För att visa innehållet behöver du tillåta kakor för funktioner
Statistik från Tableau använder kakor och kan därför inte visas utan samtyckeLäs mer om hur vi hanterar kakor
Ditt nuvarande tillstånd: Saknar medgivande.
MÅL 1 - År 2045 har Stockholmsregionen inte några nettoutsläpp av växthusgaser
Stockholmsregionen måste minska sina utsläpp kraftigt för att nå Parisavtalet. Enligt regionens koldioxidbudget krävs en minskning med minst 12,5 procent per år.
Målbeskrivningarna nedan kommer alla ifrån den antagna regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen. Du hittar planen med tillhörande bilagor under avsnittet: Antagna handlingar och kunskapsunderlag
Mål 1 - Målbeskrivning
Vi upplever redan idag effekter av ett förändrat klimat och kommer i Stockholmsregionen, liksom övriga delar av världen, behöva både hantera effekter av klimatförändringarna och bidra till minskade utsläpp genom att förändra hur vi konsumerar och producerar varor och tjänster. Vi kan också bidra till minskade utsläpp genom att lösningar från Stockholmsregionen sprids till andra delar av Sverige och utanför landets gränser. Det nationella klimatmålet anger att Sverige senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser.
Det regionala målet utgår från det nationella målet och att Stockholmsregionen ska bidra med vår del av Parisavtalet. För att vi ska kunna göra detta behöver vi minska våra växthusgasutsläpp i större utsträckning än vi gjort hittills. Enligt koldioxidbudgeten för Stockholms län krävs en minskning på minst 12,5 procent per år. Detta handlar om de så kallade territoriella utsläppen, men även de utsläpp som vår konsumtion orsakar utanför vår region måste minska. Dessa utsläpp beräknas vara flerfalt större än våra territoriella utsläpp och behöver få ett större fokus.
Vi behöver gå mot en cirkulär ekonomi där resurser används mer effektivt. Detta gäller både invånare, offentlig sektor och näringsliv. Trots åtgärder blir det svårt att fullt ut nå målet till 2045 och därför behövs det även så kallade kompletterande åtgärder – upptag eller avskiljning av koldioxid som ger negativa utsläpp. Klimatförändringen drabbar människor och geografiska områden olika och detta behöver beaktas i det fortsatta arbetet.
Områden som bidrar till en stor andel av utsläppen är transportsektorn och bygg- och anläggningssektorn. Samtidigt växer Stockholmsregionen snabbt och vi behöver fler bostäder och en utvecklad infrastruktur. För att minska utsläppen måste vi utveckla alternativ till att bygga nytt och bättre utnyttja befintliga byggnader och resurser. En god internationell tillgänglighet är viktig för att säkerställa Stockholmsregionens attraktivitet, konkurrenskraft och talangattraktion. Här blir det hållbara resandet en viktig förutsättning för att samtidigt uppnå klimatmålen.
Flygbranschens mål är att allt flyg som startar vid svenska flygplatser ska vara fossilfritt senast 2045 och för att nå det behöver flygets gröna omställning och framtida elektrifiering skyndas på. Mycket av exporten sker med tunga transporter på väg, vilket står för en stor del av klimatutsläppen. För att dessa transporter ska kunna bli hållbara behövs omfattande åtgärder som är kopplade till bland annat val av transportsätt och resvägar, fossilfria bränslen och beläggningsgrad.
Mål 1.1 Minskade koldioxidutsläpp
Koldioxidutsläppen har minskat med i snitt minst 12,5 procent per år sedan 2022 i enlighet med länets koldioxidbudget
Stockholms läns koldioxidbudget, Koldioxidbudget för Stockholms län 2023–2045, visar hur mycket koldioxid Stockholmsregionen som mest kan släppa ut om Stockholmsregionens del i Parisavtalet ska uppfyllas. Budgeten visar vilket totalt utsläppsutrymme länet har, det vill säga den maximala volym koldioxid som kan släppas ut över all framtid.
Budgeten fokuserar på de utsläpp som sker inom våra geografiska gränser, så kallade territoriella utsläpp eller direkta utsläpp. Budgeten uppdateras årligen med statistik och den senaste uppdateringen visar att utsläppen i Stockholmsregionen behöver minska med minst 12,5 procent årligen för att utsläppsutrymmet ska räcka fram till 2045.
Görs inte de nödvändiga utsläppsminskningarna ett år kommer en större minskning att krävas nästkommande år. Om länet fortsätter med samma utsläppstakt som de senaste åren kommer länets koldioxidbudget att ta slut redan 2030 och utsläppen måste då upphöra helt.
Arbetsområden kopplade till detta mål: Klimatarbete
Uppföljning av målet
Målen i den regionala utvecklingsplanen följs upp regelbundet. Just nu pågår arbetet med att välja statistikkälla. Inom kort kommer du kunna följa utveckling för målet om minskade koldioxidutsläpp här nedan.
Mål 1.2 Inga utsläpp från inrikes transporter
Växthusgasutsläppen från inrikes transporter i Stockholmsregionen har upphört senast 2040
Transporter står för runt hälften av de territoriella utsläppen av växthusgaser i Stockholmsregionen, varav personbilar står för en övervägande andel, strax över 60 procent. Lastbilar står för cirka 25 procent och inrikes civil sjöfart och inrikes flyg för 8 respektive 3 procent.
Utsläppen från kollektivtrafiken är däremot små. Utsläppen ska enligt det nationella etappmålet för inrikes transporter minska med minst 70 procent till år 2030 jämfört med år 2010. Detta mål är en utgångspunkt även i Stockholmsregionen och med effektiva åtgärder ska utsläppen ha upphört till senast år 2040.
Region Stockholm ska samtidigt aktivt verka för att klimatpåverkande utsläpp från transporter i Stockholmsregionen ska upphöra redan till år 2035. För att nå målen behövs bland annat bättre förutsättningar för fossilfria bränslen, så som el, biobränslen och vätgas. Elektrifiering av fordonsflottan och utbyggnad av laddinfrastruktur är centrala delar av lösningen. Samtidigt finns utmaningar med en övergång till el, bland annat tillgången till effekt i elsystemet.
Arbetsområden kopplade till detta mål: Godstransporter
Uppföljning av målet
Målen i den regionala utvecklingsplanen följs upp regelbundet. Nedan kan du följa statistik för målet om minskade utsläpp från inrikes transporter.
Mål 1.3 Minskade utsläpp bygg- och anläggning
Växthusgasutsläppen från bygg- och anläggningssektorn har minskat
Bygg- och anläggningssektorn står för runt 20 procent av de nationella utsläppen. Utsläppen kommer till stor del från produktion, grundläggningsarbeten och transporter av byggmaterial. Bland annat ger transporter av berg och jordmassor till och från byggarbetsplatser stora utsläpp. Genom val av byggnadstyp och placering kan omfattningen av grundläggning och masshantering påverkas. När inredning och byggmaterial inte bevaras eller tas om hand går både resurser och ibland värdefullt kulturarv till spillo.
Inom ramen för Fossilfritt Sverige har Bygg- och anläggningssektorn tagit fram en färdplan för fossilfrihet. I denna ingår mål om fossilfri sektor till 2045 och ett mål om 75 procent minskade utsläpp av växthusgaser 2040 jämfört med 2015. Bygg- och anläggningsverksamhet i Stockholmsregionen bör bidra till denna målsättning. Alternativ till att bygga nytt och lösningar för hur vi kan använda befintlig bebyggelse behöver utvecklas.
Genom att minimera antalet transporter och utveckla fler åtgärder för en cirkulär plan- och byggprocess som främjar innovation och säkerhetsställer att material används på ett resurseffektivt sätt, kan vi minska utsläppen.
Arbetsområden kopplade till detta mål: Klimatarena Stockholm, Klimatarbete
Uppföljning av målet
Målen i den regionala utvecklingsplanen följs upp regelbundet. Nedan kan du följa statistik för målet om minskade utsläpp från bygg- och anläggningssektorn.
För att visa innehållet behöver du tillåta kakor för funktioner
Statistik från Tableau använder kakor och kan därför inte visas utan samtyckeLäs mer om hur vi hanterar kakor
Ditt nuvarande tillstånd: Saknar medgivande.
Mål 1.4 Minskade utsläpp konsumtion
Växthusgasutsläppen från konsumtion har minskat
Normalt mäts i dag de territoriella utsläppen av växthusgaser, det vill säga utsläpp som sker inom länets gränser. För att mäta de utsläpp som vår konsumtion i länet orsakar oavsett var i Sverige eller världen utsläppen sker, behöver vi i stället mäta de så kallade konsumtionsbaserade utsläppen.
Konsumtionen sker både hos medborgare, hos företag och genom offentlig verksamhet. Statistik finns inte idag på regional nivå, men mätningar, SEIs Konsumtionskompass och statistik från Naturvårdsverket, indikerar att de konsumtionsbaserade utsläppen i Stockholmsregionen kan vara upp till fem gånger större än de territoriella.
Enligt Miljömålsberedningen behöver Sverige minska de konsumtionsbaserade utsläppen med 69 procent till 2040 jämfört med 2010. Arbetet i Stockholmsregionen behöver accelerera så att växthusgasutsläpp från konsumtion har uppnått klimatneutralitet till 2045 i syfte att nå EU-målen och internationella överenskommelser såsom Parisavtalet.
Vägen mot minskad klimatpåverkan från konsumtion behöver fördjupas med utvecklad statistik, preciserad riktning och kunskap om åtgärdernas effekt. Insatser för omställning till en cirkulär ekonomi där resurser används effektivt är avgörande för att uppnå målet. Företag kan behöva ställa om steg i sina produktionscykler och nya affärsmodeller behövs för att öka återanvändning och återvinning. Möjligheterna till delning och reparation behöver förbättras för konsumenter. Transport och boende är två områden som orsakar stora konsumtionsbaserade utsläpp.
Ytterligare områden med stor andel av de konsumtionsbaserade utsläppen är flygresor och livsmedel. En specifik materialström från vår konsumtion som idag orsakar en stor andel av utsläppen är det plastavfall som hushållen inte sorterar ut från sitt restavfall. Denna plast genererar utsläpp när restavfallet förbränns för att producera fjärrvärme. Det pågår utveckling av tekniska lösningar för att hantera en del av denna problematik, men flera steg återstår.
Arbetsområden kopplade till detta mål: Klimatarbete
Uppföljning av målet
Målen i den regionala utvecklingsplanen följs upp regelbundet. Just nu pågår arbetet med att välja statistikkälla. Inom kort kommer du kunna följa utveckling för målet om minskade utsläpp från konsumtion här nedan.
Mål 1.5 Ökat upptag och avskiljning koldioxid
Upptag och avskiljning av koldioxid har ökat
För att nå klimatmålen behövs kompletterande åtgärder. Dessa åtgärder ger, genom upptag eller avskiljning av koldioxid, så kallade negativa utsläpp. Ett sätt att skapa negativa utsläpp är genom ett ökat upptag av växthusgaser i skog och mark, så kallade kolsänkor. Kolsänkor kan ökas genom åtgärder inom skogs- och jordbrukssektorn, men också genom naturbaserade lösningar i den byggda miljön. Genom att bevara, återställa och öka andelen grönytor kan mer kol bindas.
Ett annat sätt är att genom tekniska lösningar avskilja koldioxid vid produktion av energi eller i industrin, så kallad CCS. Detta kan bland annat ske genom avskiljning i fjärrvärmeverk där biobränslen, så kallad bio-CCS, används, vilket kan vara aktuellt för Stockholmsregionen som har en stor andel fjärrvärme. Framställning och användning av biokol är ett annat sätt att skapa negativa utsläpp. Biokol kan produceras från flera olika typer av organiskt material, bland annat från restprodukter såsom park- och trädgårdsavfall och slam.
Arbetsområden kopplade till detta mål: Klimatarbete, Grönstruktur
Uppföljning av målet
Målen i den regionala utvecklingsplanen följs upp regelbundet. Just nu pågår arbetet med att välja statistikkälla. Inom kort kommer du kunna följa utveckling för målet om ökat upptag och avskiljning av koldioxid här nedan.
- Uppdaterad: 5 maj 2026