Levande musik i barnsjukvården

Detta forskningsprojekt är en uppföljning av pilotprojektet Kreativt musikskapande på barn avdelning från 2019 då professionella musiker spelade akustiska instrument för och tillsammans med barn i åldrarna 0–17 år och deras familjer på två olika akutvårdsavdelningar på ett barnsjukhus i Region Stockholm. Även vårdpersonalen
fick del av musiken.

Pilotprojektet finansierades av Region Stockholms Projektstöd kultur och hälsa och tillsammans med Kompetenscentrum för kultur och hälsa vid Region Stockholm finansierades en uppföljning; Musik i barnsjukvården med tillhörande följeforskning, i syfte att undersöka om musikaliska aktiviteter utförda av professionella musiker kunde främja delaktighet, engagemang och välbefinnande hos barn, familjer och vårdpersonal.

Under perioden november 2021 till februari 2022, två förmiddagar i veckan, turades en grupp om totalt fyra professionella musiker om att musicera så att två åt gången spelade i korridorer och på patientrum. Genom etnografiskt inspirerad forskningsdesign följde en forskare musikernas arbete och samlade forskningsmaterial med hjälp av deltagande observationer, fältanteckningar, enkäter, informella samtal och semistrukturerade intervjuer med barn, familjer, musiker och vårdpersonal samt andra professionella verksamma inom lekterapi, musikterapi och sjukhusclowner.

All data analyserades med kvalitativ innehållsanalys som mynnade ut i följande teman: Känslomässig påverkan; Delaktighet och musiken som kulturbärare; Synen på musik, och Organisation och profession. 

I diskussionen jämförs resultatet mot den forskningsöversikt över det internationella
forskningsläget om levande musik i barnsjukvård som forskarteamet genomförde parallellt med följeforskningen. Denna diskussion är grundläggande för de slutsatser och rekommendationer som görs.

Rapporten visar att levande musik i barnsjukvården utgör en uppskattad insats med potential att skapa glädje, främja hälsa och välbefinnande hos barn, familjer och vårdpersonal på liknande sätt som redan etablerade insatser från lekterapi och sjukhusclowner gör. Av resultatet framgår att barnen i studien till vardags sällan hade möjlighet att ta del av levande musik. I stället blev det främst inspelad eller streamad musik via TV och mobila enheter, vilket hade ökat under pandemin.
Projektet erbjöd därför en uppskattad, alternativ och värdefull musikaktivitet av hög kvalitet där även mycket små barn kunde få lyssnarupplevelser, visa engagemang och interagera i musiken. Instrumentens klang, musikernas röster och
inkännande sätt att följa barnets ljud och rörelser, bidrog till att harmoni kunde skapas i sjukhusmiljön. Äldre barn och tonåringar lyfte särskilt musikens betydelse för avkoppling och distraktion. En del föräldrar uttryckte att de planerade att
musicera med sina barn efter sjukhusvistelsen.

Under projektet hände det även att vårdpersonal upptäckte nya sätt att använda musik för att bistå och avleda barnen i omvårdnadsarbetet. Några menade att musiken kunde bidra till att skapa positiv stämning, minska stress och främja
samhörigheten inom personalgruppen. Förslag gavs också på hur musikinsatsen skulle kunna utvecklas i framtiden för att stödja vården.

I rapporten framstår personalens kunskap och öppenhet för musikinsatsens potentiella betydelse för vården som avgörande för positiva upplevelser av delaktighet och välbefinnandet hos alla inblandade. Rapporten bidrar härmed till en breddad förståelse för en kulturunderstödd barnsjukvård där miljön, det musikaliska utförandet och delaktigheten, spelar in i syfte att erbjuda en familjecentrerad vård.

Rapporten visar också att organisatoriska aspekter påverkar utfallet. Eftersom projektet genomfördes under en tid av förhöjda smittskyddsrestriktioner på grund av covid-19-pandemin och en pågående RS-epidemi, behövde musikerna och vårdpersonalen hantera andra utmaningar jämfört med pilotprojektet 2019. En framtida formalisering av musikprojektet, där musikerna ansvarar för workshops med personalen och deltar i vården på liknande sätt som clownerna redan gör, skulle kunna innebära att musikerna får en viktig funktion som kulturbärare.

Levande musik i korridorer och entréer skulle kunna utgöra ett värdefullt bidrag till en varmare sjukhusmiljö.

Författare Louise Elau