Kollektivtrafikens hållbarhetsredovisning 2025: Klimatutsläppen minskar inom alla trafikslag

Bussarna i länet går sedan flera år på förnybara drivmedel och under 2025 togs flera viktiga steg för att ytterligare minska kollektivtrafikens totala klimatpåverkan. Införandet av ett stort antal elbussar, ökad användning av biodrivmedlet HVO i busstrafiken och ökad användning av biodrivmedel i sjötrafiken fick tydlig effekt. Det bidrog till att koldioxidutsläppen minskade inom samtliga trafikslag, och var lägre jämfört med basåret 2019 och 2024, då utsläppen tillfälligt ökade och bröt en tidigare nedåtgående trend.

– Årets resultat visar att våra satsningar på elektrifiering, biodrivmedel och energieffektivisering ger effekt. Men för att nå våra klimatmål behöver fler välja kollektivtrafiken framför bilen, där vi idag har en marknadsandel på 46 procent av de motoriserade resorna. Nu behöver vi fortsätta minska vårt klimatavtryck och även öka andelen resor som görs kollektivt för att minska klimatpåverkan i regionen, säger trafikförvaltningens hållbarhetschef Maria Röjvall.

Elektrifiering och biodrivmedel driver utvecklingen

Flera nya bussavtal trädde i kraft under året och över 500 nya el- och biodieselbussar sattes i trafik. Vid slutet på november var cirka 18 procent av de cirka 2 000 bussar som utgör SL-bussflottan elektrifierade, och fler fordon har bytt biodrivmedel från RME till HVO, vilket minskar utsläppen ytterligare.

Även sjötrafiken ökade sin andel HVO vilket ledde till att 53 procent av all energi inom sjötrafiken blev förnybar. Den elektriska bärplansbåten Nova testades i ordinarie trafik och ger värdefull kunskap inför en framtida elektrifiering av sjötrafiken. Inom färdtjänsten kör 41 procent av fordonen på el.

Energieffektiviseringar fortsatt prioriterat

Kollektivtrafiken står för cirka 75 procent av Region Stockholms klimatpåverkan. År 2025 uppgick energianvändningen till 1 334 GWh, varav 93 procent kom från förnybara källor.

– Förnybara drivmedel och elfordon räcker inte för att nå regionens klimatmål. Vi måste också minska energianvändningen, som på ett år motsvarar cirka 66 000 villors årsförbrukning. Därför byter vi ut och effektiviserar energiintensiva system, testar ny smart teknik och ställer höga krav i hela leverantörskedjan, säger Maria Röjvall.

Under 2025 har arbetet med att öka antalet solcellsanläggningar fortsatt. Andra viktiga åtgärder inom kollektivtrafiken är fler elmätare, minskade tomkörningar och fortsatt elektrifiering. Tillsammans med KTH och Energimyndigheten startade även ett projekt som ska testa energibesparande åtgärder i bussarna utan att försämra komforten ombord.

Utsläpp från byggprojekt en stor utmaning

Klimatutsläpp kan ske direkt i den egna verksamheten eller indirekt från källor tidigare i kollektivtrafikens värdekedja, så kallade Scope 3‑utsläpp, som Region Stockholm inte har full rådighet över. Dessa står för den största delen av kollektivtrafikens totala klimatpåverkan, där en betydande del kommer från bygg‑ och anläggningsprojekt. 

– Vi behöver göra mer för att minska de indirekta utsläppen som uppstår tidigare i värdekedjan. Genom att ställa tydliga klimatkrav i planering, projektering, upphandling och uppföljning, i kombination med klimatberäkningar, kan vi minska den totala klimatpåverkan utan att det behöver leda till ökade kostnader, säger Maria.

Samtidigt poängterar hon att det finns mycket positivt att lyfta i trafikförvaltningens arbete med social hållbarhet.

Fortsatt fokus på trygghet och mänskliga rättigheter

Ett tryggt resande är viktigt för att fler ska välja kollektivtrafiken. Under kvällar och helger finns cirka 170 trygghetsresurser i trafiken. Enligt undersökningen Upplevd kvalitet känner sig 74 procent av resenärerna trygga, även om skillnader kvarstår mellan trafikslag och mellan kvinnor och män.

För att öka kvinnors trygghet testades trygghetsinformationsskärmar, siktspeglar och medtittarmonitorer på några utvalda stationer under 2025. Resultaten utvärderas inför ett eventuellt införande 2026.

Det suicidpreventiva arbetet fortsätter, bland annat genom projektet Blått ljus, som undersöker hur ljussättning påverkar beteenden. Den AI-baserade videoövervakningen på 15 tunnelbanestationer har sedan systemet infördes bidragit till att hindra 39 suicidförsök. Under året installerades även nya kameror på platser som tidigare inte varit kamerabevakade och äldre tvärbanevagnar kopplades upp med realtidsbilder.

SL-trafikens tillgänglighet för barn, äldre och personer med funktionsnedsättning ökade till 88 procent (från 86 procent 2024), och i pendelbåtstrafiken ökade den till 84 procent. I Waxholmsbolagets trafik görs tillgänglighetsanpassningar främst i samband med större renoveringar eller nybyggnation av bryggor.

Arbetet inom socialt ansvar har fortsatt, med stort fokus på mänskliga rättigheter och arbetsrätt. Det är särskilt viktigt i leverantörsled med förhöjd risk, exempelvis vid tillverkning av elbussar och batterier. Under året har riktlinjerna för social hållbarhet i upphandlingar uppdaterats med tydligare krav på transparens och granskning.