Det regionala transportsystemet

Det regionala spårsystemet består av nationell och regional spårinfrastruktur och har stor betydelse för Stockholms­regionens person- och godstransporter. Det utgör rygg­raden i transport­systemet genom dess förmåga att erbjuda hållbara och kapacitets­starka transporter av resenärer och gods.

Pendeltågssystemet, tunnelbane­systemet och lokal­­banorna fyller alla viktiga funktioner genom att de binder ihop länet och har förmågan att ta emot stora resenärs­flöden. För att spår­­systemet både ska kunna ta emot fler resenärer och ökade gods­volymer i takt med att Stockholms­regionens befolkning och näringsliv ökar, behöver mark reserveras för att möjlig­göra insatser som ökar kapaciteten i systemen. Det gäller även utrymme för uppställnings­­platser och depåer.  

Just nu genomförs en betydande utbyggnad av tunnelbane­systemet och lokal­banorna. De investerings­åtgärder som är beslutade kommer att skapa ny kapacitet, nya resmöjligheter och länka samman Stockholms­regionen på ett nytt sätt. Bland redan beslutade objekt finns exempelvis utbyggnad till fyra spår på Mälarbanan mellan Tomteboda och Kallhäll, utbyggnad till fyra spår på Ostkustbanan mellan Stockholm och Uppsala samt Stockholms­förhandlingens och Sverigeförhandlingens objekt.

Planerade spårinvesteringar kommer att innebära en ökad kapacitet och tillgänglighet i kollektiv­trafiken. Utöver de redan beslutade objekten är det också nödvändigt med ytterligare investeringar för en ökad spår­kapacitet och redundans, exempelvis stam­banor söder-, väster- och norrut till viktiga målpunkter nationellt med järnväg.  

Förhållningssätt för att upprätthålla och utveckla det regionala spårsystemets funktion: 

• Säkerställ mark för utveckling av spårsystemet, som exempelvis depåer och uppställningskapacitet för järnväg, spårväg och lokalbanor. 
• Säkerställ utrymme för bil- och cykelparkeringar i anslutning till bytespunkter och stationer för att underlätta hållbara kombinationsresor. 
• Säkerställ att spårinfrastrukturen kan upprätthålla grundläggande funktioner i krisläge och i händelse av krig. 

Läs även Kompletterande förhållningssätt för att upprätthålla och utveckla transportsystemets funktion.

Den regionala väginfra­strukturen består av nationella, regionala och kommunala vägar som tillsammans binder samman Stockholms­­regionen. Väg­systemet har stor betydelse för såväl person­trafiken som för närings­livets resor och transporter av varor och gods. Den regionala väginfrastrukturen utgör även en viktig del av express­bussarnas stomnät. Stom­nätet binder samman Stockholms­­regionen på ett effektivt sätt med en hög standard vad gäller turtäthet, restider och framkom­lighet.

Genom att ge expressbussar hög prioritet och vid behov eget utrymme i väg­systemet, kan kapaciteten för person­resor längs flera av länets hårdast trafikerade vägar öka samtidigt som det radiella spårnätet avlastas. För att säkra kollektiv­trafikens funktion behöver också det lång­siktiga behovet av terminaler och depåer säkerställas. 

God framkomlighet i vägsystemet ger pålitlighet och punktlighet. Detta är viktigt för att skapa förutsägbara restider och för att systemet ska fungera. I länet pågår eller planeras flera stora investeringar i väginfrastrukturen.

Förbifart Stockholm och Tvärförbindelse Södertörn utgör två av dessa, och kommer tillsammans att binda samman Stockholms­regionen och de regionala stads­kärnorna genom förbättrade tvärgående förbindelser, samtidigt som de avlastar de centrala delarna av vägtransport­systemet. Planerade investeringar kommer att ge ett betydande kapacitets­tillskott och ökad tillgänglighet i vägsystemet. 

Förhållningssätt för att upprätthålla och utveckla det regionala vägsystemets funktion 

• Prioritera kollektivtrafik och nyttotrafik vid kapacitetsbrist i det regionala vägtransportsystemet. 
• Säkerställ god framkomlighet för befintliga och planerade expressbusslinjer i vägnätet vid bebyggelseutveckling. 
• Säkerställ kollektivtrafikens långsiktiga behov av utrymme för terminaler och depåer. 
• Säkerställ att väginfrastrukturen kan upprätthålla grundläggande funktioner i krisläge och i händelse av krig. 
• Anpassa bebyggelsen så att det finns möjlighet att på ett säkert sätt transportera farligt gods. Detta gäller både för att hantera risker och för att värna möjligheterna till transporter av farligt gods i framtiden.  

Läs även Kompletterande förhållningssätt för att upprätthålla och utveckla transportsystemets funktion.

Cykling är ett resurseffektivt och flexibelt färd­medel som ger positiva effekter för såväl folk­hälsan, som för närmiljön och klimatet. Cykling bidrar även till att främja jämställdhet genom att ge alla, oavsett kön, ålder eller socio­­ekonomisk bakgrund, större frihet och tillgång till rörlighet, vilket gör det lättare att delta i samhälls­livet och på arbetsmarknaden.

Cykling sker ofta över kommungränser, vilket innebär att flera väg­hållare delar ansvar för den infrastruktur som används under en och samma resa. Vi behöver därför samordna cykel­­planeringen så att det är enkelt att resa med cykel i hela regionen. 

Det regionala cykelvägnätet omfattar cykel­­vägar som pekats ut som särskilt viktiga för att koppla samman länets olika delar och cykel­­infrastruktur. Utveckling av cykel­­stråken behöver ske i samverkan mellan flera av oss aktö­rer i regionen.

Trafikverket och kommunerna i Stockholms län ansvarar för utbyggnad, skyltning, drift och underhåll av de regionala cykel­stråken och Region Stockholm ansvarar för samordning och uppföljning. Det övriga cykel­vägnätet är viktigt för att skapa lokal tillgänglighet i vardagen med cykel och för att de regionala cykel­stråken ska fylla sin funktion. 

Läs mer i Regional cykelplan

Förhållningssätt för att upprätthålla och utveckla det regionala cykelvägnätet 

• Stärk tillgängligheten med cykel i hela länet. 
• Säkerställ god framkomlighet och trafiksäkerhet för cykel i de regionala cykelstråken.  
• Prioritera att färdigställa längre sammanhängande sträckor i det regionala cykelvägnätet.
• Säkerställ utrymme för cykelparkeringar i anslutning till bytespunkter och stationer för att underlätta hållbara kombinationsresor.  

Läs även Kompletterande förhållningssätt för att upprätthålla och utveckla transportsystemets funktion.

Regionala bytespunkter är större knutpunkter i det regionala kollektiv­trafiksystemet. Platserna har ett högt resande­underlag och stor betydelse för det inom­regionala resandet och den regionala tillgängligheten med kollektiv­trafik. De stor­regionala bytes­punkterna är bytes­punkter i strategiska lägen som även trafikeras av regionaltåg, vilket ger dem en stor­regional funktion i systemet med kopplingar mot östra Mellansverige.  

Smidiga anslutnings- och kombinationsresor är viktiga för kollektiv­trafikens attraktivitet och för att öka marknads­andelen för hållbara resor. En del i detta är att säker­ställa att det finns fysiskt utrymme för att utveckla bytes­punkternas funktioner både vad gäller ökande resenärs­strömmar såväl som ökade flöden av fordon.  

Förhållningssätt för att upprätthålla och utveckla bytespunkternas funktion 

• Lokalisera i första hand nya storregionala bytespunkter till den centrala regionkärnan och de regionala stadskärnorna med storregional uppkoppling.  
• Säkerställ bytespunkternas transportfunktion och behov av utrymme vid utveckling av ny eller befintlig bebyggelse.  
• Främja enkla byten mellan olika trafikslag genom att beakta behovet av utrymme för bland annat cykelparkering, bussuppställning och vändytor. Utveckla mobilitetshubbar vid strategiska bytespunkter. Vid bytespunkter i yttre delar av kollektivtrafiksystemet, beakta behov av infartsparkeringar. 
• Utveckla och komplettera bytespunkterna med servicefunktioner för att underlätta vardagsärenden och öka kollektivtrafikens attraktivitet. 

Läs även Kompletterande förhållningssätt för att upprätthålla och utveckla transport­systemets funktion. 

Replipunkterna utgör viktiga bytespunkter för kollektiv­trafikresor mellan kärnöar, kommun­centrum och närmaste regionala stadskärna. Repli­punkterna ska vara välfungerande för person- och gods­transporter till och från kärnöarna med så kallad bastrafik.

Bastrafik innebär att det ska vara möjligt att göra dagliga pendlingsresor och resor mellan kärnöar och fastland året runt. Bastrafiken baseras på resbehov och resandeutveckling till och från respektive kärnö. Replipunkterna är alla av olika karaktär och förutsättningarna för utveckling skiljer sig åt beroende på lokala förhållanden och rådigheten över mark och infrastruktur. 

De utpekade replipunkterna inkluderar Simpnäs, Räfsnäs, Furusund, Åsättra, Vaxholm, Boda, Sollenkroka, Stavsnäs, Dalarö, Årsta och Ankarudden. Östernäs kan komma att ersätta Furusund som replipunkt för Gräskö förutsatt att denna uppfyller samtliga krav på standard i enlighet med Region Stockholms riktlinje för planering av kollektiv­trafik i Stockholms län.  

Förhållningssätt för att upprätthålla och utveckla replipunkternas funktion 

• Bastrafiken till och från kärnöar ska utgå från replipunkterna.  
• Samordna och säkerställ enkla byten vid replipunkterna mellan kollektivtrafik på land och till sjöss.  
• Respektive berörd aktör behöver bidra utifrån sin rådighet för att säkerställa replipunkternas funktion. 
• Säkerställ kollektivtrafikförbindelser mellan replipunkterna, kommuncentrum och närmaste regionala stadskärna.  
• Beakta behovet av utrymme för bryggor, vänd- och lastningsplatser och infrastruktur för förnybara drivmedel samt utrymme för bil- och båtparkering för såväl boende som besökare. 

Läs även Kompletterande förhållningssätt för att upprätthålla och utveckla transportsystemets funktion.

Transportintensiva verksamheter kan vara störande och utrymmes­krävande samtidigt som deras funktioner i form av exempelvis omlastnings­möjligheter för gods, lager och varu­hantering är bärande för länets försörjning av varor, bränslen och material.

De utgör i vissa avseenden en samhällsviktig verksamhet. Strategiska lägen för den här typen av verksamheter har god tillgänglighet genom närhet till större och korsande transport­stråk samt utrymme för omlastning, lager och varuhantering.

Områden för transportintensiva verksam­heter är genom sitt läge och sin trafikinfra­struktur lämpliga för transport­intensiva företag och deras kringtjänster. Logistik­beroende verksamheter, ytkrävande gods- och varutransporter samt relaterade funktioner bör lokaliseras till dessa utpekade områden. 

Förhållningssätt för att stödja Stockholmsregionens behov av transportintensiva verksamheter 

• Värna befintliga strategiskt belägna områden för transport­intensiv verksamhet och beakta verksamheternas behov av utrymme vid bebyggelseutveckling. 
• Nya anläggningar utanför utpekade områden för transportintensiva verksamheter bör lokaliseras med hänsyn till kapaciteten i befintlig transportinfrastruktur, befintlig bebyggelse och natur- och kulturvärden. 
• Säkerställ god elkapacitet till utpekade områden för att möjliggöra elektrifiering av tunga transporter. 
• Beakta skyddsavstånd med hänsyn till buller och andra störningar, liksom risken för konflikter kring eller påverkan på vattenresurser. 

Läs även Kompletterande förhållningssätt för att upprätthålla och utveckla transportsystemets funktion. 

Stockholm Arlanda Airport utgör en del av den regionala stads­kärnan Arlanda-Märsta. Arlanda är en av Sveriges beredskaps­flygplatser och utgör samhälls­viktig verksamhet. Flygplatsen har en viktig funktion för regionens försörjning av varor, bränslen och material.

Flygplatsens funktion som nav för utrikes och inrikes flyg­trafik innebär att den är av stor vikt för Stockholm-Mälarregionens och landets internationella och nationella tillgänglighet. Vid en avveckling av Bromma flygplats kommer flyg­trafik att flyttas över till Arlanda, vilket stärker Arlandas betydelse och funktion för inrikes flygtrafik. Utöver detta utgör Arlanda­området och den regionala stads­kärnan en av regionens största arbets­platser.  

För att stärka flygplatsens konkurrenskraft och den regionala stads­kärnans utveckling behöver tillgängligheten till Arlanda stärkas långsiktigt, framför allt med hållbara transporter. Förutom åtgärder på järnväg för ökad kapacitet och tillgänglighet tillkommer behov av åtgärder för ökad fram­komlighet på väg, främst med kollektiva förbindelser. För att snabbt öka kollektiv­trafikens andel i trafiken till Arlanda behöver staten inleda förhandlingar om Arlanda­banan, i syfte att sänka biljett­priserna genom att ta bort stations­avgiften.

En utveckling mot stärkt nationell och internationell tillgänglighet med fler flyglinjer kommer också att skapa behov av utrymme för att utveckla själva flyg­platsen. Samtidigt behöver flygets gröna omställning och framtida elektrifiering skyndas på, med Arlanda som ett internationellt föredöme.  

Arlandas långsiktiga utveckling kommer att behöva en bred samverkan mellan kommunala, regionala, statliga och privata aktörer. Se vidare under avsnitt om samverkan sid 93 i den antagna handlingen.

Förhållningssätt för att upprätthålla Arlandas funktion 

• Säkerställ mark för framtida behov av utveckling av Arlanda flygplats.  
• Säkerställ god tillgänglighet, främst med hållbara transporter, till och från Arlanda flygplats. 
• Värna och utveckla kapacitet och utrymmet i de stora transportstråken till Arlanda.  
• Flygets gröna omställning och framtida elektrifiering behöver skyndas på, med Arlanda som ett internationellt föredöme.  

Läs även Kompletterande förhållningssätt för att upprätthålla och utveckla transport­systemets funktion.

Länets hamnar och farlederna i Östersjön och Mälaren fyller en viktig funktion för gods­transporter och för passagerar­trafik. De har en bärande funktion för regionens försörjning av varor, bränslen och material, och utgör samhällsviktig verksamhet.

Hamnarna, tillsammans med anslutande transport­infrastruktur, är centrala för regionens och rikets beredskap. Hamnarna som pekas ut utgörs av passagerar­­terminaler och hamnar för gods med viktiga funktioner, både för internationella godstransport­flöden och gods­transport­flöden till och genom Stockholmsregionen samt övriga Mälardalen.  

Förhållningssätt för att upprätthålla hamnarnas och farledernas funktionalitet 

• Säkerställ inseglingsförhållandena till Stockholmsregionens hamnar och värna farledernas funktion i Östersjön och Mälaren 
• Utveckla och säkerställ ändamålsenlig infrastruktur för att främja god samordning mellan sjötransporter och andra transportslag. 
• Säkerställ att hamnarnas och sjöfartens grundläggande funktioner kan upprätthållas i krisläge. 
• Säkerställ och vidareutveckla strategiska hamnar och kajlägen för gods- och persontransporter. 
• Beakta skyddsavstånd med hänsyn till buller och andra risker vid planering av ny bebyggelse i närheten av hamnar och farleder. 
• Beakta risken för påverkan på vattenresurser vid utveckling av farleder och hamnar. 
• Säkerställ god elkapacitet för utpekade hamnar för att möjliggöra elektrifiering av sjöfart och hamnens verksamhet.  

Läs även Kompletterande förhållningssätt för att upprätthålla och utveckla transport­systemets funktion.

Gemensamma utgångspunkter för transport­systemets utveckling är att alla framtida åtgärder ska understödja de regionala målen om transport­effektivitet, tillgänglighet och hållbarhet.

Transportsystemets förmåga att främja en sådan utveckling avgörs av flera faktorer. En av de viktigaste utgångs­punkterna är att samplanera bebyggelse och transport­system för att skapa förutsättningar till ökad måluppfyllelse.

Fokus bör ligga på hållbara transporter och kollektiv­trafiken ska utgöra ryggraden i transport­systemet. Tillsammans med satsningar på cykel och gång skapas förutsättningar för att öka rese­andelen med hållbara transporter i regionen. Vidare behöver utvecklingen av transport­systemet ske på ett så resurseffektivt sätt som möjligt. Åtgärder och investeringar behöver genomföras med utgångs­punkt från att försöka åstad­komma mesta möjliga till­gänglighet samtidigt som resursåtgången begränsas.  

Kompletterande förhållningssätt för att upprätthålla och utveckla transportsystemets funktion  

Dessa förhållningssätt gäller alla områden inom transportsystemet och ska tillämpas tillsammans med specifika förhållningssätt för transportsystemets olika kategorier.  

• Samplanera transportsystemets utveckling med bebyggelsestrukturen och annan markanvändning. Utgå från Trafikverkets 4-stegsprincip och anpassa åtgärder efter behov inom respektive trafikslag.  
• Säkerställ det regionala transportsystemets nuvarande och framtida funktion genom att reservera mark för framtida utveckling.  
• Motverka och bygg bort barriärer vid planering av ny infrastruktur och förbättra den fysiska integrationen mellan olika bebyggelseområden.  
• Stärk den regionala och storregionala kollektivtrafiken, i synnerhet i tvärled mellan de regionala stadskärnorna.  
• Utveckla ett robust och resilient transportsystem som är flexibelt och kan upprätthålla sin funktion vid yttre påfrestningar och oförutsedda händelser, till exempel risker kopplade till ett förändrat klimat.  
• Planera ny infrastruktur med varsamhet om befintliga natur-, kultur- och rekreationsvärden. 
• Anpassa bebyggelsen så att det finns möjlighet att på ett säkert sätt transportera farligt gods. Detta gäller både för att hantera risker och för att värna möjligheterna till transporter av farligt gods i framtiden.  
• Planera för att skapa en trafiksäker miljö med utgångspunkt i de nationella målen.