Nu undersöker vi marken där tunneln för Roslagsbanan till city ska byggas

Just nu är en borrbandvagn ute och tar prover på markförhållandena längs den sträcka där vi planerar att bygga Roslagsbanan till city. Cirka 80 punkter har redan undersökts, men flera återstår. Vi började redan under vintern i Albano, nära den norra änden av den planerade tunneln och har under våren borrat på många platser kring Roslagstull och i kvarteren norr om och vid Odenplan. Efter några veckors sommaruppehåll har vi fortsatt arbetet under augusti, bland annat i de centrala delarna av Stockholm.

Varför borrar vi i marken?

Mycket information finns att hämta i befintliga databaser och jordartskartor från Statens geologiska undersökningar. Mätningar från bygget av Citybanan och våra egna tidiga undersökningar kompletterar bilden. Men inför den mer detaljerade projekteringen behövs ännu mer exakt information och den får vi fram genom markundersökningar.

Borrning, tryck eller vikter

Beroende på vad som ska undersökas används olika metoder. Resultaten registreras i den dator som finns på borriggen, och kompletteras av en första tolkning av fältpersonalen, som gör anteckningar direkt på plats.

En av de metoder som används är hejarsondering – en metod som utvecklats i Sverige och som varit Europastandard sedan 1935. En vikt släpps ner på en spetsig stång från en bestämd höjd Det finns olika vikter från 10 till 63,5 kilo och olika spetsar som kan kombineras. Resultatet ger en bild av jordlagerföljd och materialegenskaper i olika friktionsjordar.

Vi använder också viktsondering, som innebär att en skruvformad spets i stål trycks ner i marken under jämn belastning och vridning enligt bestämda förutsättningar. Metoden blev svensk standard redan 1917, men används alltså fortfarande för att undersöka jordtyper.

En annan variant kallas CPT-sondering, eller spetstryckssondering och används för att utvärdera finkorniga jordar, som lera, silt eller fin sand. Då trycks en stålspets ner i jorden med konstant hastighet. Sondspetsen registrerar spetstryck, vattentryck och friktion.

Jord-bergsondering innebär att vi borrar oss ner för att kartlägga var bergnivån finns under jordytan. Djupet i det område vi undersöker varierar en hel del, på en punkt i Observatorielunden fick vi borra 25 meter innan vi nådde berget, samtidigt som vi vid en närliggande punkt nådde bergets övre yta endast en halvmeter ner.

Materialprover analyseras i labb

Prover tas för att undersöka materialet närmare. De känsligaste proven tas med en speciell kolv som trycks ner till önskat djup och dras upp försiktigt. Provet registreras, loggas och läggs i en kylväska för att skickas till ett laboratorium, där analysen ger svar på bland annat vattenhalt, materialegenskaper för sättningsberäkningar, hållfasthetsegenskaper och risk för påverkan av vibrationer och andra rörelser.

Alla resultat och analyser sammanställs så småningom i en rapport, som i sin tur ger rekommendationer kring byggmetoder, behov av markförstärkning och mycket mer. Samtidigt med mätningarna sätts också ett antal grundvattenrör ut, där vi kan följa variationer och eventuell påverkan på grundvattnet, både inför, under och efter byggtiden.

Det här är Roslagsbanan till city 

Roslagsbanan till city innebär att vi bygger cirka fyra kilometer ny järnväg från station Universitetet, via Odenplan och med T-Centralen som ny slutstation. Förlängningen gör resan mellan kommunerna i nordost och centrala Stockholm snabbare och smidigare. Dessutom minskar trängseln på tunnelbanans röda linje mellan T-Centralen och Tekniska högskolan. När utbyggnaden är färdig läggs sträckan mellan Universitetet och Stockholms Östra ner.

Ett samråd om järnvägsplan planeras till år 2026. Planerad byggstart är 2028 och trafikstarten beräknas till 2038. Följ gärna projektet på regionstockholm.se/roslagsbanan/city