Bättre vård för patienter med svår benartärsjukdom

 Nu har en personcentrerad och sammanhållen vård för svår benärtärsjukdom, det vill säga kritisk benischemi, införts i sjukvårdsregion Stockholm-Gotland. Det resulterar i minskat lidande och färre amputationer för patienterna. 

Kortversion

Visa mer av kortversionen
  • En mer sammanhållen vård har införts för svår benartärsjukdom i sjukvårdsregion Stockholm-Gotland.
  • Detta minskar lidande och amputationer.
  • Vården har utvecklat en plan för prioritering av patienter och utbildat personal för att förbättra resultaten.
Kortversionen är skapad av AI och granskad av Region Stockholm.
Läs mer om vårt arbete med AI

 –  Benischemi innebär att för lite blod och syre når ben och fot vilket leder till att vävnaden dör. Tack vare ett stort engagemang inom både primärvård och slutenvård kan patienter med kritisk benischemi nu få diagnos tidigare i sjukdomsförloppet. De kan också snabbare komma till specialist när de behöver kärlkirurgisk utredning och behandling. Det här bidrar till minskat lidande, sjuklighet och amputationer samtidigt som vi bevarar patientens funktion, berättar Fredrik Sartipy som är överläkare i kärlkirurgi på Södersjukhuset och senaste ordförande för den arbetsgrupp som har lett processen med att införa det nya arbetssättet.

Drabbar ofta multisjuka äldre 

Kritisk benischemi är den allvarligaste formen av benartärsjukdom. Den leder till att för lite blod och syre når ut till vävnaden i fot och ben vilket gör att vävnaden dör. Tillståndet kan vara mycket smärtsamt och kan leda till kallbrand. 

Sjukdomen drabbar ofta multisjuka äldre som samtidigt har annan hjärt-kärlsjukdom eller diabetes. Den här patientgruppen har därför också en ökad risk för hjärtinfarkt, slaganfall och död. Ungefär 20 procent av patienterna avlider inom ett år. Nästan lika många behöver amputeras. 

Mätbara resultat

För att ge den här patientgruppen bättre vård, har sjukvårdsregion Stockholm-Gotland nu infört ett nytt arbetssätt som har gett tydliga resultat. Patienter med det mest allvarliga sjukdomstillståndet fick kraftigt reducerad mediantid till behandling efter skickad remiss,  i snitt 13 till 16 dagar jämfört med 13 till 45 dagar på övriga stora kärlcentra i Sverige enligt det nationella kärlkirurgiska kvalitetsregistret Swedvasc årsrapport för 2026.

Tre orsaker till förbättringarna

Förbättringarna i vården beror huvudsakligen på tre förändringar: 

  • Vården har utvecklat en plan för att prioritera patienter i tre olika kategorier: patienter med djup fotinfektion, patienter med mindre infekterat sår och patienter med en mer stabil sårsituation. Den patientgrupp som har en mer akut situation får nu snabbare hjälp och bedömning.  
  • Vårdpersonalen har fortbildats i samarbete med specialister och allmänläkare. Det innebär att vårdpersonalen har fått mer kunskap om sjukdomstillståndet och vårdförloppet. 
  • Vården kring patienterna har organiserats på ett bättre sätt. Bedömning och utredning har samordnats för att undvika onödiga fördröjningar under behandlingen.

Flera har samarbetat i utvecklingen

Den nya personcentrerade och sammanhållna vården för kritisk benischemi har tagits fram av en nationell arbetsgrupp med experter på området inom det nationella systemet för kunskapsstyrning av hälso- och sjukvård. 

– Det är många som har samarbetat för att ta fram detta nya arbetssätt - sjuksköterskor, kärlkirurger, allmänläkare, vårdkoordinatorer och röntgenpersonal, säger Rebecka Hultgren som är specialsakkunnig läkare i regionalt programområde hjärt- och kärlsjukdomar samt professor i kärlkirurgi vid Karolinska Institutet. 

Håll dig uppdaterad! Prenumerera på nyheter du är intresserad av.

Prenumerera

Fler nyheter

Vi använder kakor för att webbplatsen ska fungera bra och för att samla in statistik som hjälper oss att förbättra den. Vill du tillåta det?
Om kakor