Budget 2024 i sammanfattning

Budget för 2024 har rubriken Ansvar i kris och tar sikte på att hantera ett allvarligt ekonomiskt läge. Den innebär tuffa ekonomiska ramar, vissa besparingar och åtgärder som ökar intäkterna. Det är dels höjd skatt, dels höjning av vissa taxor i kollektivtrafiken och patientavgifter. En jämlik vård till alla efter behov och en attraktiv kollektivtrafik för invånarnas dagliga resande är fortsatt i fokus.

Regionfullmäktige har den 8 november fattat beslut om budget 2024 för Region Stockholm. Här finns en sammanfattning av innehållet. 

Vision och målstyrning 

Den långsiktiga visionen om en jämlik, öppen, hållbar och konkurrenskraftig Stockholmsregion där invånarna ges likvärdiga livschanser och hög livskvalitet föreslås gälla fortsatt. Ett antal övergripande mål anger inriktningen för Region Stockholms verksamheter: 

  • Hälso- och sjukvården är behovsstyrd, jämlik och förebygger ohälsa 
  • Kollektivtrafiken är tillgänglig och attraktiv 
  • Den hållbara regionala utvecklingen ligger i framkant 
  • Verksamheten är långsiktigt hållbar och kostnadseffektiv 
  • Kompetensförsörjningen är långsiktig 

Under 2023 har Region Stockholm sett över mål och indikatorer som därmed reducerats kraftigt jämfört med tidigare. Syftet är att stärka målstyrningen och minska administrationen. 

Ekonomin och krav på effektiviseringar 

Läget i omvärlden och den allvarliga ekonomiska situationen innebär en tuff ekonomisk verklighet för Region Stockholm även under 2024. Inflationen leder fortsatt till stora kostnadsökningar som påverkar alla verksamheter och de reala skatteintäkterna förväntas sjunka. Statsbidragen har minskat i jämförelse med tidigare års nivåer. 

Pensionskostnaderna fortsätter att öka under 2024 och minskar till en mer normal nivå 2025 när inflationen förväntas minska. För att täcka de tillfälligt höjda pensionskostnaderna åberopas synnerliga skäl för att budgetera med ett underskott på fyra miljarder kronor och därmed inte behöva återställa underskottet enligt kommunallagens krav. Målet är att Region Stockholm ska ha en ekonomi i balans från år 2025.  

För verksamheternas löpande kostnader som löner, läkemedel och förbrukningsmaterial innebär däremot inflationen bestående kostnadsökningar och nya prisnivåer. Inom kollektivtrafiken är antalet resenärer färre än innan pandemin, vilket ger betydligt lägre biljettintäkter än planerat. 

Budgeten innebär besparingskrav på cirka två miljarder kronor och åtgärder genomförs under 2024 för att hantera den ekonomiska situationen. Skattesatsen höjs med 30 öre till 12.38 kronor per intjänad hundralapp. Inom kollektivtrafiken höjs 30-dagarsbiljetten med 50 kronor och enkelbiljetten med tre kronor. Patientavgiften för besök på närakuter höjs till 375 kronor och inom öppenvården till 275 kronor.  

Ambitionen är att trappa ned höjningen av skattesatsen när det ekonomiska utrymmet medger. Ambitionen är också att genomföra sänkningar av SL-taxan för barn och ungdomar, studenter och pensionärer om ekonomiskt utrymme finns. 

Effektiviseringsarbetet fortsätter inom Region Stockholm för att varaktigt begränsa verksamheternas kostnadsutveckling och värna kärnverksamheterna. Regionstyrelsen får i uppdrag att genomlysa verksamheten i hela Region Stockholm i syfte att öka effektiviteten och produktiviteten. Inom ramen för uppdraget ska bland annat samordningen mellan förvaltningar och verksamheter ses över samt var arbete med konsultväxling kan genomföras. 

Administrationen och behovet av inhyrd bemanning ska minska. Personalomsättningen ska begränsas och den interna kompetensen ska öka. Konsultanvändningen ska fortsätta minska. Ökad digitalisering och automatisering ska frigöra tid i kärnverksamheten. Kostnaderna för de administrativa processerna ska under 2024 minska med 100 miljoner kronor. 

En produktionssamordning med samtliga vårdgivare i Region Stockholm och en stärkt produktionsstyrning av egenregi ska ge bättre resursutnyttjande. En utredning om styrningen av den egenägda vårdproduktionen pågår. 

Prioriteringen av Region Stockholms investeringar ska genomföras så att de mest verksamhetskritiska behoven på systemnivå fastställs. Regionstyrelsen ska följa upp hur Region Stockholm stärker kostnadskontrollen i stora investeringsprojekt. Fortsatta investeringar inom hälso- och sjukvården och kollektivtrafiken planeras under de kommande tio åren uppgå till 132,8 miljarder konor. 

Hälso- och sjukvården 

Inom hälso- och sjukvården ska resurserna prioriteras så att de som är i störst behov får den vård de behöver. Vården ska fördelas mer jämlikt över länet och ges i tid. Det försämrade omvärldsläget ställer också nya krav på robusthet, kostnadseffektivitet och styrbarhet. För att möta ovanstående har flera utredningar tillsatts: 

  • En parlamentarisk utredning som undersöker hur den egenägda vården ska styras i Region Stockholm (uppdrag i budget 2023). 
  • Arbetet med omställningsplan vårdval som beslutades i juni 2023 och som resulterat i att tretton vårdval antingen revideras eller får en ny avtalsform (uppdrag i budget 2023). Syftet är att bland annat säkerställa en mer behovsstyrd hälso- och sjukvård. 
  • En ny strategisk plan och målbild för hälso- och sjukvården ska tas fram och genomföras med stöd av utvärderingen av den tidigare framtidsplanen. Arbetet ska ha sin utgångspunkt i utvecklingen till en mer nära vård samtidigt som Region Stockholm ska ha god kapacitet inom akutsjukvården och en plan för antalet vårdplatser. 
  • Arbetet med förstärkta vårdbehovsanalyser fortsätter under mandatperioden. Dessa ska sedan ligga till grund för vårdplaneringen och utbyggnaden av vårdmottagningar i syfte att säkerställa en mer behovsstyrd hälso- och sjukvård.

Vissa utredningsförslag har redan hunnit leda till åtgärder medan andra väntas komma längre fram under mandatperioden. Det allvarliga ekonomiska läget kommer att ha inverkan även under 2024 men det påbörjade förändringsarbetet bedöms i det stora hela kunna fortsätta. Det innebär bland annat insatser för att korta väntetiderna på akutmottagningarna, stärka primärvården och att möta det växande behovet av vård för psykisk ohälsa. 

Vårdcentralerna som nav 

Vårdcentralerna ska vara navet för invånarnas hälso- och sjukvård och Region Stockholm ska verka systematiskt för att nå målet om 1100 patienter per fast läkarkontakt. För att driva på utvecklingen i primärvården höjs ersättningen till vårdcentralerna med sju procent. Hur vårdcentraler i socioekonomiskt svaga områden kan ges särskilt stöd ska utredas under 2024. 

För att färre i onödan ska hänvisas till länets akutmottagningar behöver enligt budgetförslaget kvaliteten på 1177 på telefon stärkas. Ett återtagande av sjukvårdsrådgivningen på telefon har påbörjats och ska genomföras skyndsamt. 

De höga kostnaderna för utomlänsfakturering behöver minska. Primärvårdsnämnden ska, i samråd med hälso- och sjukvårdsnämnden verka för begränsningar i vårdavtalen för att sluta betala för digital utomlänsvård, framför allt i de fall som aktörerna har fysiska mottagningar förlagda i Region Stockholm. 

Vården av barn och unga 

Barnavårdscentraler och familjecentraler är avgörande för att förebygga framtida ohälsa hos de yngsta barnen. Ett jämlikt utbud av familjecentraler i länet ska säkerställas och dialoger ska initieras med länets kommuner för att sprida familjecentralsverksamheten. Vårdval barn- och ungdomsmedicinska mottagningar ska fortsätta utredas inom ramen för omställningsplanen. Det ska leda till förslag som innebär en utveckling av barnsjukvården som syftar till mer sammanhållna vårdkedjor, prioritering av barn med störst behov och en förbättrad arbetsmiljö för personalen inom barnsjukvården. 

Äldresjukvård och vård i hemmet 

Under 2023 påbörjades arbetet med att ta fram en ny plan för vården av äldre och det arbetet fortsätter under 2024. Beställarplanen för vård av äldre ska innehålla förslag på hur vårdvalet för geriatrik ska ersättas. Samverkan mellan olika nivåer som rör äldres vård, framför allt avancerad sjukvård i hemmet, akutsjukvård och primärvård är avgörande. Därför behöver den geografiska styrningen av de geriatriska vårdplatserna stärkas. Idéburna aktörer ska värnas med hjälp av lagstiftningen om idéburen välfärd. 

Ett mer samlat grepp ska också tas för den vård som utförs i hemmet, och utredningsarbetet fortsätter under 2024. Idag utför flera vårdgivare olika uppdrag och samordningen behöver utvecklas, särskilt utifrån geografiska områdesansvar. Förslaget om ett nytt samlat uppdrag för vård i hemmet ska utgå från ett patientcentrerat perspektiv i syfte att skapa mer sammanhållna vårdkedjor. Fler patienter ska erbjudas en sammanhållen individuell planering, även inom psykiatrin. 

Oegentligheter och välfärdsbrott 

Region Stockholms arbete för att stävja oegentligheter och välfärdsbrott fortsätter. Nya metoder och arbetssätt ska tas fram för att bättre motverka oegentligheter, bland annat när det gäller bokföring. Nya skärpta avtalsmallar ska implementeras i högre grad och förutsättningarna för att öka insynen hos aktörer som har avtal enligt LOU, LOV och direktavtal ska utredas. De granskningar som hittills gjorts har lett till att Region Stockholm och andra myndigheter har polisanmält misstänkt brottslighet för cirka 110 miljoner kronor. Hälso- och sjukvårdsnämnden uppdras att identifiera och använda mer effektiva metoder och arbetssätt för att utesluta oseriösa aktörer i syfte att motverka välfärdsbrottslighet. 

Stärkt akut omhändertagande 

Det akuta omhändertagandet i länet ska stärkas. Fler patienter än idag bör kunna få snabb kontakt och bedömning via vårdcentralen i stället för att i onödan åka till närakut eller sjukhusens akutmottagningar.  

Särskilda åtgärder behövs för att korta vistelsetiderna på akutmottagningarna. En vårdplatsplan håller på att tas fram och vårdstrukturen för akutvård ses över. Ytterligare arbete krävs för att stärka grundbemanningen och sänka beläggningsgraden. 

Nya sjukhusavtal 

Prisuppräkningen i sjukhusavtalen uppgår till fyra procent för 2024. Därutöver kommer 1 044 miljoner kronor årligen att gå till akutsjukhusen via sjukhusavtalen 2024–2027 som täckning för den kostnadsnivå som inflationen och löneökningstakten har inneburit. Från och med 2024 kommer nya avtal att gälla för de akutsjukhus som drivs i Region Stockholms egen regi. Avtalen ska främja flexibilitet och begränsa detaljstyrning. De ska också stimulera till att samordna investeringar i lokaler och medicinteknisk utrustning. 

Sammanhållen förlossningsvård 

Arbetet med förlossningsvården fortgår för att skapa en mer sammanhållen vårdkedja innan, under och efter förlossningen med utgångspunkt i ett 18-månadersperspektiv. Särskild prioritering läggs vid att förbättra eftervården och att helt arbeta bort undvikbara förlossningsrelaterade skador. Implementering av åttapunktsprogrammet som inleddes 2022 fortgår. 

Barn- och ungdomspsykiatrin stärks 

Arbetet för att minska köerna och stärka vårdkedjan kring barn och unga med psykisk ohälsa och behov av neuropsykiatrisk utredning ska fortsätta. I budget för 2023 aviserades en förstärkning under mandatperioden på 200 miljoner kronor till den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin, BUP. Under 2024 förstärks barn- och ungdomspsykiatrin med 40 miljoner kronor som en del av den långsiktiga förstärkningen.  Under 2024 ska också arbetet med Ungdomens hus i lokaler på Gamla Karolinska påbörjas.  

Jämlik och tillgänglig tandvård 

Tandvården ska bli mer jämlik och för att rikta resurser dit tandhälsan är som sämst är vårdvalet allmän barn- och ungdomstandvård organiserat i fyra olika vårdbehovsområden. I arbetet med omställningsplanen av vårdvalen kommer specialisttandvård för barn ses över med syfte att uppnå hållbar kostnadsutveckling med bibehållen god tillgänglighet för patientgruppen. 

Robust prehospital vård 

Inom den prehospitala vården inleds 2024 övertagandet av den vägburna ambulansen i egen regi. Det ska ge en mer robust och sammanhållen prehospital vård. Även länets ambulansstationer ska tas över i egen regi och det pågår ett arbete med att ta över prioriterings- och dirigeringstjänsten i egen regi. 

Justerade patientavgifter 

Flera patientavgifter justeras. De avser personer från 18 år och är inom ramen för högkostnadsskyddet. Patientavgiften för besök på närakuter höjs från 250 till 375 kronor. Enhetstaxan inom öppenvården höjs från 250 till 275 kronor. Avgiften per dygn inom slutenvården höjs från 120 till 130 kronor. Vaccination mot kikhosta till gravida blir avgiftsfri. 

Kompetensförsörjning 

Region Stockholm behöver rekrytera, utveckla och behålla medarbetare med rätt kompetens och har därför påbörjat en förtydligad riktning för personalpolitiken som innebär ett inlyssnande ledarskap och ett arbete för att hälso- och sjukvårdspersonalen ska få mer tid för att utföra vård. En kommission för hälso- och sjukvårdspersonalens arbetsmiljö har inrättats med företrädare från vårdfackliga organisationer, förtroendevalda och tjänstemän som i bred dialog ska ta fram åtgärdsförslag för en bättre arbetsmiljö. 

Arbetet med att reducera konsultanvändning inom nämnder och bolag fortsätter. Andelen inhyrd bemanning i hälso- och sjukvården ska fortsätta minska under 2024. Region Stockholm ska i stället satsa mer på sina egna medarbetare med flera insatser: 

  • Arbetet fortsätter med en tydlig löneutveckling för medarbetare inom dygnetrunt-verksamheterna som väljer att stanna kvar. 
  • Regionstyrelsens uppdrag att formulera en ny inriktning för lönepolitiken där erfarenhet, kompetens och vårdtyngd värderas upp fortsätter. 
  • Omvårdnadsperspektivet ska stärkas för att underlätta rekryteringen av omvårdnadspersonal. 
  • De grundläggande förutsättningarna för schemaläggning ska förbättras. 

En attraktiv och hållbar arbetsgivare 

En ny kompetensförsörjningsstrategi ska under 2024 införas i ordinarie verksamhetsplanering. Den innebär i korthet att effekter på kompetensförsörjningen i Region Stockholm som helhet ska tas med i planering och alla beslut. 

Region Stockholm ska vara en attraktiv arbetsgivare. Medabetare ska i större utsträckning erbjudas möjlighet att utvecklas och få nya uppdrag inom organisationen. En förutsättning för det är likvärdiga villkor. 

Region Stockholm ska vara en hållbar arbetsgivare. Alla verksamheter ska säkerställa riktiga och tidiga hälsofrämjande insatser med fokus på att öka hälsa, förebygga ohälsa och minska sjukfrånvaro. Regionstyrelsen avsätter 100 miljoner kronor under 2024 för en hållbar arbetsmiljö.  

Den nya nivån på friskvårdsbidraget ligger kvar, liksom arbetet med att snart kunna erbjuda förmånscykel till alla medarbetare.  

Långsiktig kompetensförsörjning 

Regionstyrelsen kommer i samverkan med hälso- och sjukvårdsnämnden att utveckla arbetet med att analysera kompetensbehov inom hälso- och sjukvården för de kommande fem till tio åren. 

Utbildning, forskning och kompetensutveckling ska bedrivas som en integrerad del i ordinarie verksamheter. Det skapar förutsättningar för livslångt lärande och löpande utveckling av verksamheten. De egenägda hälso- och sjukvårdsverksamheterna ska gemensamt planera och genomföra insatser för att säkra kompetensförsörjningen på kort och lång sikt. I det ingår en mer behovsstyrd fördelning av medel för vidareutbildningar för specialistsjuksköterskor och barnmorskor samt implementation och utveckling av en styr- och ersättningsmodell för läkares specialisttjänstgöring. Förutsättningarna ska utvecklas för att fortsätta utöka antalet ST-tjänster i allmänmedicin. Även ST-tjänster inom andra bristspecialiteter, till exempel barn- och ungdomspsykiatri, ska öka. Under 2024 fortsätter även arbetet med att öka antalet AT- och BT-tjänster sam PTP-tjänster (praktisk tjänstgöring för psykologer). 100 miljoner kronor avsätts för insatserna. 

Regionstyrelsen avsätter 300 miljoner kronor för att fortsätta erbjuda betald vidareutbildning till barnmorskor eller specialistsjuksköterskor, vidareutbildning för undersköterskor, samt andra kompetenshöjande insatser inom hälso- och sjukvården.   Insatser för att tillvarata kompetens hos vårdpersonal med utländsk utbildning ska också genomföras.  

Kollektivtrafiken 

Oroligheterna i omvärlden och lågkonjunkturen påverkar kollektivtrafiken och det finns osäkerheter kring kostnader och investeringsutgifter som följer av högre inflation och räntor. För att delvis täcka kostnaderna i den tuffa ekonomiska situationen höjs priset på SL-kortet. För 30-dagarsbiljetten blir höjningen 50 kronor 2024 och ytterligare 40 kronor 2025. Enkelbiljetter kommer att kosta tre kronor mer.  

För att säkerställa att kollektivtrafiken fortsätter att vara tillgänglig för pensionärer, studenter och unga så blir det ingen höjning för dessa grupper; det rabatterade biljettpriset behålls på 2023 års nivå. För att underlätta för barnfamiljer så kommer barn som ej är fyllda 12 år att resa gratis med vuxen alla dagar i veckan.  

Sommarlovskortet, som innebär att barn och ungdomar mellan 12 och 18 år åker gratis i kollektivtrafiken, permanentades i budget 2023. Nästa steg är att under 2024 utöka så att kortet blir giltigt på alla skollov. 

Som en del i att täcka ökade kostnader kommer Waxholmsbolagets 30-dagars biljett att höjas med 50 kronor 2024. Waxholmsbolagets rabatterade priser kommer att frysas och därmed vara kvar på dagens nivå. Taxan för Ö-kortet höjs med 30 kronor 2024. 

Grön, attraktiv och trygg 

Kollektivtrafiken har en avgörande roll i den gröna omställningen och för att nå Region Stockholms klimatmål. Ambitionen är att Region Stockholm ska vara ledande i hållbar utveckling. Redan idag är Stockholm den första huvudstadsregionen i världen där all kollektivtrafik på land drivs helt av förnybara bränslen.  

Målsättningen är att framtidens kollektivtrafik ska vara mer attraktiv och trygg i hela länet för att göra Stockholm mer jämlikt. Nu väljer fler återigen att åka kollektivt än under pandemin. Många reser nu på ett annat sätt idag, bland annat på grund av mer distansarbete.  Fokus för arbetet framåt är att kollektivtrafiken ska bli mer konkurrenskraftig gentemot bilen och att fler ska resa kollektivt. 

Den historiska utbyggnaden av tunnelbanan fortsätter. Den utgör kärnan i Stockholmregionens kollektivtrafik och byggs ut mot Barkarby, Nacka och Arenastaden samt mellan Älvsjö och Fridhemsplan.  

Pendeltågstrafiken har under delar av 2023 haft en mycket svår situation och krafttag behövs för att skapa en pålitlig trafik och återfå tilliten hos resenärerna. 75 miljoner avsätts permanent från 2024 för att finansiera insatser för en tryggare, säkrare och bättre fungerande pendeltågstrafik. 

För att knyta samman Stockholm än mer ska pendelbåtstrafiken fortsatt byggas ut. I budget 2023 beslutades att linje 83 till Vaxholm och linje 84 till Värmdö permanentas. Målsättningen är att starta pendelbåtlinjerna Sundbyberg - Gamla stan, Norra Ulvsunda - Hägersten och Ropsten - Täby under 2026 eller 2027. 

Hållbarhet och regional utveckling 

Region Stockholm ska klara klimatomställningen och klimatmålen ska nås. Därför måste fler få möjlighet att ställa bilen och resa kollektivt och klimatsmart i hela Stockholmsregionen. Kollektivtrafiken ska fortsätta att utvecklas och bli mer attraktiv. Även ett sammanhållet regionalt cykelnät ska prioriteras.  

Grönt trafikskifte 

Region Stockholm ska aktivt arbeta för att klimatpåverkande utsläpp från transporter i Stockholmsregionen ska upphöra till år 2035. För att lyckas med ett grönt trafikskifte krävs tydliga åtgärder. Ett grönt trafikskifte innebär att resandet med bil minskar och resor med cykel och kollektivtrafik ökar samtidigt som resterande del av vägtrafiken görs fri från fossila bränslen. I kommande arbete med Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län ska andelen investeringar som går till hållbara transporter öka. Region Stockholm ska också samarbeta med kommunerna och statliga myndigheter för att bygga ett transporteffektivt samhälle. 

Nettonoll-utsläpp 

Senast 2035 ska Region Stockholm ha nettonoll-utsläpp. Det innebär bland annat att Region Stockholm behöver arbeta för en optimal resursanvändning med ökade cirkulära flöden och återbruk. För att tydliggöra vägen mot detta har regionstyrelsen fått uppdraget att ta fram en intern klimathandlingsplan med förslag på åtgärder och prioriteringar samt principer för hantering, styrning och redovisning av koldioxidbudget och klimathandlingsplan. Utgångspunkten ska vara i den koldioxidbudget som regionstyrelsen arbetar fram under 2023. Koldioxidbudgeten gäller för de egna verksamheterna och beskriver Region Stockholms behov av årliga utsläppsminskningar. Koldioxidbudgeten ska ligga till grund för verksamheternas prioriteringar inom klimatområdet.  

Regional kompetensförsörjning 

Det finns en kompetensbrist i Stockholmsregionen samtidigt som en omfattande långtidsarbetslöshet riskerar att cementeras. Tillgång till kompetens är avgörande för Stockholmsregionens konkurrenskraft. Därför ska regionstyrelsen se till att samverkansytan Kompetensarena Stockholm utvecklas under det kommande året. För att nå människor som står långt ifrån arbetsmarknaden är arbetsmarknadsmässan Bazaren en viktig insats. Den bidrar till bättre matchning och kompetensförsörjning.  

Ny regional utvecklingsplan 

Den regionala utvecklingsplanen för Stockholmregionen beskriver hur länets aktörer vill att Stockholmsregionen ska utvecklas. Den fungerar som en plattform för hur aktörerna ska samarbeta. I juni 2023 antogs en inriktning för arbetet med en ny regional utvecklingsplan som ska gälla från 2026. Den ska ha ett ökat fokus på klimatomställning, beredskap, bostadsförsörjning, energiförsörjning och trygghet. Region Stockholm ska också ta fram handlingsplaner för de regionala stadskärnorna. Genom den regionala utvecklingsplanen vill Region Stockholm arbeta aktivt för att uppsatta mål och prioriteringar genomförs tillsammans med kommuner och andra aktörer. 

Förnybar energiproduktion 

I Stockholms län ska energiproduktionen vara förnybar. Stockholmsregionen har stor potential att öka produktionen av förnybar el. Region Stockholm ska fortsätta att arbeta för att öka takten i utbyggnaden av all förnybar energi för att kunna möta det ökade energibehovet hos länets aktörer. Därtill ska regionstyrelsen fortsätta att förbereda deltagande i flexibilitetsmarknaden Sthlmflex. En utökad flexibilitetsmarknad, där offentliga aktörer är med och bidrar, är viktigt för att motverka effektbrist i länet. 

Samverkansplattform för bostäder 

När det gäller bostadsförsörjningen behöver staten, marknadens aktörer, Region Stockholm och länets kommuner samarbeta. Under 2023 har en förstudie om utformningen av en samverkansplattform för bostäder inletts. Detta för att undersöka om Region Stockholm kan ta en mer aktiv roll i det strategiska arbetet för bostadsförsörjningen. Om plattformen anses vara möjlig ska klimat- och regionutvecklingsnämnden förbereda för en sådan.  

Trygg livsmedelsförsörjning 

Det rådande säkerhetspolitiska läget ställer krav på en trygg livsmedelsförsörjning. Klimat- och regionutvecklingsnämnden får därför i uppdrag att påbörja ett långsiktigt arbete med den regionala livsmedelsstrategin och att skapa ett livsmedelskluster. Arbetet ska göras tillsammans med Lantbrukarnas Riksförbund, Länsstyrelsen i Stockholms län och berörda aktörer. Syftet är att öka länets självförsörjningsgrad samtidigt som andelen närproducerade, innovativa och hållbara livsmedel ökar. 

Hållbarhetspolicy och -strategi 

Region Stockholm har stärkt sitt hållbarhetsarbete genom en första hållbarhetspolicy med tillhörande strategi och riktlinjer. Hållbarhet ska beaktas vid beslut, verksamhetsplanering och budgetarbete på alla nivåer i organisationen. Region Stockholms egna och leasade fordon ska ställas om för att drivas med helt förnybara bränslen med eldrift som förstahandsval. 

Nytt hållbarhetspris 

Regionstyrelsen får i uppdrag att inrätta ett nytt hållbarhetspris med de fyra kategorierna Miljöpriset, Priset mot främlingsfientlighet och rasism, Priset för social hållbarhet och Årets eldsjäl. Det nya priset ska bidra till att nå målsättningarna i Region Stockholms hållbarhetsstrategi genom att uppmärksamma bland annat innovation, nytänkande och förbättrat bemötande. Priset ersätter Bemötandepriset, Miljöpriset inklusive Årets eldsjäl och Priset mot främlingsfientlighet och rasism. Syftet med det nya hållbarhetspriset är att uppnå en samlad process för ökad genomslagskraft och att minska administrationen.   

Forskning och innovation 

Stockholmsregionen är fortsatt ett nav för innovation och forskning, inte minst för life science. Regionstyrelsen ska fortsätta arbetet med att uppnå en stabil och strategisk medfinansiering till länets innovationshubbar, inkubatorer och science parks. Arbetet med internationella frågor, inklusive EU-frågor, fortsätter och ska stärkas. 

Region Stockholm ska i samverkan med näringslivet verka för fler kliniska prövningar. Det kommer att underlättas av tydligare styrning av den egenägda hälso- och sjukvården. Mycket av vården sker i primärvården och då måste också forskningen följa med ut från sjukhusen. Därför arbetar regionstyrelsen fortsatt med att stärka primärvårdens andel av forskningsmedlen samt hur forskningen inom hälso- och sjukvården kan stärkas på systemnivå. 

Jämlik tillgång till kultur 

Kulturen prövas liksom samhället i stort av det allvarliga ekonomiska läget och det är därför viktigt att Region Stockholms stöd till kultur, folkbildning, föreningsliv och idrott består.  

Kulturnämnden ska ge bidrag till kulturaktörer för att fortsatt värna det fria kulturlivet. Region Stockholm ställer höga krav på de aktörer som får stöd. Kulturnämnden får därför i uppdrag att intensifiera arbetet med att stävja fusk för att se till att stödet används korrekt.   

Folkbildningen är en vital del av demokratin och folkhögskolornas utbildningsform bidrar till ett levande kulturliv, bildning och kompetensförsörjningen i länet. Kulturnämnden får i uppdrag att se till att ersättningen till folkhögskolorna följer Sveriges Kommuner och Regioners (SKR) rekommenderade nivå för mobilitetsstöd. 

Enligt budgetförslaget är jämlik tillgång till kultur i länet en central fråga. Region Stockholm ska göra det möjligt för fler att delta i kulturaktiviteter och arbeta för att öka intresset för kultur bland barn och unga. Kulturnämnden får i uppdrag att instifta ett kulturpris inriktat till personer mellan 15 och 25 år. 

Under 2023 har kulturnämnden genom regionbiblioteken utökat satsningarna på stöd för skrivfrämjande arbete. Regionbiblioteket ska fortsätta med detta och samverka med folkbiblioteken för att stärka skrivförmågan hos barn i skolåldern. 

Säkerhet och beredskap 

Det försämrade omvärldsläget kvarstår. Region Stockholm ska ha en förmåga att bedriva samhällskritisk verksamhet under minst tre månader vid allvarliga störningar i samhällets funktionalitet. Systematiskt arbete med uppdatering av beredskapsplaner pågår. Övningar och simuleringar ska genomföras för att säkerställa att personalen är förberedd. 

Robust infrastruktur och försörjning 

Det pågår ett arbete att bygga robust infrastruktur i Stockholms län. Region Stockholms fastigheter och anläggningar ska ha en kapacitet att klara kriser, till exempel extrema väderfenomen, utan att samhällskritisk verksamhet påverkas.  

En långsiktig plan för mark- och fastighetsägande som beskriver lokalförsörjningen för hur vårdfastigheter inom Region Stockholm ska hanteras är under framtagande. Inom ramen för detta ligger att bedöma vilken mark som ska fortsätta ägas av Region Stockholm och vilken som ska säljas.  

Region Stockholm behöver utveckla en sammanhållen strategi för att säkerställa en robust och kostnadseffektiv försörjning av varor som samtidigt är ändamålsenlig, samordnad, resurseffektiv och hållbar.   

Mer egenproducerad el 

All energi i Region Stockholms vårdfastigheter är förnybar enligt Bra Miljöval Region Stockholm. Moderna styrsystem ska möjliggöra en optimering av energiförbrukningen. Batterilagring och andra smarta lösningar ska ses över. Region Stockholm ska öka andelen egenproducerad el med fler solceller. Självförsörjning av energi kan bli en viktig aspekt i det samlade arbetet med en höjd krisberedskap. 

Stabil IT-infrastruktur 

En stabil och utvecklingsbar IT-infrastruktur spelar en betydande roll för de samhällsviktiga verksamheterna och för att kunna dra nytta av digitaliseringens fördelar. Fastighets- och servicenämnden håller samman, konsoliderar och höjer säkerheten i Region Stockholms nätleverans. Arbetet med att standardisera olika tekniska plattformar fortsätter. 

Om processen för budget 2024 

Den 4 oktober presenterades den styrande koalitionens förslag till budget för 2024. Förslaget beslutades av regionstyrelsen som första beslutsinstans den 17 oktober. Samtidigt offentliggjorde oppositionspartierna i Region Stockholm sina budgetförslag. Region Stockholms budget för 2024 debatterades och beslutades i regionfullmäktige den 7-8 november. 

Nu tar Region Stockholms nämnder och bolag fram verksamhetsplaner. Regionstyrelsen stämmer sedan av att verksamhetsplanerna är i enlighet med regionfullmäktiges budgetbeslut. Det sker genom ett ärende, Avstämning av budget 2024, som beslutas av regionstyrelsen. 

Fler nyheter

  • Ungdomar i centrala Stockholm med solnedgång i bakgrunden

    Nu kan unga som är födda 2005 – 2007 söka sommarjobb i Region Stockholm. Målet är att kunna erbjuda totalt 700 ungdomar en plats.

  • Tre ambulanser står vid strandkant

    På fredagen 1 mars övergick formellt ambulansvårdgivaren Falck Ambulans AB:s affärsområden till regionägda Ambulanssjukvården i Storstockholm AB (AISAB). Det är första steget mot att hela den vägburna ambulanssjukvården ska drivas i regionägd regi.

  • Regional särskild sjukvårdsledning (RSSL) är fortfarande aktiverad i stabsläge med anledning av den cyberattack som riktats mot Sophiahemmet.