Miljöpris för övergång till flergångstillbehör vid patientövervakning

För att kunna övervaka till exempel blodtryck, syresättning och EKG för Karolinska universitetssjukhusets patienter krävs 135 000 engångstillbehör per år. Dessa kostar nästan elva miljoner kronor årligen och har en hög påverkan på miljön.

Därför inledde sjukhuset under våren 2024 ett projekt för att byta ut alla engångstillbehör till återanvändbar utrustning. I projektet har sjukhuset också centraliserat ansvaret för inköp och hantering av tillbehören.

Projektet belönas nu med Hållbarhetspriset för miljö.

– Det känns jättekul att vinna priset och få uppskattning för allt jobb som detta har inneburit. Det har varit ett lagarbete där alla har varit tillmötesgående och velat prova nya saker och hitta lösningar, säger John Söderberg, klinisk förvaltare och sjuksköterska på Medicinsk teknik, anestesi och intensivvård, Karolinska Universitetssjukhuset.

Centralt inköp och löpande inventering av utrustning

Övervakningsutrustningen följer med patienten genom hela vårdtiden på olika avdelningar. Ett byte av tillbehören var därför tvunget att ske samtidigt på hela sjukhuset.

– Andra sjukhus använder sig redan av flergångstillbehör så det är ju inget unikt just för oss. De har dock haft flergångstillbehör från början och aldrig behövt genomföra ett så här stort utbytesprojekt. Nya Karolinska Solna har haft engångstillbehör från start och därför har vi behövt planera och genomföra det stora utbytet av utrustning och i samband med detta har vi tänkt till och har skapat en centralt hanterad helhetslösning som är genomtänkt ända från lagerhylla till patient, säger John Söderberg. 

Att inköpen nu görs centralt innebär att avdelningen Medicinsk teknik, anestesi och intensivvård har tagit över ansvaret för att köpa in de återanvändbara tillbehören, fördela kostnaderna mellan alla enheter och förvara utrustningen på ett ställe dit alla har tillgång. Tidigare gjordes detta av varje enskild avdelning.

Tillbehören sorteras in i specialtillverkade skåp där lagersaldot löpande inventeras. När en enhet har använt sina tillbehör färdigt, eller har för många, desinficeras de och läggs tillbaka in i skåpet. Sedan kan en ny enhet hämta det material som den behöver.

– Systemet gör att det är lätt att övervaka hela lagret av tillbehör och vi kan se hur många produkter som används på olika enheter. Det gör att vi är mindre sårbara för leveransstörningar, säger John Söderberg.

Projektet har idag införts på fler än 100 avdelningar på sjukhuset.

– Sjukhuset i Huddinge har haft flergångstillbehör från början. Men givetvis har samma centrala tillbehörsförråd inrättats där vilket är i linje med Karolinskas mål att arbeta tillsammans som ett och samma sjukhus.

Förändringen beräknas minska koldioxidutsläppen med uppskattningsvis 22 ton och avfallet med fem ton per år. Dessutom sparar sjukhuset mellan nio och tio miljoner kronor årligen.

Projektet känt utanför Sverige

Projektet på Karolinska Universitetssjukhuset har fått internationell uppmärksamhet. Bland annat har University of California, UCLA, hört av sig och frågat om hur sjukhuset arbetar.

– Vi ligger långt fram i arbetet med detta och det känns såklart väldigt roligt att projektet får uppmärksamhet. Framför allt så är det kul att vi får sprida vår kunskap och våra erfarenheter vidare.