Undersöker hur screening för lungcancer kan utformas

På uppdrag av Region Stockholm genomför Regionalt cancercentrum (RCC) Stockholm Gotland i samverkan med Karolinska Universitetssjukhuset försöksverksamheten Stockholm PLUS (pilotstudie för lungcancerscreening i Stockholm).

Varje år får ungefär 4 500 personer en lungcancerdiagnos i Sverige, något fler kvinnor än män. Sjukdomen är den vanligaste cancerrelaterade dödsorsaken bland män och kvinnor sammantaget.

Gunnar Wagenius är docent och överläkare på Karolinska Universitetssjukhuset och processledare för lungcancer vid RCC Stockholm Gotland.

– I dag hittas drygt hälften av alla lungcancerpatienter i ett sent stadium då man kan ge livsförlängande behandling men det inte längre går att bota sjukdomen. Tidigare upptäckt ökar chansen till botande behandlingar med mindre biverkningar och kan vara avgörande eftersom lungcancer ofta sprider sig, säger han.

– Tidig cancerupptäckt innebär inte bara goda chanser till överlevnad utan också stora samhällsekonomiska vinster. En tidig operation beräknas kosta omkring 200 000 kronor, jämfört med cirka 1,2 miljoner kronor för behandling av spridd sjukdom.

Screening för högriskgrupper

Försöksverksamheten gäller screening som riktas enbart mot en grupp som löper markant ökad risk att utveckla lungcancer. Urvalet är dagligrökare eller rökare som slutat röka inom de senaste 10 åren och har rökt minst 10 cigaretter per dag i 20 år eller mer. De som uppfyller kriterierna blir erbjudna att undersöka lungorna med lågdos-datortomografi.

– I den första delstudien, som startade 2022, hittades 15 fall av lungcancer av 990 undersökta. Dessutom har studien identifierat förstadier till cancer, säger Gunnar Wagenius.

Forskningsresultat från den första studien har nu publicerades i den vetenskapliga tidskriften Acta Oncologia.

The Stockholm Pilot study for Lung cancer Screening (Stockholm PLUS): feasibility of baseline low-dose CT lung cancer screening in a high-risk Swedish female population(Extern länk)

Bra struktur

Nina Markholm Nordgren är sjuksköterska och projektledare vid RCC Stockholm Gotland.

– Under del ett och två i försöksverksamheten har en bra infrastruktur byggts upp. I den tredje delen kallas tidigare deltagare tillbaka för nya undersökningar med 24 månaders mellanrum, för att efterlikna ett verkligt screeningprogram. Fokus ligger på att testa kapacitet, logistik och kallelsesystem, säger hon.

Målet är att så nära som möjligt efterlikna ett verkligt screeningprogram och pröva allt från kallelser och uppföljning till hantering av bifynd. 

Mer avancerad bildanalys med AI i del tre

En viktig del är införandet av mer avancerad bildanalys med hjälp av AI.

Vitali Grozman är överläkare i thoraxradiologi vid Karolinska Universitetssjukhuset.

– AI används i dag som stöd vid bildbedömningen tillsammans med två röntgenläkare. På sikt hoppas vi att tekniken kan avlasta röntgenläkare i ännu högre grad genom att sortera mellan högrisk- och lågriskundersökningar samt även genom att jämföra röntgenundersökningar med varandra, säger han.

– Det kan både öka träffsäkerheten och göra granskningen mer effektiv.

Stöd och insatser för ökad jämlikhet i deltagandet

I tidigare delar av studien har deltagare erbjudits stöd via Sluta röka-linjen. I del tre kommer man att utveckla arbetet för ett mer aktivt stöd till deltagarna.

– Inledningsvis var vi osäkra på om det går att identifiera högriskgrupper, men det har gått bra. 90 procent av de som bjuds in och uppfyller kriterierna för att bli kallade deltar i undersökningarna. Samtidigt är det en utmaning att nå socioekonomiskt utsatta grupper – något som prioriteras i del tre, där vi testar nya insatser för att öka jämlikhet i deltagande, säger Gunnar Wagenius.

Det kan till exempel handla om att använda hälsoinformatörer i arbetet med att nå ut.

Underlag för ett nationellt beslut

Del tre beräknas pågå från mars 2026 till 2029. Resultaten kommer successivt att utgöra ett centralt underlag i den nationella utredningen om ett framtida screeningprogram.

Parallellt med Stockholmsstudien som startade 2022 genomförs sedan 2025 motsvarande pilotprojekt i norra och västra sjukvårdsregionerna – Nordvästan.

Internationellt arbete inom lungcancerscreening

Sverige deltar på europeisk nivå i EU:s Joint Action CanScreen för att utveckla framtidens screeningprogram. I EU:s nyligen uppdaterade kodex mot cancer rekommenderas nu lungcancerscreening för högriskgrupper. Även internationellt tas viktiga steg. Storbritannien inför ett nationellt screeningprogram och i Norge ligger arbetet något före Sverige i motsvarande processer.