Fler Stockholmspatienter får operation inom vårdgarantins gräns

Vårdgarantin utlovar att du som patient ska få kontakt med en vårdcentral samma dag och en medicinsk bedömning inom tre dagar. Behöver du komma till en specialistläkare ska du få en tid inom 30 dagar och därefter behandling eller operation inom 90 dagar.  

Få regioner klarar att hålla dessa tidsgränser. Region Stockholm har legat bäst till av storstadsregionerna, men ändå haft svårt att nå upp till vårdgarantin i alla delar. Nu visar siffror från det centrala väntetidsregistret, CVR, att allt fler Stockholmspatienter får vård inom vårdgarantins gränser.

Uppåtgående trend

I april nåddes målet att 80 procent av patienterna i kön till den regiondrivna vården fått vänta mindre än 90 dagar på sin behandling/operation. Trenden är uppåtgående. Om prognosen håller kan motsvarande siffra ligga på 90 procent under sista kvartalet 2025. Exempel på områden där vårdgarantin ännu inte uppfylls ortopedi och neurologi, liksom inom lung- och allergimedicin.

Flera faktorer ligger bakom den generella förbättringen. Framför allt handlar det om ett närmare samarbete mellan vårdgivarna och en ny form av datadrivet beslutsfattande, som används för att förutse vårdbehovet på akutsjukhusen, säger Caroline Hällsjö Sander, sjukhusdirektör för Danderyds sjukhus med regionalt uppdrag att samordna införandet av det nya arbetssättet.

– Det är komplicerat att samordna planeringen, speciellt då flera kompetenser behövs för att patienterna ska få vård, vilket ofta är fallet på akutsjukhusen. En rad insatser ska koordineras; slutenvårdsplats, undersökningar som röntgen och kanske en operation. Scheman, planering och arbetssätt behöver också synkroniseras. Dessutom varierar patienternas vårdbehov. Under vintern har vi till exempel halka, som tillfälligt ökar behovet att vårda patienter med benbrott och andra ortopediska skador, säger Caroline Hällsjö Sander.

– Det nya konceptet innebär att vi planerar vår kapacitet på ett mer långsiktigt och strategiskt sätt. Data används för att beräkna medelvårdtid och beläggningsgrad för olika tillstånd, exempelvis ortopediska skador. Därmed kan vi också förutse kapacitetsbrister.

– När vi vet hur många patienter som behöver en röntgen, en operation eller en vårdplats per vecka, så anpassar vi antalet bemannade vårdplatser utifrån detta.

Lättare anställa ny personal

Metodiken infördes först på Karolinska Universitetssjukhuset, där Caroline Hällsjö Sander var produktionsdirektör. Hon konstaterar att planeringen för ett jämnare patientflöde skapar en bättre arbetsmiljö, eftersom det går lättare för personalen att förutse sitt schema och risken att ringas in akut på ledig tid för att fylla passen minskar.

Mikael Ohrling, sjukvårdsdirektör vid regionledningskontoret, leder Sjukvårdsledningsgruppen där alla ansvariga chefer för vården i den regiondrivna vården ingår.

– Tidigare arbetade man i stuprör och alla försökte lösa kapacitetsfrågan på bästa sätt. Pandemin blev en murbräcka. Då var vi alla beroende av varandra och började hjälpas åt på ett nytt sätt. Det samarbetet har gjort det möjligt att nu införa en gemensam metodik så att vi kan nyttja de samlade resurserna på ett bättre sätt. Och vi ser konkret vilka goda resultat det ger för våra patienter, säger Mikael Ohrling.

En liknande metod förordas nu också av Socialstyrelsen i en riktlinje.

Parallellt med den gemensamma kapacitetsplaneringen har Region Stockholm minskat andelen inhyrd bemanning, vilket lett till fler fast anställda läkare och sjuksköterskor. De båda förändringarna samverkar i en god cirkel, där den bättre arbetsmiljön gör det lättare att anställa ytterligare ny personal, menar Mikael Ohrling.

För att kapa de köer som byggts upp under flera år har även extra pengar skjutits till från staten och mittenkoalitionen.

Under sommaren leder Mikael Ohrling Region Stockholms produktionssamordning för hälso- och sjukvården. Det är veckovisa möten med ansvariga chefer för vården för att få en bild av patienttrycket och se om akutsjukhus, äldrevård, primärvård och närakuter behöver avlasta varandra.

– Samordningen för att öka tillgänglighet har vi haft stor nytta av. De senaste två somrarna har varit mer stabila både för patienter och personal, även om toppar alltid förekommer, säger Mikael Ohrling.

Vårdbesök inom vårdgarantins gränser i Region Stockholm

Andel väntande som fått hjälp i den regiondrivna vården under april månad i år jämfört med de två föregående åren: