Om länsplan för regional transportinfrastruktur 

Region Stockholm tar på uppdrag av regeringen fram länsplanen för regional transportinfrastruktur. Den styr hur statliga medel i Stockholms län fördelas till satsningar på kollektivtrafik, vägar och cykel och beslutas av regionfullmäktige.

Den regionala länsplanen för transportinfrastruktur är en del av den statliga transporinfrastrukturplaneringen. Planen redogör för fördelningen av statliga medel till infrastruktursatsningar på regional nivå.

Medlen kan medfinansiera kollektivtrafik, kommunala investeringar och i vissa fall investeringar i nationell infrastruktur. Region Stockholm är den organisation som ansvarar för att upprätta och fastställa länsplan och därigenom fördela de medel som tilldelats Stockholms län efter direktiv av regeringen. Länsplanen gäller i tolv år men revideras vanligtvis vart fjärde år. Uppdraget regleras genom Förordning om länsplaner för regional transportinfrastruktur (1997:263).   

Planeringen av den statligt ägda transportinfrastrukturen sker på två nivåer: Planeringen av den statligt ägda transportinfrastrukturen  

  1. Länsplanerna upprättas av regionerna i Sverige och beskriver investeringar för statliga regionala vägar samt statlig medfinansiering till regional kollektivtrafik och kommunalt vägnät.
  2. Nationell plan upprättas av Trafikverket och beskriver investeringar i det nationella vägnätet som i Stockholms län innefattar E4, E18 och E20, samt järnvägsnätet. Planen innehåller även medfinansiering till regional spårburen kollektivtrafik, drift- och underhåll, miljöåtgärder, reinvesteringar. 

Planeringen av den statligt ägda transportinfrastrukturen  

Den nationella planen för transportinfrastruktur visar hur statliga vägar, järnvägar och farleder ska skötas och utvecklas. Den omfattar drift, underhåll, miljöåtgärder och investeringar. Planen innehåller också statlig medfinansiering till kommuner och bidrag till länsplanerna.

Planerna ska bidra till de nationella transportpolitiska målen. Det övergripande målet är en samhälls­ekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning i hela landet. Det delas in i två mål: funktionsmålet, som handlar om tillgänglighet för människor och näringsliv, och hänsynsmålet, som handlar om säkerhet, miljö och hälsa, med etappmål till 2030.

Funktionsmålet

Funktionsmålet innebär att transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, alltså likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. 

Hänsynsmålet

Hänsynsmålet innebär att ingen ska dödas eller skadas allvarligt och att bidra till det övergripande generationsmålet för miljö och miljökvalitetsmålen nås samt bidra till ökad hälsa.

Etappmål 1: 

Växthusgasutsläppen från inrikes transporter – utom inrikes luftfart som ingår i EU:s utsläppshandelssystem – ska minska med minst 70 procent senast 2030 jämfört med 2010. 

Etappmål 2: 

Antalet omkomna till följd av trafikolyckor inom vägtrafiken, sjöfarten och luftfarten ska halveras till år 2030. Antalet omkomna inom bantrafiken ska halveras till år 2030. Antalet allvarligt skadade inom respektive trafikslag ska till år 2030 minska med minst 25 procent. 

  • Uppdaterad: 5 maj 2026

Du kanske också är intresserad av

Vi använder kakor för att webbplatsen ska fungera bra och för att samla in statistik som hjälper oss att förbättra den. Vill du tillåta det?
Om kakor