Satsning mot benskörhet – Region Stockholm startar osteoporoscentrum på Karolinska universitetssjukhuset

Kunskapscentret ska samordna osteoporosvården i regionen med målet att minska antalet osteoporosfrakturer som drabbar stockholmare. Samtidigt tillförs resurser till akutsjukhusen för att stärka frakturkedjor, det vill säga vårdkedjan i samband med benbrott, och samverkan med primärvården så att alla över 50 år som hamnar på sjukhus med benskörhetsfrakturer utreds för osteoporos. 

– Benskörhet eller osteoporos är en folksjukdom som drabbar varannan kvinna och var fjärde man under livet. Benskörhet orsakar framför allt stort lidande, men också stora vårdkostnader. Varje år drabbas ca 19 000 stockholmare av osteoporosfrakturer och vårdkostnaderna uppgår till åtminstone tre miljarder kronor, säger Anders Ahlsson, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Stockholm.

– Det positiva är att det finns effektiv och billig förebyggande medicinsk behandling som ofta halverar risken för nya frakturer. Dessa läkemedel ordineras tyvärr i alldeles för liten omfattning och vi har för många osteoporosfrakturer i regionen. Vi gör nu ett omtag och ger osteoporoscentrum vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge i uppdrag att fungera som kunskapscentrum och samarbetsforum för osteoporossvården i regionen. Samtidigt ges akutsjukhusen resurser till bättre sekundärprevention av osteoporos och medel satsas på att ytterligare öka kunskapen om benskörhet i primärvården, fortsätter Anders Ahlsson, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Stockholm.

Region Stockholm tillför 25 miljoner kronor per år för att förbättra vården och det förebyggande arbetet mot benskörhet.15,5 miljoner kronor går till det nya kunskapscentret för osteoporos vid den endokrinologiska kliniken på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. 7 miljoner kronor årligen anslås till de övriga akutsjukhusen för att utveckla frakturkedjorna, anställa medicinska frakturkoordinatorer och samverka med primärvården. 2,5 miljoner kronor per år satsas Akademiskt primärvårdscentrum för att utbilda och stärka kunskapen om osteoporos i primärvården. 

Parallellt med regionens satsning tillkännager Karolinska Institutet att de mottagit en donation om 50 miljoner kronor från Ebbe och Lena Krook för att stärka forskningen om osteoporos.

– Jag är också mycket glad över beskedet från Karolinska Institutet om storsatsningen på osteoporosforskning i anslutning till Osteoporoscentrum i Huddinge. Forskningen kommer stärka kunskapen och bidra till bättre vård av benskörhet i hela regionen. Jag ser det här som ett bra exempel på hur hela sjukvården från primärvården till den högspecialiserade sjukhusvården och forskningen samarbetar för att förbättra sjukvården i vår region, säger Anders Ahlsson, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Stockholm.

Kunskapscentrum för osteoporos på Karolinska i Huddinge   

Region Stockholm ger endokrinologiska kliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge i uppdrag att skapa ett osteoporoscentrum. Centret får det övergripande uppdraget att ge kunskapsstöd, bidra till metodutveckling och kunskapsspridning och fungera som samarbetsforum för osteoporossvården i hela Region Stockholm. 

Osteoporoscentrum ska också bland annat:

•  fungera som en tvärprofessionell specialistmottagning och som ett samverkansnav för regionens osteoporosvård
• säkerställa att frakturkedjorna i regionen är av god kvalitet, att rätt patientgrupp identifieras, genomgår systematisk riskvärdering och erhåller behandling i enlighet med de rekommendationer som ges i de nationella riktlinjerna för rörelseorganens sjukdomar
• erbjuda lättillgängligt konsultationsstöd för råd vid behandlingsbeslut för regionens vårdgivare både via telefon och som skriftliga konsultationssvar. 

Det övergripande målet för centret är att bidra till att den frakturförebyggande medicinska behandlingen, i enlighet med Socialstyrelsens riktlinjer, ska öka och förekomsten av benskörhetsfrakturer minska.

– Region Stockholm är tyvärr en av de regioner som behöver göra mer för att fånga upp personer med risk för att ha benskörhet (osteoporos) och därmed hög risk för frakturer. Det behövs en ordentlig förbättring och vi är glada men ödmjuka inför vårt nya uppdrag och ser fram emot att samarbeta med primärvården och de andra sjukhusen för att tillsammans öka diagnostiken och behandlingen av benskörhet, säger David Nathanson, överläkare och verksamhetschef för medicinsk enhet endokrinologi på Karolinska Universitetssjukhuset. 

Karolinska Institutet kommer att utöka den kliniska forskning om benskörhet som bedrivs i anslutning till centret.

 Frakturkedjor på akutsjukhusen 

De patienter som har haft benskörhetsfrakturer ska tas omhand på ett strukturerat sätt, enligt en så kallad frakturkedja där risken för osteoporos undersöks och remiss till primärvården skickas i de fall förebyggande behandling behöver sättas in. I dag arbetar regionens akutsjukhus på olika sätt när det gäller följsamhet till nationella riktlinjerna för osteoporos. Det finns behov av förstärkning framför allt genom nya resurser för frakturkoordinatorer och samverkan med primärvården. Akutsjukhusen får nu sju miljoner kronor årligen för att förbättra frakturkedjorna.

– I dag varierar osteoporosvården mellan sjukhusen.  Den nya satsningen ger oss möjlighet att utveckla frakturkedjor som genomför de systematiska riskvärderingar som ibland saknas. Fler behöver få tillgång till de effektiva frakturpreventiva läkemedel som finns och tillsammans behöver vi säkerställa att alla patienter i Region Stockholm får bra vård, säger Wafa Kamal, biträdande överläkare och medicinskt ledningsansvarig på Region Stockholms högspecialiserade osteoporosmottagning

Ökad kunskap om osteoporos i primärvården             

 De allra flesta patienter som får diagnosen benskörhet behandlas, och ska behandlas inom primärvården. Idag fångas för få personer med osteoporos upp för utredning och vid behov förebyggande behandling i primärvården. Den primärpreventiva läkemedelsbehandlingen av osteoporos behöver öka i regionen och därför anslås 2,5 miljoner kronor årligen till Akademiskt primärvårdscentrum för att öka kunskapen om osteoporos i primärvården.

Bakgrund – benskörhet (osteoporos)

Nästan 600 000 svenskar beräknas vara drabbade av osteoporos. Sverige har störst förekomst av benskörhet i Europa. I genomsnitt drabbas varannan kvinna och var fjärde man av osteoporos under sin livstid.

Varje år drabbas ca 125 000 människor av frakturer på grund av benskörhet. I Region Stockholm beräknas antalet osteoporosfrakturer vara ca 19 000 per år. 

Det är svårt att exakt räkna ut de samhällsekonomiska kostnaderna för vården av alla de som bryter ben eller höfter på grund av osteoporos. International Organizition for Osteoporosis uppskattar i en stor studie från 2019 kostnaden i Sverige till 4,3 procent av sjukvårdsbudgeten eller ca 23 miljarder kronor. För Region Stockholm motsvarar 4,3 procent av sjukvårdsbudgeten ca tre miljarder kronor.  

Bakgrund – frakturkedjan fångar upp patienter med risk för återfraktur

1. Identifiering: Patienter med genomgången fraktur identifieras via diagnoskod.
2. Systematisk riskvärdering (FRAX): Mjukvaran ALMA beräknar automatiskt FRAX baserat på befintliga journaldata. Patienten får ett informationsbrev om frakturkedjan och ombeds besvara en webbaserad riskfaktorenkät via 1177 för att få en individualiserad riskberäkning.
3. Åtgärder utifrån risk: Beroende på framtida frakturrisk ger ALMA en rekommendation, t.ex. standardremiss för DXA undersökning.
4. Läkarbedömning: När DXA är genomförd gör läkaren en samlad bedömning och skickar remiss till vårdcentral med information om framtida frakturrisk och rekommendation om behandling, i syfte att förebygga nya frakturer.
5. Primärvårdsläkaren och patienten tar beslut om frakturförebyggande medicinsk behandling efter eventuell kompletterande medicinsk utredning. Vid behov kontaktar primärvårdsläkaren osteoporoscentrum vid Karolinskas konsultationsstöd för råd vid behandlingsbeslut.
6. Patienten behandlas oftast med Zoledronsyra som ges som infusion av distriktssjuksköterska vid tre tillfällen med ett år mellanrum. Behandlingen kostar cirka 100 kronor och forskningen visar att den minskar frakturrisken med mellan 40–70 procent beroende på frakturtyp.