Vanliga ord och begrepp

Allmänna intressen beskrivs i plan- och bygglagen, 2010:900, kap 2, och är bland annat natur- och kultur­aspekter, utformningen av bebyggelse samt vissa bestämmelser i miljö­balken.

Kommunerna ska ta hänsyn till de allmänna intressena vid plan­läggning och lovgivning, liksom till region­planeorganet vid regionplanering. Vissa av de allmänna intressena har även pekats ut som riksintressen.

Bastrafik beskriver trafiken mellan replipunkter och kärnöar i skärgården. Från kärnöar ska det vara möjligt att göra dagliga arbets- och skolresor samt resor till kommuncentrum med tillgång till samhällsservice året runt.

Blåstrukturen är den sammanlagda ytan av vatten inom ett geografiskt område och består både av synligt vatten, till exempel Mälaren och Östersjön, och av grundvatten och avrinnings­­områden, som inte är synliga i dagen.

Blåstrukturen är viktig för såväl dricks­vatten­försörjning som andra eko­system­tjänster, bland annat rekreation, transporter och olika vattenanknutna näringar.

Bruttoregionprodukt, BRP, är den regionala motsvarigheten till det nationella måttet – brutto­national­produkt, BNP. BRP är det samlade värdet av alla producerade varor och tjänster i en region under ett år. BRP visar hur stor produktionen är räknat i kronor. 
Källa: Regionfakta.com

Samlingsbegrepp för åtgärder som används vid kris­beredskap och civilt försvar. Civil beredskap beskriver arbetet för att förbereda och stärka samhällets generella motstånds­kraft mot olika kriser, medan civil­försvar handlar om att hantera och skydda befolkningen i händelse av allvarliga hot och kriser.

Produkter och tjänster som naturen skapar och som människor utnyttjar. De brukar delas in i fyra huvud­­kategorier: producerande, till exempel mat och råvaror, kulturella, till exempel natur­upplevelser, reglerande, till exempel vatten­rening och pollinering samt unders­tödjande biologisk mångfald och det hydro­logiska kretsloppet med mera.

En beräkning av den genomsnittliga framtida utvecklingen av befolknings­mängden fram till ett visst år, och utifrån att parametrar som födelsetal, dödstal, inflyttning och utflyttning följer vissa mönster.

Befolknings­framskrivningar skiljer sig från befolknings­prognoser, som beräknar den fram­tida befolkningen per år och som även kan ta hänsyn till hur förändrings­faktorer som bostads­byggande och konjunktur­svängningar påverkar utvecklingen. Fram­skrivningar görs också för ekonomisk utveckling och sysselsättning.

Förnybar energiproduktion – energi som kommer från naturliga källor som sol, vind, vatten och bio­massa och förnyas kontinuerligt. Vissa av dem är väderberoende vilket gör att vi inte kan bestämma när och hur mycket energi som produceras.

Utformning och struktur av den fysiska miljön där människor bor, arbetar och rör sig kallas gestaltad livs­miljö. Begreppet används ofta värderande, för att beskriva vikten av att skapa städer och regioner som är attraktiva, hållbara och anpassade till framtida utmaningar.

Hållbar tillväxt handlar om tillväxt som inte endast är ekonomiskt hållbar utan även skapar förut­­sättningar för ekologisk och social hållbarhet. Inte minst att motverka arbets­­­löshet och minska utanför­skap. Innovations­­driven tillväxt för sin del kan driva på den gröna omställningen genom utveckling av ny teknik, nya produkter och nya tjänster.

Hållbara transporter har låg ekonomisk, social och miljö­mässig kostnad och ska främja en balanserad och lång­siktigt hållbar mobilitet. Det kan handla om exempelvis förändrade resvanor, minskat resande, förbättrad energi­effektivitet i bränslen och fordon och jämlik tillgänglighet.

Ett konkret sätt för storföretag att börja samarbeta med kreativa och snabb­rörliga start ups eller scale ups är att etablera en så kallad innovationshubb.

Ekosystemet för innovation utgörs av fler sammankopplade aktörer – offentliga, civil­samhället, närings­livet, akademi, individuella entreprenörer och fler.

Framgångsfaktorn uppstår när dessa jobbar tillsammans. Varje uppsättning ihop­kopplade aktörer utgör ett eget eko­system och i Sverige kan man därför säga att vi har lokala, regionala och ett nationellt eko­system som i sin tur är kopplat till flera globala ekosystem.

Ett innovations­ekosystem består av olika aktörer, relationer och resurser som alla spelar en roll för att ta en bra idé till trans­formativ påverkan i skala. Effekten av varje del inom innovations­­ekosystemet är beroende av andra delar av systemet, exempelvis är entre­prenörer beroende av att kunna få tillgång till finansiering.

En förändring av en del av innovationsekosystemet leder till förändringar i andra delar av innovationsekosystemet. Källa: SISP

Ett brett och tvärveten­skapligt område inom forskning och akademi som studerar hälsa och sjuk­domar genom integrering av olika discipliner inom medicin, biologi och teknik. Kan bland annat inne­­fatta medicin, biomedicin, läke­medel, molekylär­­teknik, genetik och miljömedicin.

Livsvillkor beskriver människors förmågor att leva fullgoda liv. Begreppet används i många i olika samman­hang, bland annat kopplat till folkhälsa, hälsans bestämnings­faktorer och social hållbarhet.

Ofta ingår faktorer som arbete, utbildning och boende. I Region Stockholms livskvalitets­index är livsvillkor definierat som de resurser, relationer och för­hållanden som påverkar individers, och gruppers, förut­sättningar att fullt ut kunna utveckla sina förmågor, kapaciteter.

Med hälsans bestämningsfaktorer avses att människors hälsa påverkas av en mängd faktorer som på olika sätt sam­spelar med varandra under hela livet.

En del bestämningsfaktorer kan påverkas av individen, så som matvanor och fysisk aktivitet, men även i viss mån våra sociala nätverk. Många bestämnings­­faktorer är av mer strukturell karaktär, och därmed möjliga att påverka genom politiska beslut.

Det gäller till exempel utbildning, försörjning, boende och den fysiska miljön, men också möjlighet till inflytande och delaktighet i samhället. Även över­gripande samhälls­faktorer som miljö och klimat, kultur och samhällsekonomi är bestämningsfaktorer för hälsa.

Frågor om mark- eller vattenanvändning som angår två eller fler kommuner och som behöver utredas och planeras gemensamt, är mellan­kommunala.

Den regionala utvecklings­planen hanterar mellankommunala frågor utifrån region­planeringens definition i plan- och bygglagen, 2010:900, kap 7.

Planerbar energiproduktion energi­källor där vi kan bestämma när och hur mycket energi som ska produceras. Exempel på dessa är kärn­kraft, vatten­kraft och fjärrvärme­verk alternativt kraft­värmeverk, det vill säga fjärr­värmeverk som även kan producera el.

Den regionala utvecklingsplanen är både en regional utvecklingsstrategi, RUS, i enighet med lagen om regionalt utvecklingsansvar, SFS 2010:630, och en regionplan i enighet med plan- och bygglagen, SFS 2010:900, och är upprättad med stöd i dessa lagar.

Strategiska bytespunkter för resor med kollektivtrafik mellan kärnöar, kommun­centrum och den centrala region­kärnan. De utgör viktiga länkar för person- och gods­transporter till och från kärn­öarna, samt tillgodoser behoven av pendlings­möjligheter för såväl båt som bil.

Förmåga att snabbt återhämta sig från störningar och hantera oväntade händelser.

Områden av riksintresse är statliga intressen av nationell betydelse och omfattas av Länsstyrelsens tillsyns­ansvar enligt plan- och bygglagen, 2010:900.

Förmåga att fortsätta fungera även om en del av systemet misslyckas eller går sönder.

Den tidigare regionala utvecklings­planen för Stockholms­regionen med målår 2050, förkortas RUFS 2050. Ny regional utvecklingsplan antogs i maj 2026.

RUS återfinns i förordningen, 2017:583, om regionalt tillväxtarbete. Den regionala utvecklings­strategin ska enligt §8 vara en samlad och sektors­övergripande strategi för det regionala tillväxt­arbetet i ett eller flera län och innehålla mål och långsiktiga prioriteringar för detta.

Tjänster och verksamheter som tillhanda­hålls av samhället för att möta invånarnas behov och för att förbättra livs­kvaliteten. Till exempel polis, kollektiv­trafik, kommersiell service, kommersiellt kultur- och idrotts­utbud, kommunal service som sop­hantering med mera.

Små- och medelstora företag med under 250 anställda.

Ett scale-up bolag är ett företag som haft en genom­snittlig vinst på 20% de tre senaste åren med minst 10 anställda enligt OECD. En annan beskrivning är att scale-up bolag befinner sig i tillväxtfas.

Strategi och metod inom regional utveckling som syftar till att identifiera och fokusera på områden där en region har specifika styrkor och konkurrensfördelar.

Det är en metod för att öka Stockholmsregionens innovations­kapacitet och ekonomiska tillväxt genom att koncentrera resurser och insatser på områden där regionen har potential att vara ledande och konkurrenskraftig.

Med Stockholmsregionens aktörer menas samtliga aktörer som med­verkar till regionens utveckling exempelvis kommuner, näringsliv, civil­samhälle och myndigheter.

En sektor eller specialiserings­område där en organisation, region eller nation har specifika styrkor, kompetenser eller fördelar jämfört med andra.

Att identifiera och utveckla styrke­områden är ofta en del av strategisk planering och ekonomisk utveckling för att skapa konkurrens­fördelar och främja hållbar tillväxt.
Källa: Stockholmsregionens styrkeområden – Nuläge och utveckling 2010-2021

Beteckning på nystartat företag, startupbolag, med ett börs­värde på över en miljard dollar. Några exempel på svenska unicorns: Skype, Klarna, Spotify, Mojang, Truecaller, Instabox, Kry, Northvolt och Einride.