Klimatarbete för hållbar regional utveckling

Regeringen och myndigheter

Regeringen har det övergripande ansvaret för klimatanpassningsarbetet i Sverige och styr detta genom lagar, strategier och nationella handlingsplaner. 

Naturvårdsverket

Naturvårdsverket är en central aktör som samordnar klimatanpassning på nationell nivå. De tar fram riktlinjer, ger stöd och sprider kunskap till kommuner och andra aktörer. 

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI

SMHI tillhandahåller klimatdata och prognoser som är viktiga för planeringen av klimatanpassningsåtgärder. SMHI samordnar och följer även upp de statliga myndigheternas klimatanpassningsarbete. 

Myndigheten för civilt försvar, MCF, tidigare MSB

MCF arbetar med att förebygga och hantera klimatrisker som till exempel översvämningar och skogsbränder. 

Länsstyrelserna

Länsstyrelserna har en viktig samordnande roll i länet i enlighet med klimatanpassnings­förordningen. De ska genomföra analyser, ta fram mål och handlingsplan på länsnivå för att bidra till nationella mål.  

Länsstyrelserna stöttar även kommunerna med kunskap och vägledning och har en viktig roll i att samverka med andra för att främja klimatanpassning i samhället. 

Regionerna

Regionerna bidrar till att klimatanpassning integreras i regional planering inom områden som går över kommungränser, exempelvis infrastruktur, samhällsbyggnad, miljö- och naturvård.  

Regionerna kan stötta kommunerna med kunskap för att utveckla lokala klimatanpassningsåtgärder.  De kan också bidra till samverkan mellan kommuner och andra aktörer. 

Kommunerna är centrala aktörer i klimatanpassningsarbetet och ansvarar för fysisk planering, vatten- och avloppssystem, bygglov och lokal beredskap. 

Kommunerna ska enligt plan- och bygglagen, PBL, integrera klimatanpassning i sin översikts­planering och detaljplanering. De genomför ofta egna risk- och sårbarhetsanalyser för att identifiera lokala klimatrisker. 

De kan även genomföra praktiska åtgärder som dagvattenhantering, förstärkning av infrastruktur och information till invånare. Många kommuner har också särskilda klimat- eller miljöstrategier där klimatanpassning ingår som en del. 

Fastighetsägare ansvarar för att klimatanpassa sina fastigheter genom att identifiera risker, genomföra förebyggande åtgärder för att skydda egendomen från översvämningar, värme och stormar. Det är viktigt för att undvika att skada närliggande fastigheter. 

Ansvaret innebär att förstå och hantera riskerna som klimatförändringarna medför, som ökad risk för översvämning och ras.  

Tillsammans med Länsstyrelsen i Stockholms län samordnar Region Stockholm cirka 130 organisationer från hela bygg- och anläggningsbranschen. Målet är att halvera utsläppen till 2030 och minska med 70 procent i vissa spetsprojekt. 

Läs mer om Klimatarena Stockholm 

För att minska städernas klimatpåverkan och snabba på klimatomställningen är Region Stockholm medlemmar i Viable Cities. Innovationsprogrammet samlar städer, näringsliv, akademi och myndigheter för att tillsammans utveckla hållbara lösningar.

Läs mer om Viable Cities

Region Stockholm arbetar för att förenkla omställningen till fossilfria transporter och en hållbar regional utveckling bland annat genom medlemskap i Biodriv Öst. Organisationen samlar omkring 80 aktörer från offentlig sektor, näringsliv och akademi. 

Läs mer om Biodriv Öst

Region Stockholms medlemskap i METREX syftar till kunskapsutbyte, möjlig projektsamverkan samt nätverkskontakter inom storregional och regional planering med de cirka femtio största storsdagsregionerna i Europa. Region Stockholm är med och driver en expertgrupp med fokus på klimat – Metropolitan Climate Challenge. 

Läs mer om METREX

Region Stockholms medlemskap används för att tillsammans med andra regioner, bevaka och arbeta för att påverka EU:s politik inom bland annat sammanhållningspolitik, transport, energi och klimat samt maritima frågor. 

Läs mer om CPMR

Under 2024 genomförde Region Stockholm en studie av kommunernas klimatarbete i Stockholms län genom en genomgång av klimatrelaterade styrdokument, såsom översikts­planer, klimat- och miljöstrategier, energi- och trafikstrategier samt grön- och blåplaner. 

Samtliga kommuner har klimatrelaterade mål, antingen för den geografiska ytan eller för den kommunala organisationen.

Ett vanligt är mål om klimatneutralitet; 21 kommuner har angett ett målår mellan 2030 och 2050. Många har också mål om fossilfrihet. Klimat­arbetet omfattar många olika åtgärder, med särskilt fokus på bygg- och transportsektorn. 

Inom transportområdet lyfter alla kommuner förtätning och kollektivtrafiknära bebyggelse som en viktig strategi. Många prioriterar gång-, cykel- och kollektiv­trafik vid infrastruktur­utbyggnad och arbetar med åtgärder som ändrar beteenden, exempelvis parkerings­normer. Utbyggnad av ladd­infrastruktur för elfordon är också vanligt.

Inom energiområdet bedömer flera kommuner att möjligheten till storskalig förnybar energi­produktion är begränsad, vilket gör energieffektivisering till en central åtgärd. Fjärrvärme­utbyggnad och solceller är de vanligaste insatserna. 

Få kommuner har separata styrdokument för hållbart byggande; frågorna hanteras oftast inom andra strategier. Arbetet med cirkulärt byggande är under utveckling och flera kommuner deltar i regionala initiativ, bland annat genom Klimatarena Stockholm. 

Natur­baserade lösningar och kolsänkor nämns ofta översiktligt, främst kopplat till bevarande av skog och grönstruktur. Slutligen arbetar nästan alla kommuner med att minska konsumtions­baserade utsläpp, främst genom krav i upphandling och med åtgärder inom den egna organisationen, men även genom informations­insatser riktade till invånare.  

Du hittar rapporten längre ner på sidan. 

EU:s gröna giv har lett till flera nya och kommande regelverk som påverkar både näringsliv och offentlig sektor i Stockholmsregionen. Den nya given för en ren industri kan innebära ytterligare initiativ med regional betydelse. Regel­verken bedöms bidra till minskade utsläpp, men medför samtidigt ökade administrativa krav för företag och offentliga aktörer. Exempel på centrala regelverk är CSRD, EU-taxonomin, EPBD och Rätt till reparation. 

Under 2024 genomförde Region Stockholm en studie om hur regel­verken kan påverka aktörer i regionen. Studien visar att många regel­verk är nya eller ännu inte införda i svensk lag, vilket gör det svårt att fullt ut bedöma deras effekter på verksamheter och klimat. 

Anpassningen kan innebära betydande kostnader, särskilt för små och medelstora företag. Nästan alla företag påverkas av CSRD och EU-taxonomin, antingen direkt genom rapporterings­krav eller indirekt via värdekedjor. 

EPBD och Rätt till reparation är ännu inte implementerade i svensk lag­stiftning men väntas få stor påverkan på vissa branscher. EPBD bedöms främst beröra fastighets- och byggsektorn, medan Rätt till reparation framför allt påverkar handeln, där känne­domen om regelverket i dag är låg. 

Rapporten finns längre ner på sidan.