Fler kvinnor till eftervårdsbesök - amningen kvar på högre nivå

– Graviditeten är en relativt kort men viktig tid. Många får ökad motivation till förändring inför det kommande föräldraskapet. För barnmorskemottagningarna är det en utmaning att hinna stötta positiva förändringar under den korta tiden, men små förändringar kan ändå ha stor effekt på lång sikt, säger Emma Fransson, chef för mödrahälsovårdenheten vid hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Region Stockholm.

Mödrahälsovårdsenhetens årsrapport för 2024 redovisar en stor mängd statistisk och tar upp faktorer som påverkar hälsan både för den gravida och barnet. 

Eftervård ett fokus

Årets rapport lyfter bland annat barnmorskemottagningarnas satsningar på att erbjuda fler eftervårdsbesök. Statistiken visar att andelen nyblivna mammor som går på eftervårdsbesök ökar. År 2024 kom 92,8 procent på minst ett eftervårdsbesök jämfört med 90,7 procent 2023.

– Satsningen på eftervården är viktig för att öka de födandes trygghet i att bli uppfångade om de har fysiska eller psykiska besvär efter förlossning, säger Emma Fransson.

Substansbruk fångas upp

Rapporten visar att i princip alla gravida nu tillfrågas om bruk av droger vid inskrivning på en barnmorskemottagning genom att svara på screeningformuläret Drug Use Disorder Identification Test (DUDIT).

– Det är verkligen motiverat att fråga då 10 procent av de gravida uppger att de använt någon form av substans det senaste året, säger Emma Fransson.

Vid misstanke om eller konstaterat risk- eller missbruk av alkohol eller droger sker samverkan med Rosenlunds mödravårdsteam. Förra året kom det in 172 remisser på gravida till Rosenlunds mödravårds¬team. Av dem skrevs 86 in och 73 följdes där under hela graviditeten. Motsvarande siffror för 2023 var 116 remisser av vilka 60 gravida följdes hos Rosenlunds mödravårds¬team under hela graviditeten.

Alla ska få frågor om utsatthet för våld

Alla gravida som skrivs in på en barnmorskemottagning ska tillfrågas om utsatthet för våld i nära relationer. Enligt en rapport från Akademiskt primärvårdscentrum har en fjärdedel av alla kvinnor i Stockholm någon gång i livet utsatts för våld i nära relation. För gravida är motsvarande siffra 15,5 procent.

– Skillnaden beror förmodligen på att urvalet inte är likadant. De gravida har ju levt färre år jämfört med om man tittar på alla kvinnor, säger Emma Fransson.

Stort behov av utökat stöd eller kontroller

När det gäller levnadsvanor lyfter rapporten att arbetet med åren blivit mer komplext och kräver mer kunskap och tid. Det kan till exempel handla om alkohol, nikotin och andra droger, om ohälsosamma kostvanor och ett stillasittande liv.

Rapporten visar att fler inleder sin graviditet med olika typer av hälsoproblem. Andelen med olika kroniska tillstånd hos de gravida har ökat, det gäller exempelvis psykiatriska tillstånd, autoimmuna och neurologiska tillstånd.  Under 2024 hade 77 procent av de inskrivna vid barnmorskemottagningarna någon form av riskfaktor.  

– Det innebar att enbart var fjärde gravid kunde planeras att följas enligt basprogrammet, medan resterande hade ett behov av utökat stöd eller kontroller, säger Emma Fransson.

Stora skillnader i länet

En riskfaktor som rör levnadsvanor är att snusa eller röka. Andelen kvinnor som uppger att det röker tre månader före graviditeten har minskat i Stockholms län under det senaste decenniet, från 19 procent år 2014 till sex procent 2024. Men under samma tid har andelen som uppger att de snusar tre månader före graviditeten tredubblats, från tre procent 2014 till drygt nio procent 2024.

Skillnaderna är stora i länet, visar rapporten. I Södertälje uppgav nästan 14 procent att de rökte tre månader innan graviditeten. På Lidingö och i Rimbo uppgav ingen att de rökte. När det gäller snusning uppgav lite drygt 14 procent av de gravida i Norrtälje att de snusat tre månader innan graviditeten. I Spånga Tensta uppgav ingen att de snusade.

Vid inskrivning på barnmorskemottagningen var siffrorna betydligt lägre. Till exempel uppgav ingen av de blivande mammorna att de snusade eller rökte I Täby, Upplands Väsby, Vallentuna, på Värmdö, I Älvsjö, på Östermalm och i Österåker. Det går också att se att rökning väljs bort, medan snusning ökar.  I Spånga Tensta minskade till exempel andelen som uppgav att de rökte innan graviditeten från 11 procent till 2, 5 procent vid inskrivning på barnmorskemottagning. Samtidigt uppgav en lika stor andel att de snusade

När det gäller att söka hjälp för förlossningsrädsla var det fortfarande lägst andel av de gravida som sökte hjälp i Spånga Tensta. Andelen har dock stigit till drygt sju procent 2024, från under fem procent 2023. Den höga andelen som sökte hjälp i Huddinge, över 28 procent, antas bero på vårdformen Min Barnmorska som särskilt riktar sig till dem med förlossningsrädsla. En hög andel gravida fick också hjälp mot förlossningsrädsla i exempelvis Värmdö där siffran låg på över 25 procent 2024 jämfört med strax över 15 procent 2023.

Amning ligger fortsatt på en högre nivå. Rapporten visar att 70 procent av de nyblivna mammorna ammade helt när barnet var fyra veckor. Det är samma siffra som för 2023, och alltså fortsatt högre än för flera tidigare år. Även här är skillnaderna i olika områden i länet stor. Lägst andel mammor helammade i Sigtuna och Rinkeby, strax under 60 procent. I Danderyd var andelen som helammade högst med 80 procent.

Övervikt och obesitas är fortsatt en viktig hälsofråga. Rapporten visar att jämfört med 2023 har andelen gravida med övervikt i Stockholm ökat något. År 2023 var 25,4 procent av de gravida överviktiga jämfört med 25,7 procent 2024. Andelen med obesitas var för första gången på flera år lägre. År 2023 hade 13,6 procent obesitas jämfört med 13,4 procent 2024.

Också här är det stora skillnader mellan lika områden. Högst andel med övervikt återfanns i Rimbo där siffran låg på drygt 40 procent. Lägst andel återfanns på Östermalm där motsvande siffra var drygt 14 procent. När gäller obesitas var andelen högst i Salem med drygt 24 procent och lägst på Östermalm med drygt 6 procent.  

Aktuella rekommendationer kring vaccinationer

Kikhosta kan vara mycket allvarlig och leda till svår sjukdom hos små barn. Antalet rapporterade fall ökade från 52 år 2023 till 840 år 2024. 

– Hittills under 2025 ser det mycket bättre ut men vi vet inte hur det utvecklar sig. Vaccination mot kikhosta rekommenderas från graviditetsvecka 16, vid varje graviditet och under hela året, säger Emma Fransson.

När mamman vaccineras går antikroppar över till barnet och skyddar på så sätt barnet mot att smittas av kikhosta efter födelsen. 

När det gäller covid kommer rekommendation om vaccination till gravida att tas bort säsongen 2025–26. Under 2024 hade 80 procent av de förlösta tagit minst en vaccination mot covid.

– Glädjande nog har vi inte längre gravida med svår covidsjukdom, sannolikt på grund av vaccina¬tion och att många haft infektionen, säger Emma Fransson.

Vaccination mot influensa rekommenderas till gravida under vintersäsongen från 1 november till och med hela februari.

När det gäller RS-virus finns ett läkemedel med monoklonala antikroppar som erbjuds alla nyfödda under RS-säsong från och med 10 september 2025.

Mödrahälsovårdenhetens årsrapport för 2024(Extern länk)