Utsläppen av växthusgaser minskar men inte tillräckligt fort

Det övergripande målet är att Stockholmsregionen ska vara en resurseffektiv region utan klimatpåverkande utsläpp år 2050. Stockholmsregionen ska också ha nettonollutsläpp senast 2045 och dessutom uppnå ett antal delmål till 2030.

Enligt mätningar som har gjorts under de senaste åren ser flera trender ut att gå i rätt riktning. Det visar den uppföljande rapporten Klimatläget i Stockholmsregionen. Bland annat har de direkta utsläppen av växthusgaser minskat. Mellan 2021 och 2022 minskade utsläppen med fem procent, från cirka 3,9 till 3,7 miljoner ton. Dessutom har energianvändningen per person gått ner de senaste åren.

Kommunerna i Stockholms län genomför en rad åtgärder för att minska klimatpåverkan. Mycket fokus ligger på byggsektorn, transportsektorn och på energieffektivisering. I stort sett alla länets kommuner jobbar också med att minska de utsläpp som kommer från konsumtion.

Måste minska med tolv procent

Men trots den positiva utvecklingen och alla åtgärder som görs är Stockholms län ännu långt ifrån den minskning av växthusgaser som är nödvändig för att uppfylla länets del av Parisavtalet. Enligt koldioxidbudgeten för länet måste koldioxidutsläppen minska med tolv procent per år för att målen ska nås.

Mer än hälften av växthusgasutsläppen kommer från transportsektorn, framför allt från personbilar och lastbilar. Bygg- och anläggningssektorn samt konsumtion står också för stora växthusgasutsläpp.

– För att nå vårt mål om nettonollutsläpp till 2045 krävs att vi tänker nytt – tillsammans. Genom till exempel Klimatarena Stockholm samlar vi länets aktörer för att driva klimatomställningen i bygg- och anläggningssektorn, med fokus på cirkulär planering och materialanvändning, smart masshantering och innovativa lösningar som verkligen kan göra skillnad, säger Anton Västberg, utvecklingsdirektör i Region Stockholm.

Mätningar indikerar också att de konsumtionsbaserade, eller indirekta, växthusgasutsläppen i Stockholmsregionen kan vara upp till fem gånger större än de direkta utsläppen. Indirekta utsläpp är utsläpp som konsumtion i länet orsakar både innanför och utanför länets gränser, medan direkta utsläpp är utsläpp som uppstår inom länets gränser. 

Vägen framåt

Även om omfattande åtgärder skulle införas, blir det svårt att nå klimatmålen fullt ut, enligt rapporten. Vissa utsläpp är svåra att helt fasa ut på grund av tekniska, ekonomiska eller praktiska hinder. För att nå klimatmålen behövs därför kompletterande åtgärder.

Region Stockholm har identifierat ett antal områden där Stockholmsregionens aktörer behöver både fokusera sitt arbete och samverka med andra aktörer för att gemensamt nå klimatmålen.

Det handlar om att:

• minska transportsektorns utsläpp genom att främja övergången från biltrafik till gång, cykel och kollektivtrafik
• arbeta för att öka kapaciteten i elnätet
• planera bebyggelse på ett sätt som minskar behovet av resor och främjar hållbart resande
• minska utsläppen från byggnation genom att utveckla en cirkulär planprocess och cirkulär användning av material
• minska klimatpåverkan från konsumtion genom förändrade och mer cirkulära konsumtionsmönster
• arbeta för att få bort plast från restavfallet
• bidra till att stärka näringslivets gröna omställning och främja innovation och teknikutveckling som bidrar till minskade växthusgasutsläpp
• sträva mot en cirkulär ekonomi där varor används så länge som möjligt
• öka användningen av kompletterande åtgärder, bland annat genom ett större fokus på naturbaserade lösningar i den kommunala planeringen.