2026-2027 Ludvig Helin

Hur kan vi komma nära en målning med fyra fem meters betraktningsavstånd? Det var en fråga Ludvig Helin ställde sig när han funderade på hur han skulle visa sina bilder i tunnelbanan, där vi har en spårräls mellan oss och konsten. Lösningen blev en åkning i måleriet där Helin zoomade in och ut för att hitta intressanta utsnitt – och ett sätt att skapa en lek med det stillastående och det rörliga.

Ludvig Helin är en målare vars arbete rör sig mellan abstraktion och figurativt berättande. Han utforskar färgens och den rumsliga spänningens uttryck och möjligheter på duken. I sina målningar låter Helin former framträda och försvinna i lager och fragment, vilket gör att ett föränderligt landskap träder fram. Hans måleri består av nyanserade färgfält där klara kulörer och signalfärger samspelar med jordnära och dova toner. Tillsammans skapar fälten kompositioner som balanserar på gränsen till något begripligt, med antydan till framväxande former. I måleriet från den det senaste året har mer och mer av ett tydligare drömskt landskap vuxit fram.

För Konstväxlingar har Helin arbetat med betraktningsavståndet och skapat olika in- och utzoomningar i en serie utvalda målningar från de senaste 10 åren. På så sätt skapas en lek med det statiska och det rörliga. För både den som målar och den som tittar på en målning uppstår olika saker beroende på hur långt man står från verket. Men att gå nära bildytan går inte på en tunnelbanestation - betraktningsavståndet för oss på plattformen är låst. Genom att zooma in i målningarna rör vi oss trots allt, kanske både i bilddjupet och fantasin.