Flyttkedjor - En litteraturöversikt över befintlig forskning om bostadsflyttkedjor 2018

Slutsatser från rapporten är:

• Den nationella och internationella forskning som existerar om flyttkedjor är generellt sett gammal och i stort sett utdaterad. Samtliga resultat och slutsatser bör därför tolkas med detta i åtanke.
• Det finns ingen konsensus i befintlig forskning om byggandet av nya bostäder gällande vilken typ av upplåtelseform som initierar längst flyttkedjor. Det är alltså inte självklart att byggandet av till exempel bostadsrätter alltid initierar längre flyttkedjor än byggandet av hyresrätter. Byggandet av större bostäder initierar dock i de flesta fall längre 
  flyttkedjor än byggandet av mindre bostäder.
• Befintlig forskning om flyttkedjor stödjer inte idén om att flyttkedjor skapar flyttrörelser som tillgängliggör bostäder även för socioekonomiskt svaga grupper. Samtliga studier som har undersökt vilka hushåll som deltar i flyttkedjor visar att socioekonomiskt svaga grupper sällan eller aldrig deltar i flyttkedjor som initieras i samband med att nya bostäder byggs. Däremot skapar byggandet av nya bostäder flyttkedjor som tillåter socioekonomiskt starka hushåll att flytta.
• Både nationell och internationell forskning visar att flyttkedjor oftast är lokala utifrån ett geografiskt perspektiv. Om en flyttkedja initieras i ett visst geografiskt område skapas följaktligen de flesta bostadsvakanserna inom det geografiska området.
• Befintliga studier om flyttkedjor präglas av vissa begränsningar och brister som hindrar förståelsen av flyttkedjeprocesser. Framför allt rör det sig om att studierna i stort sett är utdaterade och därför svåra att applicera på dagens bostadsmarknad, men även att man sällan eller aldrig diskuterar kontextuella faktorer (t.ex. om det råder bostadsbrist eller för vem det råder bostadsbrist) som kan tänkas påverka hur flyttkedjor utvecklas.
• Sammantaget tyder sammanställningen av befintlig forskning om flyttkedjor på att ytterligare forskning behövs. Ny forskning bör fokusera på att tydligare beskriva vilka hushåll som deltar i flyttkedjor, ha ett bredare perspektiv som beskriver generella faktorer som kan påverka flyttkedjor på en bostadsmarknad och använda sig av nya datakällor för att bättre förstå effekten av flyttkedjor.