenda 2030 i Stockholmsregionen. För uppföljning av ett projekts bidrag till genomförandet av Agenda 2030 görs en bedömning hur respektive projekts syfte och mål kopplas till Agenda 2030:s globala hållbarhetsmål.

Diagrammen visar hur många projekt som bedöms bidra till måluppfyllnad för varje globalt hållbarhetsmål i Agenda 2030. Ett projekt kan bidra till måluppfyllnad av flera mål samtidigt. Därför visas även projektens sekundära måluppfyllnad i diagrammen.

• De 103 beviljade projekten bedöms bidra i genomsnitt till måluppfyllelse av fem globala hållbarhetsmål samtidigt, sammanlagt bedöms dessa projekt bidra till måluppfyllelse av 13 av de 17 globala hållbarhetsmålen.
• De 32 beviljade regionalfondsprojekten bedöms bidra till måluppfyllelse av tio globala hållbarhetsmål, de flesta projekt bidrar till måluppfyllelse av globalt hållbarhetsmål 9 Hållbar industri, innovation och infrastruktur.
• De regionalfondsprojekt som bedöms bidra till måluppfyllelse av globalt hållbarhetsmål 9 Hållbar industri, innovation och infrastruktur är främst projekt med fokus på innovation, digitalisering, stöd till företag samt smart specialisering.
• De 71 beviljade socialfondsprojekten bedöms bidra till måluppfyllelse av tolv globala hållbarhetsmål, de flesta projekt bidrar till måluppfyllelse av globalt hållbarhetsmål 8 Anständiga arbetsvillkor och ekonomiskt tillväxt.
• De socialfondsprojekt som bedöms bidra till måluppfyllelse av globalt hållbarhetsmål 8 Anständiga arbetsvillkor och ekonomiskt tillväxt är främst projekt med fokus på kompetensutveckling av anställda.

Tvärsektoriell samverkan

EU:s sammanhållningspolitik ska genomföras i ett brett partnerskap mellan aktörer från alla samhällssektorer. En aspekt av denna partnerskapsprincip är huruvida ett projekt genomförs i samverkan mellan aktörer inom olika samhällssektorer.

Diagrammen visar de 103 beviljade projektens grad av samverkan över sektorsgränser. Projekten har grupperats efter olika saverkanskombinationer mellan samhällssektorer:

• 6 projekt (6%) genomförs utan samverkan
• 15 projekt (15%) genomförs i samverkan inom en samhällssektor
• 35 projekt (34 %) genomförs i samverkan mellan två samhällssektorer
• 47 projekt (46 %) i samverkan mellan minst tre samhällssektorer varav 17 projekt i en triple-helix samverkan och 11 projekt genom i en quadrupple-helix samverkan

Cirkeldiagrammen visar hur fördelningen blir om man grupperar de 103 beviljade projekten utifrån antalet samhällssektorer som är med i genomförandet av respektive projekt. En närmare analys av utfallet per samhällssektor visar att:

• Den offentlig sektor är med i 79 projekt och äger 38 av dessa projekt.
• Akademin är med i 43 projekt och äger 5 av dessa projekt.
• Näringslivet är med i 71 projekt och äger 32 av dessa projekt.
• Civilsamhället är med i 53 projekt och äger 28 av dessa projekt.

82 projekt (80 %) genomförs i samverkan över sektorsgränser vilket skapar en brett samhällig förankring av regional- och socialfondsprojekt i Stockholmsregionen.

Projektens finansiering

För att genomföra ett regional- eller socialfondsprojekt behöver en projektägare tillsammans med eventuella samverkansparter stå för en del av projektfinansieringen. En projektägare har även möjlighet att söka medfinansiering från Region Stockholms olika anslag för regionala utvecklingsinsatser.
De 103 beviljade projektens finansiering redovisas i diagrammet:

Diagrammet visar hur de 103 beviljade projekten finansieras. Sammanlagt innebär genomförandet av dessa projekt en totalinvestering om 1,8 mdkr i Stockholmsregionens utveckling. Som diagrammen visar finansieras denna investering med:

• 923,9 mnkr (50 %) i EU-medel från regional- och socialfonden.
• 628,1 mnkr (34 %) från den offentliga sektorn.
• 246,1 mnkr (13 %) från näringslivet och civilsamhället.
• 45,3 mnkr (3 %) från Region Stockholms olika anslag för regionala utvecklingsinsatser.

Finansiering regionalfondsprojekt

För ett regionalfondsprojekt gäller att ett projekt kan få max 40 % i EU-finansiering. Som diagrammen visar finansieras de 32 beviljade regionalfondsprojekten genom:

• 167,1 mnkr (38 %) i EU-medel från regionalfonden.
• 163,7 mnkr (37 %) från den offentliga sektorn.
• 72,5 mnkr (16 %) från näringslivet och civilsamhället.
• 38,9 mnkr (9 %) från Region Stockholms olika anslag för regionala utvecklingsinsatser.

Finansiering socialfondsprojekt

För ett socialfondsprojekt gäller att ett projekt kan få max 54 % i EU-finansiering (inklusive medel från ett nationellt anslag för socialfonden). Som diagrammen visar finansieras de 71 beviljade ESF-projekten med:

• 756,7 mnkr (54 %) i EU-medel från socialfonden.
• 464,3 mnkr (33 %) från den offentliga sektorn.
• 173,6 mnkr (12 %) från näringslivet och civilsamhället.
• 6,4 mnkr (1 %) från Region Stockholms olika anslag för regionala utvecklingsinsatser.

Mer om partnerskapet

• Om Strategiska partnerskapet Stockholm
• Partnerskapets arbete
• Beviljade projekt