90 sekunder till avfärd – Marcos vardag i ambulansen

Den korta kontakten gör stor skillnad

– Det bästa med jobbet är variationen och det stora egna ansvaret. I ambulanssjukvården ser man direkt vilken skillnad våra insatser gör - trots den korta patientkontakten kan dessa vara avgörande och i vissa fall rädda liv, säger Marco.

Marco är uppvuxen i Finland och utbildade sig där till specialistsjuksköterska. Sedan åtta år tillbaka arbetar han i Sverige.

– Drömmen från början var att bli brandman, men det blev i stället ambulanssjukvård. Det var lite av en slump, men det blev helt rätt. Yrkena liknar varandra och jag trivs i ett högt tempo där man behöver fatta snabba beslut, säger han.

Från lugn till larm på ett ögonblick

Arbetet som ambulanssjuksköterska ställer höga krav – både medicinskt och mentalt.

– Ibland måste vi vara redo att åka inom 90 sekunder. Då gäller det att behålla lugnet, vara flexibel och snabbt kunna ställa om. Man behöver också vara kreativ och lösningsorienterad – och ibland ha lite humor för att lätta upp tunga situationer, säger han.

Ett arbetspass börjar ofta med att ta över kommunikationsutrustning av kollegor, komplettera sjukvårdsmaterial samt kontrollera fordonet – att bland annat blåljus och larm fungerar innan det är dags för att åka ut på uppdrag.

Marco arbetar i ett resursteam vilket innebär att han växlar mellan olika stationer och kollegor. Det ger en varierad vardag och stor flexibilitet.

Samhällets sista livlina

Marco beskriver ambulanssjukvården som en av samhällets viktigaste funktioner.

– Det är ofta den sista livlinan när något allvarligt händer. Det gör jobbet både viktigt och meningsfullt för regionen och alla invånare, säger Marco.

Trots utmaningarna finns det ögonblick som gör allt värt det. 

– Man blir stolt är när hela vårdkedjan fungerar snabbt och effektivt, från nödsamtalet ända fram till slutlig behandling på sjukhus, speciellt när det gäller de mest tidskritiska patienterna. Då vet man att man gjort verklig skillnad i någons liv. En snabb behandling ger ett bättre utfall för dessa patienter, säger Marco.

Ett minne har etsat sig fast särskilt tydligt – ett hjärtstopp där patienten överlevde.

– Personen ville träffa oss efteråt och bjuda på fika, eftersom hen inte mindes något av händelsen. Att se hur bra det gick efteråt gör att man känner att man verkligen har räddat ett liv.