Regionala stadskärnor
Attraktiva och levande regionala stadskärnor, som skapar en flerkärnig struktur i Stockholmsregionen, har stor betydelse för att möta den framtida befolkningstillväxten på ett hållbart sätt.
Att utveckla en mer flerkärnig Stockholmsregion, med åtta regionala stadskärnor är en grundläggande strategi för regionens utveckling sedan 2001 och bidrar till visionen att vara Europas mest attraktiva och hållbara storstadsregion.
Genom att stärka de regionala stadskärnorna skapar vi en bättre balans mellan arbetsplatser, service och bostäder i hela regionen samtidigt som det minskar belastningen på transportsystemet. Livskvaliteten ökar hos invånarna då fler får nära till viktiga samhällsfunktioner som vård, utbildning och kultur.
En utveckling i de regionala stadskärnorna bidrar även till ett effektivt nyttjande av mark och gemensamma resurser och främjar ett hållbart resande med lägre klimatutsläpp.
Mål för regionala stadskärnor i den regionala utvecklingsplanen
Mål 8.2 Stockholmsregionens regionala stadskärnor har fortsatt att utvecklats som attraktiva och tillgängliga platser för viktiga funktioner
Länk till mål och uppföljning
Uppföljning av målet
Målen i den regionala utvecklingsplanen följs upp regelbundet. Just nu pågår arbetet med att välja statistikkälla. Inom kort kommer du kunna följa utveckling för målet om regionala stadskärnor här nedan.
Regionala stadskärnor som en del i den regionala bebyggelsestrukturen
I den regionala utvecklingsplanen pekas åtta regionala stadskärnorna ut; Södertälje stadskärna, Kungens kurva-Skärholmen, Flemingsberg, Haninge stadskärna, Arlanda-Märsta, Kista Sollentuna-Häggvik, Barkarby-Jakobsberg och Täby C- Arninge.Tillsammans med den centrala regionkärnan utgör de stommen i Stockholmregionens flerkärniga struktur.
Stadskärnorna är strategiskt placerade invid några av regionens större knutpunkter i transportsystemet och har hög tillgänglighet med kollektivtrafik. Genom sina lägen, funktioner och höga regionala tillgänglighet har de förutsättningar att utvecklas till attraktiva lokaliseringsplatser för näringsliv, bostäder och viktiga regionala funktioner som till exempel utbildning, vård, rättsväsende, service, kultur, nöjen och idrott.
De regionala stadskärnorna är målpunkter för ett större regionalt omland och flera av dem har även ett storregionalt upptagningsområde och ingår i ett övergripande stadsnätverk i östra Mellansverige. De är alla olika i sin storlek och karaktär, och utvecklingen behöver därför utgå ifrån varje kärnas unika förutsättningar och karaktärer.
Strukturkarta för Stockholms län

Läs mer om regional bebyggelsestruktur i den regionala utvecklingsplanen
Färdplaner för utvecklingen i de regionala stadskärnorna
Sedan 2001 har utvecklingen av en flerkärnig Stockholmsregion varit en central strategi. Målet är att skapa en mer balanserad och hållbar region genom att stärka åtta regionala stadskärnor.
För att förverkliga den regionala utvecklingsplanen har åtta färdplaner tagits fram – en för varje stadskärna. Färdplanerna utgår från utvecklingsplanen och dess understrategier och visar vägen framåt i arbetet med att utveckla varje kärna.
Färdplanerna omfattar flera tematiska områden och lyfter frågor som kräver samarbete mellan olika aktörer. Det handlar om insatser där ansvar och möjligheter är delade, och där ingen enskild aktör kan driva arbetet på egen hand.
Fyra tydliga målområden
Målen i den regionala utvecklingsplanen har brutits ned i fyra övergripande målområden:
- Levande och attraktiva stadskärnor – platser där människor vill bo, arbeta och vistas
- Regionala målpunkter för samhällsservice – tillgång till viktig service och funktioner
- Naturliga lokaliseringsplatser för näringsliv och innovation – miljöer där företag kan etableras och utvecklas
- Tillgängliga stadskärnor som bidrar till hållbart resande – god tillgänglighet med fokus på hållbara transportlösningar
Inom målområdena finns både gemensamma insatser som gäller för alla stadskärnor och insatser som är specifika för varje enskild plats. De senare kallas kärnspecifika insatser och utgår från varje stadskärnas unika förutsättningar och behov.
Färdplanerna beskriver insatserna på en övergripande nivå. När arbetet med en insats prioriteras konkretiseras den vidare – vad som ska göras, hur det ska genomföras och vilka aktörer som behöver eller vill medverka i arbetet. Du hittar färdplanerna längst ner på sidan.
Finansiering för utveckling av regionala stadskärnor
Region Stockholm finansierar varje år projekt inom prioriterade områden som ska bidra till målen i den regionala utvecklingsplanen (RUFS). Inom områdena Utveckla hållbara regionala stadskärnor efterlyser vi bland annat projekt som riktar sig till samhällsbyggnadsaktörer som arbetar med utveckling av regionala stadskärnor.
Samverkan regionala stadskärnor
Genom samverkan kan bostäder, arbetsplatser, service och kollektivtrafik utvecklas på ett mer effektivt sätt och bidrar till en jämnare utveckling i hela regionen. Det minskar trycket på centrala Stockholm och gör det lättare för människor att bo, arbeta och resa inom hela länet.
Nätverk för regionala stadskärnor
Sedan 2010 har Region Stockholm arbetat för en flerkärnig utveckling av Stockholmsregionen i samverkan med regionens aktörer genom Nätverket för regionala stadskärnor. I nätverket deltar kommuner med regionala stadskärnor, olika förvaltningar inom Region Stockholm, Trafikverket samt andra berörda aktörer.
Nätverket fungerar som en plattform för kunskaps- och erfarenhetsutbyte och bidrar till en gemensam kunskapsbas för regionens utveckling.
Strategier och kunskapsunderlag
Här hittar du våra olika underlag. Strategier och planer är politiskt beslutade dokument. Kunskapsunderlag är underlagen som ligger till grund för de politiska besluten.
Antagna färdplaner
- Färdplan Arlanda - Märsta stadskärna
- Publicerad:
- 26 maj 2026
- Färdplan Barkarby - Jakobsberg stadskärna
- Publicerad:
- 26 maj 2026
- Färdplan Flemingsberg stadskärna
- Publicerad:
- 26 maj 2026
- Färdplan Haninge stadskärna
- Publicerad:
- 26 maj 2026
- Uppdaterad: 26 maj 2026
Du kanske också är intresserad av

Rumslig inriktning
Hur vi planerar våra miljöer påverkar hur vi rör oss, möts och mår. Den rumsliga inriktningen skapar förutsättningar för att nå våra gemensamma mål.