Mål 2 - Stockholmsregionen har motståndskraftiga system som säkerställer funktionalitet, säkerhet och beredskap
Ett försämrat omvärldsläge, ett förändrat klimat och en växande befolkning ställer ökade beredskapskrav på oss aktörer i regionen.
Målbeskrivningarna nedan kommer alla ifrån den antagna regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen. Du hittar planen med tillhörande bilagor under avsnittet: Antagna handlingar och kunskapsunderlag
Mål 2 - Målbeskrivning
Ett försämrat omvärldsläge, ett förändrat klimat och en växande befolkning ställer ökade beredskapskrav på alla aktörer i regionen. Stockholmsregionen har som huvudstadsregion både symbolisk och strategisk betydelse i form av att vara Sveriges politiska, ekonomiska och administrativa centrum, med en stor koncentration av befolkning och kritiska funktioner.
Vi behöver säkerställa att det finns en tillräcklig motståndskraft i samhället vid fredstida kriser eller höjd beredskap. Det kan ske genom att samhällsviktig verksamhet och kritisk försörjning är tillräckligt skyddad och att anpassningar görs för att hantera klimatrelaterade risker.
Alla tekniska system behöver vara kapacitetsstarka, resurseffektiva och motståndskraftiga för att möta ett växande behov och ökade krav på beredskap. Flera av dessa är ömsesidigt beroende av varandra – vilket kan stärka funktionerna, men det kan även innebära en ökad sårbarhet.
Mål 2.1 Kris och beredskap
Stockholmsregionen har ökat sin förmåga att bedriva samhällsviktig verksamhet i fredstida kriser och höjd beredskap
Motståndskraftiga system är avgörande för att bedriva samhällsviktig verksamhet under fredstida krissituationer och höjd beredskap. Det kan exempelvis handla om kritisk infrastruktur för hälso- och sjukvård, transportinfrastruktur, kommunikation, vattenförsörjning, avloppshantering, avfallshantering och energi.
Stockholmsregionens aktörer behöver planera för system som kan hantera, anpassas och återhämta sig från olika typer av störningar, som extrema väderförhållanden eller avsiktliga försök till sabotage. Samhällsviktig verksamhet har ett flertal kritiska beroenden, däribland en fungerade elförsörjning, energiförsörjning och digital infrastruktur.
För att säkra länets vattenförsörjning och reservvattenförsörjning behövs motståndskraftiga system för vatten och avlopp. Där utöver är många samhällsviktiga verksamheter beroende av en fungerande försörjning av varor och tjänster oavsett störningar i transportsystemet. Stockholmsregionens aktörer behöver därför beakta beredskapshänsyn i samhällsplaneringen för att tidigt identifiera och hantera målkonflikter så att långsiktigt hållbara avvägningar och prioriteringar kan göras.
Förutsättningar för livsmedelsförsörjning och livsmedelsberedskap behöver stärkas. Ett starkt livsmedelssystem förutsätter bland annat goda förutsättningar för bibehållen regional livsmedelsproduktion och starka livsmedelskedjor till Stockholmsregionen.
Den offentliga måltiden kan vara en drivande faktor och en säker kund för regionala lantbrukare. Stockholmsregionens aktörer behöver bidra till den gemensamma utvecklingen av ett robust lantbruk och en robust livsmedelsindustri. För att minska sårbarheten i livsmedelssystemet är planering, förebyggande arbete och en fungerande infrastruktur viktigt, samtidigt som flexibilitet i systemet måste kunna bibehållas.
Arbetsområden kopplade till detta mål: Livsmedelsförsörjning
Uppföljning av målet
Målen i den regionala utvecklingsplanen följs upp regelbundet. Just nu pågår arbetet med att välja statistikkälla. Inom kort kommer du kunna följa utveckling för målet om kris och beredskap här nedan.
Mål 2.2 Ökad motståndskraft
Motståndskraft mot klimatrelaterade kriser i Stockholmsregionen har ökat
I Länsstyrelsens regionala handlingsplan för klimatanpassning för Stockholms län görs bedömningen att länets största klimatrisker är höga temperaturer, översvämningar på grund av skyfall och havsnivåhöjning och förlust av biologisk mångfald.
Vi upplever redan idag effekterna av klimatförändringen. Värmeböljor, ökad utbredning av hårdgjorda ytor i länet och omfattande mänsklig aktivitet höjer temperaturen ytterligare och skapar urbana värmeöar i tätbebyggda områden. Där kan temperaturen vara flera grader högre än i närliggande grönområden.
Möjligheten att skydda sig mot värme och höga temperaturer är olika utifrån socioekonomiska förutsättningar. Därtill har vissa grupper nedsatt förmåga att reglera kroppstemperaturen, exempelvis barn, gravida, äldre och personer med sjukdomar, men även djur. Det gör att sårbara grupper oftare drabbas och sociala hälsoskillnader kan förstärkas.
En stor del av marken är låglänt och belägen vid kusten, vid Mälaren eller i dalgångar. Det gör att befolkning, infrastruktur och bostäder i dessa delar av länet, är särskilt utsatta för risker kopplade till extrem nederbörd, översvämningar och ras, skred och erosion. Lösningar som minskar riskerna och berör flera olika aktörer behöver hanteras i mellankommunal samverkan där regionala riskanalyser är viktiga underlag.
Hur vi lokaliserar såväl ny bebyggelse och infrastruktur som hur befintlig bebyggelse och infrastruktur anpassas, är avgörande för att stå emot skador som kommer av ett förändrat klimat. En viktig del i arbetet är att planera för fler kostnadseffektiva naturbaserade lösningar i tätortsmiljöer, för odlingslandskapet, skogs- och kustmiljöer.
En stärkt samverkan behövs för att vi ska kunna hantera de utmaningar som klimatförändringarna medför. Åtgärder behöver utformas med hänsyn till lokala behov och sårbara grupper.
Arbetsområden kopplade till detta mål: Klimatarbete
Uppföljning av målet
Målen i den regionala utvecklingsplanen följs upp regelbundet. Just nu pågår arbetet med att välja statistikkälla. Inom kort kommer du kunna följa utveckling för målet om klimatförändringar här nedan.
Mål 2.3 Robusta tekniska försörjningssystem
Kapacitet och motståndskraft i tekniska försörjningssystem har ökat
För att samhället ska fungera krävs pålitliga och väl underhållna tekniska försörjningssystem. En ökande befolkning och ökade krav på beredskap gör att länets aktörer behöver bidra till att samtliga system skyddas, underhålls och utvecklas.
Många befintliga system har en stor underhållsskuld och för att öka kapaciteten och effektiviteten i dessa behöver reinvesteringar göras. Användningen av vatten måste effektiviseras för att minska belastningen, både på vatten- och avloppssystem och på bakomliggande vattenresurser.
Till följd av elektrifieringen och omställningen till ett fossilfritt samhälle ökar beroendet av en väl fungerande elförsörjning. Fokusering på en enskild energilösning riskerar att öka sårbarheten. Beredskapshänsyn behöver därför beaktas i takt med omställningen så att det finns tillgång till olika drivmedel samtidigt som det krävs en omfattande utbyggnad av elproduktionskapacitet, elnät och lagringsmöjligheter. Det är även viktigt att välja rätt energikälla till ändamålet.
Den digitala infrastrukturen behöver möta samhällets behov av digitala tjänster på ett säkert och tillräckligt sätt. Det ställer funktionella krav på täckning, kapacitet, stabilitet och säkerhet på infrastrukturen som behöver fortsätta utvecklas för att bli mer robust.
Arbetsområden kopplade till detta mål: Bredband, Vattenförsörjning
Uppföljning av målet
Målen i den regionala utvecklingsplanen följs upp regelbundet. Just nu pågår arbetet med att välja statistikkälla. Inom kort kommer du kunna följa utveckling för målet om robusta tekniska försörjningssystem här nedan.
- Uppdaterad: 5 maj 2026