Akutmottagningen för våldtagna 20 år

Initiativet att starta Akutmottagningen för våldtagna kom från dåvarande Stockholms läns landsting som drev Operation Kvinnofrid och på olika sätt uppmärksammade mäns våld mot kvinnor. Två politiker skrev en gemensam motion, som antogs, om att öppna en mottagning för våldtagna.

Lotti Helström, docent vid Karolinska Institutet och specialist i Kvinnosjukvård och förlossning, var med och startade mottagningen på Södersjukhuset. Redan från start hade den ett starkt stöd från klinikledningen och sjukhuset.

– Vi fick också väldigt mycket medial uppmärksamhet, eftersom vi var den första, och fortfarande är den enda, mottagningen av sitt slag i Sverige. När Denis Mukwege* fick Palmepriset 2008 kom han till oss och sa ödmjukt att han lärt sig mycket av hur vi tar hand om våldtäktsoffer, säger Lotti Helström, som idag är pensionär.

Vård av våldtäktsoffer står på flera ben

Lotti Helström menar att vård av våldtäktsoffer står på flera ben. Man måste vara ytterst noggrann med undersökningen och dokumentationen för att den sökande, men också den misstänkte, ska få en rättvis och bra rättsprocess. Samtidigt är det första bemötandet avgörande för den våldtagnas mentala återhämtning. Miljön måste vara lugn och stabiliserande, med så få personer som möjligt men personalen ska också kunna säkra DNA-prover och dokumentera skador.

– Det är en balansgång mellan empati och objektivt professionellt observerande. Vår personal lyckades perfekt med den balansgången, säger Lotti Helström.

Stor betydelse

Akutmottagningen för våldtagna har haft stor betydelse på flera sätt.

– Vi medverkade till att synliggöra hur vanligt, och farligt, sexuellt våld är, långt före Meetoo. När vi efter några år också började ta emot våldtagna män bidrog vi till att belysa en ännu mer osynlig brottslighet.

Hon är övertygad om att den forskning som har bedrivits på Akutmottagningen för våldtagna bidrog till att Sverige 2018 äntligen fick en samtyckeslag. Den handlar bland annat om reaktioner efter en våldtäkt.

– Att frysreaktionen, det vill säga att kvinnan inte gör motstånd, är regel var något som många i rättsväsendet var okunniga om. Därför dömde de fel, säger hon.

När Lotti Helström rekryterades som chef för verksamheten hade hon tidigare erfarenhet från uppbyggnaden av Kvinnofridscentrum, nu Nationellt Centrum för Kvinnofrid (NCK) i Uppsala. Hon hade också haft ansvar för omhändertagande av våldtäktsoffer först på Akademiska sjukhuset och sedan på Karolinska sjukhuset.

– Jag insisterade på att vi inte bara skulle ha kuratorer utan också psykologer, för att få en så bred vetenskaplig förankring som möjligt i våra metoder.

(* Denis Mukwege är chefskirurg från Kongo-Kinshasa, som även fick Nobels fredspris 2018, för sitt arbete mot sexualiserat våld som vapen i krig och konflikt.)