Arbete för ökad trygghet i kollektivtrafiken ger hållbarhetspris

Trafikförvaltningens trygghetsmätningar visar stor skillnad mellan könen när det gäller den upplevda tryggheten i kollektivtrafiken. I en undersökning från 2022 uppgav 82 procent av männen att de kände sig trygga i kollektivtrafiken medan motsvarande siffra för kvinnor var 68 procent.

Sedan 2021 har trafikförvaltningen därför haft ett särskilt fokus på att öka tryggheten för kvinnor. Samma år inledde förvaltningen projektet Öka kvinnors trygghet i stationsmiljö som har som syfte att minska gapet mellan män och kvinnor gällande den upplevda tryggheten. Det ska också bidra till det långsiktiga målet att samtliga resenärer ska känna sig trygga. Nu belönas projektet med Hållbarhetspriset för social hållbarhet.

– Det känns otroligt hedrande och så roligt att just detta projekt som ligger mig varmt om hjärtat vinner hållbarhetspriset. Kan vi bidra med en liten del i att öka tryggheten för kvinnor så är jag nöjd, säger Jeanette Hegedüs, trygghetsstrateg på sektionen för hållbar utveckling på trafikförvaltningen.

Undersökte faktorer som påverkar tryggheten

Projektet inleddes med att trafikförvaltningen undersökte vad det är som påverkar kvinnors trygghet eller otrygghet. De visade sig att de viktigaste faktorerna för att kvinnor ska känna sig trygga är tillgänglig personal och information om exempelvis trygghetsnummer. Till- och frånperspektivet, det vill säga hur det känns att gå till och från stationen, hade också en stor påverkan på den upplevda tryggheten.

– Statistiskt sett är det inte otryggt för kvinnor i kollektivtrafiken. Men det spelar ingen roll. Om de känner sig otrygga så måste vi möta den problematiken, säger Jeanette Hegedüs.

Testar informationsskärmar, medtittarmonitorer och siktspeglar

Trafikförvaltningen analyserade svaren i undersökningen och kom fram till tre lösningar som skulle testas på sex utvalda tunnelbane- och pendeltågsstationer. Dessa var Gullmarsplan, Fridhemsplan, Alvik, Älvsjö, Solna Södra och Jakobsberg.

En av lösningarna var digitala trygghetsinformationsskärmar som visar information om att resenärer kan kontakta Trygghetscentralen och vilken kundnära personal som de kan möta i kollektivtrafiken. Skärmarna är placerade där resenärerna väntar på tunnelbanan eller pendeltåget.

En annan lösning var siktspeglar. Dessa speglar placeras på ytor som till exempel tvära hörn eller när man går ut ur en hiss.

– Om man är ute sent en kväll så ökar den där otrygga känslan och känslan av man inte har kontroll. Med siktspeglar kan man se vad som händer bakom ryggen. Detta är en enkel, men ändå en så viktig åtgärd, säger Jeanette Hegedüs.

Den tredje lösningen var medtittarmonitorer. Dessa ska vara placerade i biljetthallen och har som syfte att via trygghetskameror visa vad som händer på perrongen. Ansiktena på de personer som befinner sig på perrongen att vara maskerade.

– Medtittarmonitorerna ska kunna öka den upplevda känslan av trygghet då man får kontroll på vad som händer på perrongen. Då kan man själv välja om man vill gå ner dit eller vänta på tåget i biljetthallen, säger Jeanette Hegedüs.

Resultatet undersöks hösten 2025

Trygghetsinformationsskärmarna och siktspeglarna är uppsatta på de sex aktuella stationerna. Det är numera dessutom obligatoriskt att siktspeglar sätts upp när en station renoveras eller görs om.

Medtittarmonitorerna är dock ännu inte uppsatta då det har funnits en del hinder kring personuppgiftshanteringen.

– Men den är nu godkänd och vi hoppas kunna testa dessa inom en snar framtid. De kommer dock bara att kunna testas på pendeltågsstationerna Jakobsberg och Solna då det endast är de kamerorna som har den teknik som krävs för att kunna ”blurra” ansikten, säger Jeanette Hegedüs.

Under hösten 2025 kommer resultaten av de tre lösningarna att mätas genom både kvalitativa och kvantitativa undersökningar. Dels kommer trafikförvaltningen att vara ute i trafiken och prata med resenärer och fråga vad de tycker om lösningarna, dels kommer ett undersökningsföretag att göra trygghetsmätningar.

Därefter ska trafikförvaltningen utvärdera resultaten.

– När undersökningarna är gjorda får vi ta ställning till om dessa lösningar ska användas i kollektivtrafiken. Om vi ska använda dem skarpt måste vi veta att de verkligen ger effekt.