Om Stockholmsregionens styrkor och utmaningar

I Stockholmsregionen bor 2,5 miljoner människor och vi är en av Europas snabbast växande storstadsregioner – invånarantalet beräknas öka till cirka 3 miljoner år 2060.

Vår region är en av Europas mest innovativa och konkurrenskraftiga ekonomier och spelar en viktig roll för EU:s hållbara tillväxt och utveckling. Stockholmsregionen är också Sveriges tillväxtmotor och står för cirka 30 procent av Sveriges BNP.

Genom innovation, entreprenörskap och en stor branschbredd, driver Stockholmsregionen hela landets utveckling och agerar ledstjärna för andra regioner i Europa. Stockholmsregionen är ett viktigt affärs- och finansiellt centrum och en strategisk knutpunkt för handel och förbindelser mellan norra Europa och resten av världen.

Geografiskt är Stockholmsregionen en central punkt i Östersjöregionen. Genom handel, transportförbindelser och forskningssamarbeten knyter Stockholmsregionen samman norra Europa och bidrar till att stärka konkurrenskraften i hela Östersjöregionen.

Vår starka position inom innovation, digitalisering och grön omställning gör att Stockholmsregionen är en viktig aktör i den europeiska utvecklingen mot hållbarhet och långsiktig hållbar tillväxt. 

Genom deltagande i europeiska nätverk, program och värdekedjor stärks regionens möjligheter att attrahera kapital, talanger och kunskap. Stockholmsregionen bidrar inte bara till Europas utveckling, utan är också beroende av ett starkt och sammanhållet Europa för att långsiktigt kunna utvecklas som en konkurrenskraftig, hållbar och resilient region. 

Stockholmsregionen är även en del av storregionen östra Mellansverige, som förutom vårt län utgörs av Gävleborgs län, Södermanlands län, Uppsala län, Västmanlands län, Örebro län och Östergötlands län.

Totalt bor cirka 4,5 miljoner invånare i östra Mellansverige, 2025. Storregionen står för nästan hälften av Sveriges befolkning, sysselsättning och BNP. Länen i östra Mellansverige utgör i flera avseenden en sammanlänkad enhet i form av väletablerade samarbeten inom olika områden och välintegrerade arbets-, utbildnings- och bostadsmarknader, och har en ledande roll för hela landets utveckling, internationella konkurrenskraft och hållbara tillväxt.

Här finns företag och industrier som är strategiskt viktiga för hela Europas framtid och konkurrenskraft. 

Stockholmsregionens främsta styrka är de människor som samlas i regionen - människor med olika bakgrund från hela Sverige och världen som bidrar till allt från ett levande kulturliv till samhället i stort. Den växande gruppen yngre äldre är friskare än tidigare generationer vilket bidrar till ökade möjligheter att leva ett aktivt och hälsosamt liv. Detta kan i sin tur innebära en positiv inverkan på deras delaktighet på arbetsmarknaden och i samhället i stort.

Invånarnas utbildningsnivå är högst i Sverige. Mer än hälften mellan 25 och 65 år har en eftergymnasial utbildning. Den höga utbildningsnivån, i kombination med stark entreprenörsanda och kreativa miljöer, gör också att de som bor och arbetar här ses som tidiga användare av ny teknik, trender och innovationer.

Även om det finns brister vad gäller jämställdhet så är kvinnor och män, jämfört med andra delar av Europa och världen, jämställda. Kvinnor i Stockholmsregionen har också en hög utbildningsnivå jämfört med många andra delar av Sverige och världen. År 2024 hade 62 procent av kvinnorna mellan 25 och 65 år eftergymnasial utbildning. Motsvarande andel för männen var 52 procent. Källa: Utbildning SCB

Sammantaget bidrar bredden av invånarnas olika perspektiv och erfarenheter till kreativa lösningar och idéer, både i näringslivet och i utveckling av innovationer. Denna mångfald och dynamik gör Stockholmsregionen till en attraktiv plats för globala företag att testa och lansera sina tjänster och produkter, samtidigt som det stärker bilden av Stockholms­regionen som en världsledande teknik- och innovationsregion. Det är människorna som är själva grunden för denna framgång.

Genom att skapa en miljö där alla – från barn och unga till äldre – kan växa och ha en hög livskvalitet, byggs ett samhälle som präglas av tillit mellan människor och ett fortsatt högt förtroende för institutionerna. Det är denna utveckling som gör Stockholmsregionen unik och gör invånarna till en av dess största tillgångar. 

Stockholmsregionen har såväl stora arealer av landsbygds- och skärgårdsmiljöer som stadsmiljöer och tätorter. Närheten till natur- och kulturmiljöer, rekreation och friluftsliv i kombination med ett rikt och storstadsnära utbud av nöjen, idrott, kultur och service, är unik. Landsbygderna har också stor betydelse genom de areella näringar och den jordbruks­mark som finns där. Cirka 85 procent av Stockholmsregionens invånare anser att det är lätt att ta sig till grönområden nära sin bostad. Källa: Livskvaliteten i Stockholms­regionen. En invånarenkät om hur det är att bo, leva och verka i Stockholmsregionen, Region Stockholm 2025. 

Närheten mellan land och stad tillsammans med bra pendlingsmöjligheter och möjlighet till distansarbete ger också en större möjlighet att bo på landsbygden, med de livskvaliteter som detta medför. Nästan hälften av Stockholmsregionens invånare arbetar i branscher med potential till distansarbete. Källa: Kollektivtrafikbarometern, Svensk kollektivtrafik. En viktig förutsättning är de tåg, bussar, tunnelbanor och sjötrafik som länkar samman länets olika delar och kopplar ihop Stockholmsregionen med övriga Mälardalen.  

God stadsplanering och hur Stockholmsregionens bebyggelse och bostadsområden är gestaltade, bidrar tillsammans med en internationellt sett väl utbyggd kollektivtrafik, regionens kulturarv, kulturmiljöer och närhet till natur- och vattenområden, till attraktiva miljöer och god livskvalitet för Stockholmsregionens invånare. Rent vatten, frisk luft och grönområden med biologisk mångfald ger förutsättningar för den regionala utvecklingen och säkrar livskvalitet och hälsa.

Utbudet av kultur, idrott och evenemang är viktiga inslag som bidrar till invånarnas livskvalitet, men även till Stockholmsregionens varumärke och ekonomi. Det gör att många vill besöka Stockholmsregionen och har därmed gjort besöksnäringen till ett av våra styrkeområden. Genom att attrahera besökare stärker turismen inte bara handeln och servicenäringen, utan också regionens synlighet, investeringsklimat och attraktionskraft för talang och etableringar inom andra sektorer. 
 
Runt 85 procent av invånarna i Stockholmsregionen är nöjda med att bo här och tre av fyra tror att de kommer att bo kvar om 10 år. Sju av tio invånare är nöjda med utbudet av kultur och idrott (källa: Livskvaliteten i Stockholmsregionen. En invånarenkät om hur det är att bo, leva och verka i Stockholmsregionen, Region Stockholm 2025).

Här finns de stora statliga scenkonstinstitutionerna och de flesta nationella museerna, liksom ett rikt fritt professionellt kulturliv. En majoritet av Sveriges alla konstnärer inom samtliga konstområden är bosatta här. En femtedel av alla företag i länet tillhör de kulturella och kreativa branscherna. Genom det varierade utbudet stärks såväl livskvaliteten för invånare som regionens attraktivitet för besökare, investerare och framtida invånare. 

Stockholmsregionen är landets huvudstadsregion, vilket för med sig särskilda förut­sättningar, möjligheter och en utmärkt grund för utveckling. Den ekonomiska tillväxten har sedan 1990-talet varit stark och Stockholmsregionen står år 2025 för cirka 30 procent av Sveriges BNP samt hälften av landets tjänsteexport (2024).

I Stockholmsregionen finns en branschbredd där småföretagare och entreprenörer frodas sida vid sida med tillverkande industrier och globala huvudkontor. Detta gör att Stockholms­regionen kan mäta sig med världens ledande regioner i innovation och konkurrenskraft och bidrar till hela Europas position i den globala konkurrensen. 

Näringslivet – tillsammans med akademi och forskningsinstitut, främjar aktörer och offentlig sektor – är en del av ett starkt och välutvecklat forsknings- och innovationsekosystem. Särskilt drivande för utvecklingen är de företag som verkar inom de sju branscher som utgör Stockholmsregionens styrkeområden, se faktaruta nedan. Tillsammans står dessa för över 40 procent av sysselsättningen och omsättningen och har en stark potential att bidra till en långsiktigt hållbar regional tillväxt.

Techbranschen är den snabbast växande branschen och har mer än fördubblat sin omsättning sedan 2010. Den är också en viktig drivkraft för utveckling i andra branscher och för Sveriges möjlighet att bidra till Europas digitala suveränitet och beredskap i ett alltmer komplext geopolitiskt läge. 

Av alla globala huvudkontor i Norden finns hela 57 procent lokaliserade i Stockholms­regionen. Tillsammans med Amsterdam ligger vi på plats tre i Europa, efter London och Paris. Globala huvudkontor är strategiskt viktiga då de driver regional utveckling, är jobbskapande och signalerar regionens betydelse i världsekonomin.

Stockholm har flest unicorns per invånare i världen efter Silicon Valley och har bäst tillgång till finansiering och kapital i Norden. God internationell tillgänglighet spelar en avgörande roll för Stockholmsregionens framtida konkurrenskraft och attraktionsförmåga på den globala arenan. 

Näringslivets styrkeområden

Stockholmsregionen har starka branscher som, i större grad än i andra regioner, driver hållbar tillväxt, export och konkurrenskraft. Hit hör informations- och kommunikations­teknologi, IKT, life science, finans, miljöteknik, kulturella och kreativa branscher, KKB, besöksnäring samt högspecialiserad industriell tillverkning. Läs mer om detta i Näringslivs- och tillväxt­strategi för Stockholmsregionen.

Arbetsmarknaden sysselsätter 1,3 miljoner människor vilket motsvarar en sysselsätt­nings­grad på cirka 80 procent i Stockholmsregionen. Invånarnas utbildningsnivå är bland de högsta i Europa. Andelen med eftergymnasial utbildning är större än i riket som helhet med 56 procent av alla i åldern 25–64 år i länet jämfört med 47 procent i riket.

Bland dem som har mer än tre års eftergymnasial utbildning är andelarna 39 procent för Stockholms län jämfört med 31 procent i riket. Stockholmsregionen är den enda av Sveriges tre storstadsregioner som uppvisar en generell specialisering mot kunskaps­intensiv arbetskraft. Stockholmsregionen har också en stark folkbildningstradition och regionens rika föreningsliv möjliggör bland annat livslångt lärande och bidrar till social inkludering och demokrati. 

Stockholmsregionen är en av Europas mest innovativa regioner och företagen i regionen investerar drygt 3,5 procent av bruttoregionprodukten (BRP) i forskning varje år.

Här finns en stark tradition av kunskap, kultur och kompetens, där universitet och högskolor är högt rankade och flera internationellt framstående forskningsmiljöer lockar studenter och forskare från hela världen. Till exempel rankas Karolinska Universitetssjukhuset som ett av världens främsta sjukhus och Karolinska institutet rankas som ett av Europas mest framstående universitet.

Nobelpriset – en av de mest prestigefyllda utmärkelserna inom litteratur, fysik, kemi, medicin och ekonomi – delas ut varje år i Stockholm. Här finns också en stark koncentration av Sveriges konstnärliga högskolor. 

Stockholmsregionen lyfts ofta fram som en internationell förebild inom hållbarhet och når topplaceringar i olika internationella jämförelser. Ambitiösa klimatmål, låga utsläpp, i stort sett fossilfri kollektivtrafik och satsningar på förnybar energi kombinerat med god luft­kvalitet, stadsnära natur och satsningar på hållbara transporter gör att vi under lång tid har legat i framkant i den gröna omställningen. Den innovationskraft som finns inom ny grön teknik bidrar till näringslivsutveckling och ökar regionens attraktivitet för investeringar och nysatsningar inom grön omställning samt grön teknologi. 

Stockholmsregionens ambition att visa klimatledarskap och vara ledande i den gröna omställningen är en viktig del av vårt internationella varumärke. Miljötekniksektorn är ett av regionens sju styrkeområden inom näringsliv och har många sysselsatta jämfört med andra regioner i Sverige, framför allt i små företag. Samtidigt finns potential att stärka området och satsningar görs för att introducera nya företag och innovationer på marknaden. 

Hur kan vi växa på ett hållbart sätt, med minskad klimatpåverkan och med en hållbar mark- och vattenanvändning? 

Stockholmsregionen fortsätter att växa och det innebär en ökad efterfrågan på bland annat bostäder, infrastruktur och transporter. Redan idag är det trångt på spår och vägar, och tillgången till bostäder, teknisk försörjning och rekreation har inte ökat i samma takt som befolkningen. Att bygga nytt för att möta efterfrågan innebär samtidigt utsläpp av växthusgaser, miljöpåverkan och resursförbrukning.

Ytterligare en utmaning är energi­försörjning och det ökande behovet av el, som följer både av den gröna omställningen och en ökad befolkningsstorlek. Kapaciteten för dricks­vatten­försörjning, spillvatten- och masshantering har inte heller byggts ut i takt med bebyggelseutvecklingen. 

När invånarna blir fler ökar också konkurrensen om mark och målkonflikter uppstår när olika intressen behöver vägas mot varandra. I de bästa, mest attraktiva och kollektiv­trafiknära lägena är risken störst att kvaliteter såsom kulturvärden, utemiljöer och grönområden inte tas tillvara eller i värsta fall försvinner.

Förlust av grönska kan resultera i negativ påverkan på människors och djurs hälsa och ett försämrat motstånd mot klimatförändringar. Trycket på natur och obebyggd mark medför slitage, förlust av naturresurser som jordbruksmark, biologisk mångfald och ekosystem­tjänster. Även förmågan till klimatanpassning minskar. Viktiga funktioner i den obebyggda marken, som till exempel rekreation, flödesreglering och rening av dagvatten, och upptag av koldioxid, riskerar att byggas bort. 

Hur kan vi skapa jämlika och goda livsvillkor och en god livsmiljö för alla? 

I Stockholmsregionen förekommer inomregionala skillnader mellan olika bostadsområden vad gäller exempelvis livsvillkor, skolresultat, valdeltagande, hälsa, och tillgång till arbete. Var fjärde invånare i Stockholmsregionen bor i områden som präglas av låga inkomster och hög arbetslöshet. Andelen invånare med utländsk bakgrund varierar också mellan olika områden.

Det finns även geografiska skillnader i tillgång till välfärdstjänster, samhällsservice, kultur, föreningsliv, idrott och tillgång till rekreation och friluftsliv. Skillnaderna i livsvillkor påverkar både människors möjlighet att leva fullgoda liv och synen på samhället. Detta kan även få konsekvenser i form av minskad tillit och minskat förtroende för de demokratiska institutionerna, och på sikt också påverka Stockholmsregionens attraktivitet och näringslivsklimat. Stockholmsregionen utmanas också av den organiserade brottsligheten och följder av denna.  

Svårigheten för många av Stockholmsregionens invånare att hitta en bostad påverkar människors livssituation och Stockholmsregionens attraktivitet och konkurrenskraft. Särskilt svårt är det för dem som har särskilda behov, bristande ekonomiska förutsättningar, saknar nätverk eller som av andra skäl har en svagare ställning på bostadsmarknaden.

En angränsande utmaning är långtidsarbetslöshet och möjligheterna till arbete för dem som står långt ifrån arbetsmarknaden. Utöver detta förändras Stockholmsregionens befolknings­struktur av en åldrande befolkning med fler äldre och färre barn. Det ökade antalet äldre är en utmaning när det gäller vårdbehov och kompetensförsörjning. 

Hur kan vi skapa en trygg och motståndskraftig region? 

Till följd av händelser i omvärlden behöver Stockholmsregionens motståndskraft stärkas mot olika typer av samhällsstörningar. Som huvudstadsregion är vi särskilt utsatta för yttre och inre hot. Klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald, föroreningar, organiserad brottslighet, störningar i leveranskedjor, social oro och desinformation samt militära hot är exempel på risker som vi behöver stärka vår beredskap inför.

För Stockholmsregionen är det viktigt att försörjning av el, rent vatten, avlopp och andra samhällsfunktioner förblir tillräckligt motståndskraftiga för att fungera under krissituationer, liksom att invånarna har den kunskap, och beredskap som krävs. Klimatförändringen medför utmaningar så som extremväder, höga temperaturer, översvämningar, erosion och ekosystemtjänster.  

En hållbar markanvändning är en viktig fråga för en stärkt motståndskraft. Hur ska vi i Stockholmsregionen använda våra markresurser så att vi långsiktigt kan trygga vårt behov av till exempel livsmedel, energi och infrastruktur, samtidigt som ekosystemens funktioner upprätthålls? Detta samtidigt vägt mot andra behov som till exempel fler bostäder. 

Hur kan vi stärka förutsättningarna för forskning och innovation, företagande och kompetensförsörjning? 

Det geopolitiska läget ökar osäkerheten för en exportberoende region som Stockholm, där tillväxten är beroende av ett stabilt internationellt regelverk för handel med det europeiska samarbetet som grund. I ett globalt sammanhang är Stockholmsregionen en relativt liten region med långa avstånd till andra marknader.

Samtidigt som vi är beroende av kontakter med omvärlden är den internationella tillgängligheten med tåg, båt och flyg begränsad. Arlanda har en särställning som landets port mot omvärlden. En stark ställning i jämförelse med andra nordiska flygplatser, möjliggör förutsättningar för bland annat fler direktlinjer till långväga destinationer. Internationella tåg- och båtförbindelser behöver spela en större roll framöver till närmare destinationer och målpunkter.  

En liten och öppen ekonomi som Stockholmsregionen påverkas av den hårdnande konkurrensen och protektionismen som ökar i världen. Vår andel av den globala exporten har redan minskat. Trots att regionens näringsliv idag ligger i framkant är det ingen garanti för hög konkurrenskraft i framtiden.

Strategiskt viktiga tekniker är avgörande för vår framtida globala konkurrenskraft, för den gröna omställningen och för säkerhet och beredskap. Näringslivets roll är central för tillämpning av dessa tekniker, både de tillverkande industrierna och de kunskapsintensiva företagen. Högre utbildning, grundforskning, tillämpad forskning och innovation är av avgörande betydelse och därför behövs ökade offentliga och privata investeringar samt tillgång till finansiering även på den europeiska nivån. 

Flera branscher har i dag svårt att få tag på rätt kompetens och för få utbildas i yrken där efterfrågan är stor. Många företag är även beroende av att människor från olika delar av Sverige och världen vill flytta hit.

Stockholmsregionens unika styrkor och identitet är inte tillräckligt kända, så som den höga livskvaliteten och regionens goda livsmiljöer. Samtidigt försvåras möjligheten att attrahera arbetskraft och matcha jobb inom Stockholmsregionen på grund av bostadsbristen kombinerat med otillräckliga möjligheter att resa kollektivt över hela regionen, såväl i stad som på landsbygd och i skärgård, och på olika tider av dygnet.

Det är en utmaning att vara tillräckligt attraktiv för att på ett hållbart sätt attrahera eller behålla såväl etableringar och investeringar som arbetskraft och besökare i regionen.