Gällande länsplan för transportinfrastruktur 2022-2033

Den nuvarande planen har en budget på drygt 9,9 miljarder som fördelas så här: 

• Åtgärder i kollektivtrafiken: 54 % 
• Investeringar i vägtrafiken: 28%  
• Satsningar på cykelinfrastruktur: 18 %  

Länsplanen prioriterar åtgärder som gör det lättare att ta sig mellan olika platser i Stockholms län, bland annat genom bättre förbindelser med kollektivtrafiken och fler cykelbanor. 

En del av pengarna är därför knutna till specifika satsningar, till exempel: 

• Utbyggnaden av tunnelbanan mellan Fridhemsplan och Älvsjö och mellan Hagastaden och Arenastaden. 
• Tvärspårväg Kista. 
• Genomförandet av Spårväg Syd från Flemingsberg till Älvsjö. 
• Finansieringen av flera stråk i det regionala cykelvägnätet: Glömstavägen,
• Vendelsöstråket - Skrubba och Ältastråket (Cykelsatsning Södertörn) och Danderyd - Rösjön. 

Länsplanen ska prioritera åtgärder som ökar tillgängligheten till, mellan och inom regionala stadskärnor och som bidrar till att skapa attraktiva bytespunkter.

Detta krävs för att förverkliga den regionala bebyggelseutveckling som beskrivs i RUFS 2050 och för att erbjuda konkurrenskraftiga restider för kollektivtrafiken jämfört med biltrafiken. För att stärka kopplingarna mellan olika delar av länet och kunna erbjuda konkurrenskraftiga restider jämfört med biltrafiken behöver kollektivtrafikens tvärkopplingar och bytespunkter fortsätta att stärkas och utvecklas, bland annat mellan de utpekade regionala stadskärnorna.  

Länsplanen ska prioritera åtgärder som stärker tillgängligheten för länets invånare med kollektivtrafiken som norm. För att realisera det krävs satsningar på regionala pendlingsstråk och överflyttning till kapacitetsstarka transporter.

Exempel på detta är spårburen kollektivtrafik, kollektivtrafik till stadsutvecklingsområden, attraktiva bytespunkter och terminaler, ökad tillgänglighet till depåer, förbättrade förutsättningar för intermodala resor vid bytespunkter och framkomlighetsåtgärder för kollektivtrafik.

Att utveckla väg- och järnvägsinfrastruktur i hela länet är viktigt för att öka framkomligheten regionalt. Detta eftersom 20 procent av alla resor inom kollektivtrafiken och en stor del av övriga resor sker på väg. Vid kapacitetsbrist eller störningar i det regionala vägtransportsystemet drabbas således både resenärer i kollektivtrafiken, nyttotrafik, gods och övriga vägtrafikanter, vilket allvarligt hämmar framkomligheten i hela Stockholmsregionen. Det måste därför säkerställas att kapacitetsbrist i det regionala vägtransport­systemet inte drabbar framkomligheten för kollektivtrafik och nyttotrafik.  

Länsplanen ska främja åtgärder som syftar till ett smart och effektivt nyttjande av transportinfrastrukturen. Exempel på åtgärder är bland annat trimningsåtgärder, signal­reglering och trafikstyrning genom så kallade intelligenta transportsystem, ITS, samt åtgärder för bättre framkomlighet för kollektivtrafik och nyttotrafik genom väginvesteringar.

Andra exempel på åtgärder i överenskommelser och paketlösningar med andra aktörer är aktiv parkeringsreglering, trängselavgifter, sänkta eller anpassade hastigheter, miljözoner, trafikinformation, störningshantering, aktiv trafikledning, beteendepåverkande åtgärder, så kallad Mobility management samt åtgärder för effektivare distribution.  

Länsplanen ska bidra till att nå det regionala målet om att var femte resa i länet ska ske med cykel år 2030. Ett steg mot att nå målet är att säkerställa utbyggnaden av det regionala cykelvägnätet genom att anlägga cykelbanor i de utpekade regionala cykelstråken samt främja samplanering mellan kollektivtrafik och de regionala cykelstråken. Region Stockholm har identifierat sex huvudprinciper för revideringen av länsplanen.  

Länsplanen ska stimulera överflytten till hållbara godstransporter. Exempel är främjandet av citylogistik och ökad användning av sjö- och järnvägstransporter för gods samt elektrifiering av godstransporter på väg. Efterfrågan på godstransporter ökar i så pass hög takt att befintlig kapacitet måste utökas och användas mer effektivt. Godstrafikens utveckling och nya riskbilder kräver även ett ökat fokus på redundans, risk, sårbarhet och beredskap. Andelen gods på sjö, järnväg och eldrivna fordon behöver öka för att minska transporternas negativa effekter och hushålla med kapaciteten i vägnätet.  

Åtgärder och objekt som innebär lösningar för medfinansiering mellan olika parter prioriteras i länsplanen. Det kan innebära åtgärder som är del av paketlösningar och samplanering. Stockholms län har andra planeringsförutsättningar än övriga regioner i Sverige, där nationell och regional trafik i en större utsträckning utnyttjar det statliga vägnätet.

På grund av den delade ansvarsbilden behöver länets planeringsaktörer stärka samverkan i projektgenomförande och öka samsynen kring önskad utveckling av transportsystemet. Ett sätt att stärka samverkan är genom att arbeta med lösningar för medfinansiering i länsplanen. Gemensam finansiering gör att utväxlingen av länsplanens medel ökar, samtidigt som den gemensamma finansieringen kan stärka projektets genomförande och effektivitet genom flerpartssamverkan.