Medicinteknisk utrustning
Region Stockholms utfasningslista gäller för inköp, upphandling och användning av medicinteknisk utrustning. Här hittar du vilka ämnen vi vill undvika i till exempel ultraljud, röntgen, infusionspumpar och patientmonitorer.
| Ämnesgrupp | Namn | CAS-nummer | Plast och gummi | Elektronik | Textila material | Metall | Batterier | Skäl för utfasning | Exempel på användningsområde |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Antimikrobiella ämnen | Silver och dess föreningar | 7440-22-4 130328-20-0 130328-19-7 7440-24-4 7761-88-8 7783-90-6 20667-12-3 563-63-3 21548-73-2 |
x | x | x | x | Kan orsaka resistens Miljöfarliga långtidseffekter |
Silver och dess föreningar har antimikrobiella egenskaper och kan förekomma i plast- eller metallkomponenter i medicinteknisk utrustning, exempelvis som ytbeläggningar eller tillsatser. | |
| Metaller och halvmetaller | Bly och dess föreningar | 12656-85-8 1344-37-2 7758-97-6 |
x | x | Cancerframkallande Reproduktionsstörande Miljöfarliga långtidseffekter |
Bly kan användas i lödningar och som strålskydd i röntgenutrustning t.ex. i sköldar, blyglas och blyfodral. Trots sina hälso- och miljörisker används bly i medicinteknik då få alternativ finns. Användningen är reglerad och begränsad till inkapslade komponenter. | |||
| Kadmium och dess föreningar | 1306-23-6 10108-64-2 1306-19-0 513-78-0 7440-43-9 |
x | x | x | Reproduktionsstörande Cancerframkallande Miljöfarliga långtidseffekter Mutagen |
Kadmium och dess föreningar kan förekomma i vissa elektroniska komponenter, exempelvis i lysdioder, kontakter och halvledare i äldre eller importerad utrustning. Förekomst i ny medicinteknisk utrustning är ovanlig, men kan förekomma i komponenter från länder med lägre kemikaliekrav. | |||
| Kobolt och dess föreningar | 7440-48-4 10124-43-3 136-52-7 71-48-7 7646-79-9 |
x | x | x | Cancerframkallande Reproduktionsstörande Kraftigt allergiframkallande Misstänkt mutagen |
Kobolt och dess föreningar kan förekomma i medicinteknisk utrustning, främst genom användning i laddningsbara batterier (exempelvis litiumjonbatterier) samt i vissa metallegeringar. | |||
| Nickel och dess föreningar | 7440-02-0 7786-81-4 7718-54-9 1313-99-1 3333-67-3 |
x | x | Kraftigt allergiframkallande Cancerframkallande Miljöfarliga långtidseffekter |
Nickel och dess föreningar kan förekomma i metallhöljen, kontakter, kablar och andra komponenter där god elektrisk ledningsförmåga och korrosionsbeständighet krävs. Nickel används också i metallegeringar som ingår i mekaniska delar. Nickel kan orsaka allergi vid direkt hudkontakt. | ||||
| Tennorganiska föreningar | 2-Etylhexyl-10-etyl-4,4-dioktyl-7-oxo-8-oxa-3,5-ditia-4-tenntetradekanoat | 15571-58-1 | x | x | Reproduktionsstörande | Tennorganiska föreningar kan förekomma i medicinteknisk utrustning som tillsatser i PVC, där de används som värmestabilisatorer i kablar, slangar och andra plastdetaljer. De kan även förekomma som katalysatorer i tillverkningen av silikonbaserade komponenter, exempelvis tätningar och beläggningar. Rester av dessa ämnen kan finnas kvar i slutprodukten i importerad utrustning. | |||
| Dibutyltenndilaurat | 77-58-7 | x | x | Reproduktionsstörande PBT/vPvB Miljöfarliga långtidseffekter |
Tennorganiska föreningar kan förekomma i medicinteknisk utrustning som tillsatser i PVC, där de används som värmestabilisatorer i kablar, slangar och andra plastdetaljer. De kan även förekomma som katalysatorer i tillverkningen av silikonbaserade komponenter, exempelvis tätningar och beläggningar. Rester av dessa ämnen kan finnas kvar i slutprodukten i importerad utrustning. | ||||
| Dibutyltennbis(acetylacetonat) | 22673-19-4 | x | x | Reproduktionsstörande Misstänkt mutagen Miljöfarliga långtidseffekter |
Tennorganiska föreningar kan förekomma i medicinteknisk utrustning som tillsatser i PVC, där de används som värmestabilisatorer i kablar, slangar och andra plastdetaljer. De kan även förekomma som katalysatorer i tillverkningen av silikonbaserade komponenter, exempelvis tätningar och beläggningar. Rester av dessa ämnen kan finnas kvar i slutprodukten i importerad utrustning. | ||||
| Reproduktionsstörande Misstä |
683-18-1 | x | x | Reproduktionsstörande Misstänkt PBT/vPvB Miljöfarliga långtidseffekter |
Tennorganiska föreningar kan förekomma i medicinteknisk utrustning som tillsatser i PVC, där de används som värmestabilisatorer i kablar, slangar och andra plastdetaljer. De kan även förekomma som katalysatorer i tillverkningen av silikonbaserade komponenter, exempelvis tätningar och beläggningar. Rester av dessa ämnen kan finnas kvar i slutprodukten i importerad utrustning. | ||||
| Tillsatser i litiumbatterier | 1,2-Dimetoxietan (EGDME) |
110-71-4 | x | Reproduktionsstörande | Tillsatser i litiumbatterier används som lösningsmedel eller elektrolyttillsatser i litiumjonbatterier. Dessa batterier förekommer i många typer av medicinteknisk utrustning, t.ex. infusionspumpar, patientmonitorer och annan bärbar eller stationär utrustning där säker och långvarig energiförsörjning krävs. | ||||
| 1,2-Bis(2-metoxietoxi)etan (TEGDME) | 112-49-2 | x | Reproduktionsstörande | Tillsatser i litiumbatterier används som lösningsmedel eller elektrolyttillsatser i litiumjonbatterier. Dessa batterier förekommer i många typer av medicinteknisk utrustning, t.ex. infusionspumpar, patientmonitorer och annan bärbar eller stationär utrustning där säker och långvarig energiförsörjning krävs. | |||||
| 1,3-Propansulton | 1120-71-4 | x | Cancerframkallande | Tillsatser i litiumbatterier används som lösningsmedel eller elektrolyttillsatser i litiumjonbatterier. Dessa batterier förekommer i många typer av medicinteknisk utrustning, t.ex. infusionspumpar, patientmonitorer och annan bärbar eller stationär utrustning där säker och långvarig energiförsörjning krävs. | |||||
| 2,2'-Dimetyldietyleter (DEGDME) | 111-96-6 | x | Reproduktionsstörande | Tillsatser i litiumbatterier används som lösningsmedel eller elektrolyttillsatser i litiumjonbatterier. Dessa batterier förekommer i många typer av medicinteknisk utrustning, t.ex. infusionspumpar, patientmonitorer och annan bärbar eller stationär utrustning där säker och långvarig energiförsörjning krävs. | |||||
| UV-absorbenter | 2-(2H-Bensotriazol-2-yl)-4-(1,1,3,3-tetrametylbutyl)fenol (UV-329) | 3147-75-9 | x | x | x | PBT/vPvB | UV-absorbenter kan användas i plast för att skydda mot nedbrytning från UV-ljus. I medicinteknisk utrustning kan de förekomma i plastdetaljer på t.ex. infusionspumpar och monitorer. Trots begränsningar i EU kan de fortfarande förekomma i importerad utrustning. | ||
| 2-(2H-Bensotriazol-2-yl)-4,6-bis(1,1-dimetyletyl)fenol (UV-320) |
3846-71-7 | x | x | x | PBT/vPvB | UV-absorbenter kan användas i plast för att skydda mot nedbrytning från UV-ljus. I medicinteknisk utrustning kan de förekomma i plastdetaljer på t.ex. infusionspumpar och monitorer. Trots begränsningar i EU kan de fortfarande förekomma i importerad utrustning. | |||
| 2-(2H-Benzotriazol-2-yl)-4,6-di-tert-pentylphenol (UV-328) | 25973-55-1 | x | x | x | PBT/vPvB | UV-absorbenter kan användas i plast för att skydda mot nedbrytning från UV-ljus. I medicinteknisk utrustning kan de förekomma i plastdetaljer på t.ex. infusionspumpar och monitorer. Trots begränsningar i EU kan de fortfarande förekomma i importerad utrustning. | |||
| 2-(3-sec-Butyl-2-hydroxi-5-tert-butylfenyl)benzotriazol (UV-350) | 36437-37-3 | x | x | x | PBT/vPvB | UV-absorbenter kan användas i plast för att skydda mot nedbrytning från UV-ljus. I medicinteknisk utrustning kan de förekomma i plastdetaljer på t.ex. infusionspumpar och monitorer. Trots begränsningar i EU kan de fortfarande förekomma i importerad utrustning. | |||
| 2,4-Di-tert-butyl-6-(5-klorobensotriazol-2-yl)fenol (UV-327) | 3864-99-1 | x | x | x | PBT/vPvB | UV-absorbenter kan användas i plast för att skydda mot nedbrytning från UV-ljus. I medicinteknisk utrustning kan de förekomma i plastdetaljer på t.ex. infusionspumpar och monitorer. Trots begränsningar i EU kan de fortfarande förekomma i importerad utrustning. | |||
| Bumetrizol (UV-326) | 3896-11-05 | x | x | x | PBT/vPvB | UV-absorbenter kan användas i plast för att skydda mot nedbrytning från UV-ljus. I medicinteknisk utrustning kan de förekomma i plastdetaljer på t.ex. infusionspumpar och monitorer. Trots begränsningar i EU kan de fortfarande förekomma i importerad utrustning. | |||
| Klorparaffiner | Alkaner, C10-13, klorerade, kortkedjiga klorparaffiner (SCCP) | 85535-84-8 | x | x | PBT/vPvB Cancerframkallande Miljöfarliga långtidseffekter |
Klorparaffiner, både kortkedjiga (SCCP) och mellankedjiga (MCCP), används som flamskyddsmedel eller mjukgörare i plastmaterial, särskilt i PVC. I medicinteknisk utrustning kan de förekomma i kabelisoleringar, slangar, tätningar och andra plastkomponenter. Klorparaffiner kan förekomma i importerade produkter. | |||
| Mellankedjiga klorparaffiner (MCCP), UVCB-ämnen som består av mer eller lika med 80% linjära kloralkaner med kolkedjelängder mellan C14 till C17 | 85535-85-9 198840-65-2 1372804-76-6 |
x | x | Reproduktionsstörande PBT/vPvB Miljöfarliga långtidseffekter |
Klorparaffiner, både kortkedjiga (SCCP) och mellankedjiga (MCCP), används som flamskyddsmedel eller mjukgörare i plastmaterial, särskilt i PVC. I medicinteknisk utrustning kan de förekomma i kabelisoleringar, slangar, tätningar och andra plastkomponenter. Klorparaffiner kan förekomma i importerade produkter. | ||||
| Övriga ämnen | Diisocyanater | 584-84-9 101-68-8 822-06-0 4098-71-9 3173-72-6 2778-42-9 |
x | x | x | Kraftigt allergiframkallande Cancerframkallande |
Diisocyanater används vid tillverkning av polyuretanbaserade material, som skum och vissa plaster, i medicinteknisk utrustning. Dessa material kan förekomma i exempelvis handtag, dynor och mjuka komponenter. Ämnena reagerar kemiskt vid tillverkningen och ska inte förekomma i fri form om processen är korrekt utförd. Fria diisocyanater kan dock förekomma som restämnen, i importerade produkter. | ||
| Polyaromatiska kolväten (PAH) | 50-32-8 192-97-2 56-55-3 218-01-9 205-99-2 205-82-3 207-08-9 53-70-3 |
x | x | Cancerframkallande Miljöfarlig med långtidseffekter |
Polyaromatiska kolväten (PAH) kan förekomma i vissa plast- och gummimaterial som används i medicinteknisk utrustning. Exempel är vibrationsdämpande delar, tätningar eller slangar där PAH:er kan ingå som rest från tillverkningsprocessen eller som förorening i mjukgörare. PAH:er kan även förekomma i kablar och isoleringsmaterial beroende på tillverkningsmetod och ingående råmaterial. | ||||
| Cykliska Siloxaner | Oktametylcyklotetrasiloxan (D4) | 556-67-2 | x | x | Miljöfarliga långtidseffekter PBT/vPvB Reproduktionsstörande |
Cykliska siloxaner (D4, D5, D6) kan förekomma i medicinteknisk utrustning, främst som isoleringsmaterial i elektroniska komponenter såsom kretskort, kondensatorer, halvledare och kablar. De kan även användas i silikonbeläggningar eller som tillsats i silikonbaserade gummi- och plastmaterial. | |||
| Dekametylcyklopentasiloxan (D5) | 541-02-6 | x | x | PBT/vPvB | Cykliska siloxaner (D4, D5, D6) kan förekomma i medicinteknisk utrustning, främst som isoleringsmaterial i elektroniska komponenter såsom kretskort, kondensatorer, halvledare och kablar. De kan även användas i silikonbeläggningar eller som tillsats i silikonbaserade gummi- och plastmaterial. | ||||
| Dodekametylcyklohexasiloxan (D6) | 540-97-6 | x | x | PBT/vPvB | Cykliska siloxaner (D4, D5, D6) kan förekomma i medicinteknisk utrustning, främst som isoleringsmaterial i elektroniska komponenter såsom kretskort, kondensatorer, halvledare och kablar. De kan även användas i silikonbeläggningar eller som tillsats i silikonbaserade gummi- och plastmaterial. | ||||
| Flamskyddsmedel | Bromerade flamskyddsmedel: Polybromerade difenyletrar (PBDE:s) Inkluderar tetra-, penta-, hexa-, hepta- och dekaBDE |
40088-47-9, 32536-52-0, 32534-81-9, 36483-60-0, 68928-80-3, 1163-19-5, 63936-56-1, 84852-53-9 , 26040-51-7 37853-59-1 |
x | x | Missstänkt Cancerframkallande Reproduktionsstörande Miljöfarliga långtidseffekter |
Flamskyddsmedel kan förekomma i plast- och gummikomponenter samt i elektronik i medicinteknisk utrustning, exempelvis i höljen, kretskort, kablar och kapslingar i röntgen- och diagnostikutrustning, monitorer med mera. | |||
| Bromerade flamskyddsmedel: Hexabromcyklododekaner (HBCDD:s) |
25637-99-4 134237-51-7 134237-50-6 134237-52-8 3194-55-6 |
x | x | PBT/vPvB Reproduktionsstörande |
Flamskyddsmedel kan förekomma i plast- och gummikomponenter samt i elektronik i medicinteknisk utrustning, exempelvis i höljen, kretskort, kablar och kapslingar i röntgen- och diagnostikutrustning, monitorer med mera. | ||||
| Bromerade flamskyddsmedel: Polybromerade bifenyler (PBB:s) |
59536-65-1, 27858-07-7 36355-01-8, 27753-52-2 92-86-4, 2113-57-7 92-66-0, 13654-09-6 |
x | x | PBT/vPvB | Flamskyddsmedel kan förekomma i plast- och gummikomponenter samt i elektronik i medicinteknisk utrustning, exempelvis i höljen, kretskort, kablar och kapslingar i röntgen- och diagnostikutrustning, monitorer med mera. | ||||
| Bromerade flamskyddsmedel: Tetrabromobisphenol A (TBBP-A) och dess derivat |
79-94-7 244-617-5 21850-44-2 |
x | x | Cancerframkallande Misstänkt hormonstörande Misstänkt PBT/vPvB |
Flamskyddsmedel kan förekomma i plast- och gummikomponenter samt i elektronik i medicinteknisk utrustning, exempelvis i höljen, kretskort, kablar och kapslingar i röntgen- och diagnostikutrustning, monitorer med mera. | ||||
| Organiska fosforföreningar: TCEP, TPP, TDCPP, TBEP, TCP, TCPP, TEP, TBP, TDBPP, THCP, TEHP |
115-96-8 115-86-6 13674-87-8 78-51-3 13674-84-5 1330-78-5 126-72-7 124-64-1 78-42-2 |
x | x | Cancerframkallande Reproduktionsstörande Miljöfarliga långtidseffekter Hormonstörande Misstänkt hormonstörande |
Flamskyddsmedel kan förekomma i plast- och gummikomponenter samt i elektronik i medicinteknisk utrustning, exempelvis i höljen, kretskort, kablar och kapslingar i röntgen- och diagnostikutrustning, monitorer med mera. | ||||
| PFAS | Inget avsiktligt tillsatt PFAS | Polymera PFAS | x | x | x | Cancerframkallande Reproduktionsstörande Miljöfarliga långtidseffekter Misstänkt hormonstörande PBT/vPvB |
PFAS (per- och polyfluorerade alkylsubstanser) definieras enligt OECD 2021 som ämnen som innehåller minst en helt fluorerad metylgrupp (-CF₃) eller metylengrupp (-CF₂-) utan någon väte-, klor-, brom- eller jodatom bunden till den. PFAS kan förekomma i ytbeläggningar och skyddsskikt som avvisar vatten, fett, smuts och fingeravtryck, till exempel på skärmar, touchpaneler, optiska ytor och ytbehandlade metallkomponenter. De används även i plast- och gummidetaljer för att öka livslängd, kemikalie- och temperaturbeständighet, samt i tätningar, packningar, kablar och isolering av elektronik. |
||
| Ftalater | 1,2-Benzendikarboxylsyra dihexylester, grenad och rak | 68515-50-4 | x | x | Reproduktionsstörande | Ftalater används som mjukgörare i plast och gummi, särskilt i mjukgjord PVC, polyuretan och vissa gummimaterial. De kan förekomma i kablar, slangar, tätningar och plastdetaljer i medicinteknisk utrustning. | |||
| Bensylbutylftalat (BBP) |
85-68-7 | x | x | Reproduktionsstörande Hormonstörande Miljöfarliga långtidseffekter |
Ftalater används som mjukgörare i plast och gummi, särskilt i mjukgjord PVC, polyuretan och vissa gummimaterial. De kan förekomma i kablar, slangar, tätningar och plastdetaljer i medicinteknisk utrustning. | ||||
| Di(2-etylhexyl)ftalat (DEHP) | 117-81-7 | x | x | Reproduktionsstörande Hormonstörande |
Ftalater används som mjukgörare i plast och gummi, särskilt i mjukgjord PVC, polyuretan och vissa gummimaterial. De kan förekomma i kablar, slangar, tätningar och plastdetaljer i medicinteknisk utrustning. | ||||
| Di(2-metoxietyl) ftalat (DMEP) | 117-82-8 | x | x | Reproduktionsstörande | Ftalater används som mjukgörare i plast och gummi, särskilt i mjukgjord PVC, polyuretan och vissa gummimaterial. De kan förekomma i kablar, slangar, tätningar och plastdetaljer i medicinteknisk utrustning. | ||||
| Di(grenade C6-C8)-alkylftalater (DIHP) | 71888-89-6 | x | x | Reproduktionsstörande | Ftalater används som mjukgörare i plast och gummi, särskilt i mjukgjord PVC, polyuretan och vissa gummimaterial. De kan förekomma i kablar, slangar, tätningar och plastdetaljer i medicinteknisk utrustning. | ||||
| Di(grenade och raka C7-C11) alkylftalater | 68515-42-4 | x | x | Reproduktionsstörande | Ftalater används som mjukgörare i plast och gummi, särskilt i mjukgjord PVC, polyuretan och vissa gummimaterial. De kan förekomma i kablar, slangar, tätningar och plastdetaljer i medicinteknisk utrustning. | ||||
| Dibutylftalat (DBP) |
84-74-2 | x | x | Reproduktionsstörande Hormonstörande Misstänkt PBT/vPvB |
Ftalater används som mjukgörare i plast och gummi, särskilt i mjukgjord PVC, polyuretan och vissa gummimaterial. De kan förekomma i kablar, slangar, tätningar och plastdetaljer i medicinteknisk utrustning. | ||||
| Di-C6-C10-alkylftalat och di-C6,C8,C10-alkylftalat, som innehåller ≥ 0.3% dihexyl ftalat (EC-nr 201-559-5) |
68515-51-5 och 68648-93-1 |
x | x | Reproduktionsstörande | Ftalater används som mjukgörare i plast och gummi, särskilt i mjukgjord PVC, polyuretan och vissa gummimaterial. De kan förekomma i kablar, slangar, tätningar och plastdetaljer i medicinteknisk utrustning. | ||||
| Dihexylftalat (DHP) | 84-75-3 | x | x | Reproduktionsstörande | Ftalater används som mjukgörare i plast och gummi, särskilt i mjukgjord PVC, polyuretan och vissa gummimaterial. De kan förekomma i kablar, slangar, tätningar och plastdetaljer i medicinteknisk utrustning. | ||||
| Diisobutylftalat (DIBP) | 84-69-5 | x | x | Reproduktionsstörande Hormonstörande Misstänkt PBT/vPvB |
Ftalater används som mjukgörare i plast och gummi, särskilt i mjukgjord PVC, polyuretan och vissa gummimaterial. De kan förekomma i kablar, slangar, tätningar och plastdetaljer i medicinteknisk utrustning. | ||||
| Diisodecylftalat (DIDP) | 68515-49-1, 26761-40-0 | x | x | Reproduktionsstörande | Ftalater används som mjukgörare i plast och gummi, särskilt i mjukgjord PVC, polyuretan och vissa gummimaterial. De kan förekomma i kablar, slangar, tätningar och plastdetaljer i medicinteknisk utrustning. | ||||
| Diisohexylftalat (DIHP) | 71850-09-4 | x | x | Reproduktionsstörande | Ftalater används som mjukgörare i plast och gummi, särskilt i mjukgjord PVC, polyuretan och vissa gummimaterial. De kan förekomma i kablar, slangar, tätningar och plastdetaljer i medicinteknisk utrustning. | ||||
| Diisononylftalat (DINP) | 28553-12-0 | x | x | Misstänkt reproduktionsstörande och hormonstörande | Ftalater används som mjukgörare i plast och gummi, särskilt i mjukgjord PVC, polyuretan och vissa gummimaterial. De kan förekomma i kablar, slangar, tätningar och plastdetaljer i medicinteknisk utrustning. | ||||
| Diisooktylftalat (DIOP) | 27554-26-3 | x | x | Reproduktionsstörande | Ftalater används som mjukgörare i plast och gummi, särskilt i mjukgjord PVC, polyuretan och vissa gummimaterial. De kan förekomma i kablar, slangar, tätningar och plastdetaljer i medicinteknisk utrustning. | ||||
| Di-n-oktylftalat (DNOP) | 117-84-0 | x | x | Misstänkt reproduktionsstörande och hormonstörande | Ftalater används som mjukgörare i plast och gummi, särskilt i mjukgjord PVC, polyuretan och vissa gummimaterial. De kan förekomma i kablar, slangar, tätningar och plastdetaljer i medicinteknisk utrustning. | ||||
| n-pentyl-isopentylftalat | 776297-69-9 | x | x | Reproduktionsstörande | Ftalater används som mjukgörare i plast och gummi, särskilt i mjukgjord PVC, polyuretan och vissa gummimaterial. De kan förekomma i kablar, slangar, tätningar och plastdetaljer i medicinteknisk utrustning. | ||||
| Mjukgörare | Trifenylfosfat (TPP) | 115-86-6 | x | x | Hormonstörande | Mjukgörare som TPP, TOTM och ATBC kan förekomma i mjukgjord PVC, särskilt i elektronikkomponenter, kabelisolering och plastdetaljer i medicinteknisk utrustning. ATBC används ibland som alternativ till ftalater i medicintekniska produkter men har vissa begränsningar. | |||
| Acetyltributylcitrat (ATBC) | 77-90-7 | x | x | Misstänkt hormonstörande | Mjukgörare som TPP, TOTM och ATBC kan förekomma i mjukgjord PVC, särskilt i elektronikkomponenter, kabelisolering och plastdetaljer i medicinteknisk utrustning. ATBC används ibland som alternativ till ftalater i medicintekniska produkter men har vissa begränsningar. | ||||
| Tris(2-etylhexyl)bensen-1,2,4-trikarboxylat (TOTM) | 3319-31-1 | x | x | Misstänkt hormonstörande PBT/vPvB |
Mjukgörare som TPP, TOTM och ATBC kan förekomma i mjukgjord PVC, särskilt i elektronikkomponenter, kabelisolering och plastdetaljer i medicinteknisk utrustning. ATBC används ibland som alternativ till ftalater i medicintekniska produkter men har vissa begränsningar. |
- Uppdaterad: 24 juni 2025