Kulturhuset i Ytterjärna - en nod för länets musik och teaterliv

Sedan 1992 har kulturhuset i Ytterjärna erbjudit ett stort utbud konserter och kultur. Det originella huset med sin speciella arkitektur inrymmer en stor konsertlokal som utmärks av unik akustik och en magnifik takmålning.

Kulturhusets chef Peter de Voto har varit verksam sedan starten för trettio år sedan och har utvecklat en scen och en plats som många stora musiker vill besöka och återkomma till. Nyligen har man anställt en kommunikatör och producent på deltid för att ytterligare kunna utveckla verksamheten.

Kulturhuset i Ytterjärna har Verksamhetsstöd från kulturnämnden sedan flera år. Vi ställde några frågor till Peter de Voto om hur verksamheten har utvecklats genom åren.

Ni firade nyligen 30 år av verksamhet. Kan du berätta om hur allt började?

Tillkomsten av huset är nära förknippad med antroposofisk verksamhet där kulturen alltid har varit stark. Inom antroposofin är idén stark om att det är konst och kultur som utvecklar individen mer än något. I slutet av 1970-talet började tankearbetet kring huset och 1984 hade man en färdig idé och ville söka finansiering och i samband med det skapades Stiftelsen antroposofins hus. Åtta år senare 1992 stod huset klart och döptes till Kulturhuset i Ytterjärna.

Hur kan man beskriva verksamheten ut den första tiden?

Bland de första artister som uppträdde var slagverksensemblen Kroumata och det drog stor publik. Esa-Pekka Salonen och Radiosymfonikerna gästade och vi startade upp ett samarbete med Dansens hus. Vi mötte en väldigt entusiastisk och engagerad publik och det spred sig bland musiker att det var en jättebra publik. Hela uppstartsperioden präglades mycket av en stor nyfikenhet och ett stort intresse. Sedan dess har vi ångat på med både stora namn, men vi har också fokuserat på att stötta unga talanger genom att ge mer oetablerade musiker en chans att spela inför publik.

Vilka är er publik idag? Vilka kommer hit?

Det är lite svårt att svara på eftersom vi vänder oss till alla. Vi vill inte rikta oss till bara de som älskar klassisk musik, utan vi vill även nå de som inte kan något om klassisk musik. Verksamheten inrymmer också cirkus, folkmusik och mycket annat som riktar sig till en bred publik. Många skolor reser hit också. Skulle man gå på alla föreställningar som vi gör här så skulle jag vilja påstå att man får ett tvärsnitt av det som är välbekant och det som är lite okänt och avantgarde. Vi väljer gärna saker som är lite udda och blandar upp det med etablerade artister, både svenska och internationella.

Hur arbetar ni för att nå ut?

Förut arbetade vi med tryckt material som skickades ut till närområdet, men i samband med pandemin började vi arbeta med en kommunikatör och nådde ut bättre via digitala kanaler vilket gjorde det mer effektivt. Verksamheten inrymmer också ett hotell med kulturpaket och vi trycker mycket på att det här en plats för lugn och kontemplation. Det är en helhetsupplevelse.

Många internationella artister kommer hit. Hur arbetar ni för att locka hit dem?

Jag gör en del resor till utvalda mål för att knyta kontakter och arbetar hela tiden på att underhålla och utöka nätverket. Det har också varit viktigt för oss att när artisterna kommer hit så är det deras hus. De får stor frihet att skapa.

Vad är på gång framöver?

Vi arbetar med projektet 12 12 – som är korta lunchkonserter på tjugo minuter per gång med hemliga gäster. Det har väckt ett stort intresse och många dyker upp vid varje tillfälle, men varje gång är det också nya ansikten i publiken. Vi planerar också samarbeten med körer och vill satsa på en folkmusikfestival. För en tid sen startade vi också upp en medlemsförening. En del av våra arrangemang är kostnadsfria och då har vi i stället tryckt på att man kan stödja oss genom att bli medlem och det strömmar hela tiden in nya medlemmar. Hit kommer man inte bara för musiken eller uppträdandet utan för stämningen, lokalen, och akustiken.