Lärandemodell för verksamhetsintegrerat lärande

Verksamhetsintegrerat lärande (VIL) är samlingsbegrepp för de pedagogiska modeller som bygger på samverkan och integrering mellan högre utbildning och arbetsliv.

VIL kan ske i form av verksamhetsförlagd utbildning (VFU), studiebesök, auskultation, simulering, hospitering och/eller fältstudier inom öppen och sluten hälso- och sjukvård, omsorg eller annan relevant verksamhet.

VIL utgör en viktig del i utveckling av professionell kompetens. I VIL uppstår lärandesituationer som möjliggör träning av praktiska färdigheter och teoretisk reflektion i vårdmiljö. Den lärandemodell som beskrivs här är ett uttryck för en sådan samverkan och dialog. Men hur kan studentens lärandeprocess stödjas och på vilket sätt kan lärandemiljön stärkas under VIL?

Det finns behov av att utveckla den akademiska lärandemiljön för att uppnå en högre och jämnare kvalitet i VIL. Det finns också behov av en tydlig struktur för handledning i samverkan med lärosätet. Därför har en lärandemodell för utbildningar i Stockholm inom medicin, hälso- och sjukvård samt tandvård vid universitet och högskola utvecklats.

Studenten är huvudpersonen

Kärnan i lärandemodellen innebär att studenten är huvudpersonen till skillnad från lärlingsmodellen där handledaren visar och studenten gör likadant. Studenten tar eget ansvar för sitt lärande, söker aktivt kunskap och har direktkontakt med personer med olika behov. Handledarens uppgift är att stimulera och stödja studentens lärande.

Det vetenskapliga förhållningssättet till kunskap förstärks av ett problemorienterat och evidensbaserat arbetssätt. Studenten utvecklar kunskaper, färdigheter och förhållningssätt genom att träna förmågan att identifiera, formulera och lösa problem, samt analysera och reflektera kring olika situationer under VIL.

Tre pedagogiska perspektiv

Det övergripande målet för den verksamhetsförlagda utbildningen är att förbereda studenten för sin framtida yrkesroll. VFU ska ha hög kvalitet och uppfylla Universitetskanslerämbetets krav för högre utbildning. Den pedagogiska strukturen för lärandemodellen består av tre perspektiv: studentcentrerat, personcentrerat och interprofessionellt lärande.

Studentcentrerat lärande

Studentcentrerat lärande innebär att studenten är huvudpersonen och tar eget ansvar för sitt lärande för att uppnå kursplanens lärandemål och för att utveckla sin framtida yrkesroll. Studenten förväntas att aktivt söka kunskap och problematisera denna utifrån de personer och deras speciella behov de möter under den verksamhetsförlagda utbildningen.

Studenten har handledare med både ämnes- och pedagogisk kompetens. Handledaren står för struktur och vägledning. Handledaren förväntas möta studenten där hen befinner sig i sitt lärande och med detta som grund stödja och utmana studentens lärande under VFU. Handledaren ska följa studentens kunskapsutveckling genom att vara ett viktigt stöd och bidra till att studenten uppnår kursens lärandemål.

Personcentrerat lärande

Personcentrerat lärande innebär att lärandet utgår från patienters, klienters, boendes och närståendes behov och förutsättningar. Dessa personer är utgångspunkten för studentens lärande. Studenten bör, så långt som möjligt träffa samma patient/klient och med hjälp av handledare och andra yrkesgrupper successivt fördjupa sina kunskaper, färdigheter och utveckla ett professionellt förhållningssätt.

Handledningen fokuserar på studentens problemformulering, tillämp­ning av kunskap, analys och reflektion i mötet med patienten/klienten utifrån lärandemålen.

Interprofessionellt lärande

Interprofessionellt lärande sker när två eller flera professioner lär med, av och om varandra för att förbättra samarbete och vårdkvalitet. Under VFU ges studenter unika möjligheter till interprofessionellt lärande i de allra flesta lärandemiljöer.

Studenter från flera professioner samverkar i de patient-/vårdsituationer som de möter under VFU. För att uppnå de interprofessionella lärandemålen krävs samarbete mellan handledare och företrädare för respektive utbildningsprogram.

I en akademisk lärandemiljö

I en akademisk lärandemiljö sker ett nära samarbete mellan de ingående aktörerna och deras respektive resurser och ansvarsområden.

• Studenten ansvarar för sitt lärande.
• Verksamheten ansvarar för stöd och struktur.
• Lärosätet ansvarar för att studenten uppnår lärande- och examensmål.

 

Lärandemodellen är utvecklad av Centrum för klinisk utbildning och fastställd oktober 2016 av KI-SLL utbildningsråd i samverkan med Ersta Sköndal högskola, Röda Korsets Högskola och Sophiahemmet Högskola.