Arkivarien på Regionarkivet Peder bevarar inför framtiden

Från forskare till arkivarie

Peder har varit arkivarie i två decennier och upptäckte arkivens värld under hans tid på Uppsala Universitet.  

– Jag var forskare och doktorerade i konstvetenskap. Under den tiden kom jag i kontakt med arkiv och insåg hur viktigt det här arbetet är - att bevara spår av människors arbete och frågor för framtiden.

Idag arbetar han på Regionarkivet för Region Stockholm, där han och hans kollegor förvaltar miljontals handlingar – dokument från 1700-talet till moderna patientjournaler. Han berättar att arkivet årligen hanterar över 10 000 förfrågningar:  

– Vi får allt från privatpersoner som vill veta mer om sin sjukhusvistelse som barn, till forskare som söker historiska data, berättar han.

Arkivariens många ansikten

En arkivarie gör mer än att ta hand om ordna information. Peder beskriver yrket som en blandning av detektivarbete, framtidsplanering och pedagogik. Hans dagar fylls främst av inspektioner - att utvärdera hur Region Stockholms myndigheter hanterar sin information. Målet? Att säkerställa att dagens dokument överlever decennier framåt.

– En arkivarie jobbar med väldigt många olika saker. Vi styr hur information ska förvaras, redovisas och tas om hand, så att den finns bevarad för framtiden. Risken är annars att vi går miste om viktig information, för att vi inte vet vad som kommer att vara värdefullt om hundra år.

Arbetsplatsen är en liten avdelning med drygt 40 medarbetare, där gemenskapen och det gemensamma uppdraget skapar en speciell stämning.  

Att tänka långsiktigt i en här-och-nu-värld

Det är utmanande att få människor att förstå varför det är viktigt att spara information som kanske inte verkar värdefull nu, men som kan bli ovärderlig först om flera decennier. Peder kallar det en "målkonflikt" – balansen mellan dagens praktiska behov och framtidens okända frågor.

– Det svåraste är att motivera det långsiktiga perspektivet i det dagliga arbetet. Men det är just det perspektivet vi måste förmedla: att det här är viktigt för framtiden, även om vi inte vet exakt hur.

En central del av arbetet är att ta fram bevarande- och gallringsplaner – dokument som bestämmer vad som ska sparas och vad som kan kasseras. Besluten bygger på analyser av vad framtida forskare och samhällen kan komma att behöva. Men som Peder påpekar: 
– Vi vet ju inte vad folk om 200 år kommer att ha för frågeställning Men om vi tänker historiskt så ställer varje tid sina frågor till det förflutna och då behöver vi ha materialet kvar.

Varför detta arbete är viktigt

Hans bakgrund som konsthistoriker har lärt honom att se långa livsspann – precis som en byggnad eller ett konstverk kan leva i århundraden, så bör även våra handlingar bevaras för att framtida generationer ska kunna lära och förstå.

– Konst och arkitektur har långa livsspann – precis som de handlingar som bevaras i ett arkiv Det här är spår av människors arbete och de frågor de brottats med. Allt det finns samlat här, och vi kan lära oss av det än idag.

För Peder handlar arkivarbete om mer än praktiska lösningar – det är en existentiell fråga. När han går in i arkivlokalerna känner han sig i kontakt med "evigheten". Det som förvaras är inte bara pappersark, utan spår av människors liv, arbete och funderingar.

Vad krävs för att bli arkivarie?

Enligt Peder är nyckeln att kunna tänka både stort och smått – att hantera detaljer samtidigt som man håller det långsiktiga perspektivet. Men lika viktigt är den kommunikativa förmågan:  

– Man måste kunna tala för arkivens och informationshanteringens vikt på ett sätt som engagerar. Det handlar om att föra ut frågorna så att andra förstår varför det här är viktigt, även om resultatet först syns om lång tid.