Folkhälsan allt bättre i Stockholms län – men skillnaderna stora

Stockholmarna lever längre, andelen rökare minskar och fler skattar sin egen hälsa som god eller mycket god. Allt färre dör av hjärtinfarkt, stroke och cancer. Men skillnaderna mellan olika grupper i samhället är stora. Det visar Region Stockholms Folkhälsorapport 2023.

I dag släpps Region Stockholms Folkhälsorapport 2023 som beskriver hälsoläget i Stockholms län, hur det utvecklas över tid och fördelas över olika grupper. Rapporten ges ut var fjärde år av Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) inom Region Stockholm. För första gången finns i år gynekologiska sjukdomar med i rapporten.

Fler skattar den egna hälsan som god

Medellivslängden i Stockholms län är 85 år för kvinnor och 81 år för män. Medellivslängden ökar och befolkningen skattar den egna hälsan som god i allt högre grad. För bara tjugo år sedan dog fem gånger så många stockholmare i hjärtinfarkt och tre gånger fler dog av stroke. Även cancervården utvecklas. Sju av tio patienter som drabbas av cancer kan idag botas.

Fem och ett halvt års skillnad i livslängd

Men fler snusar och fetman (obesitas) ökar. En av fyra kvinnor i fertil ålder lider av måttlig eller svår PMS och en av tio beräknas ha endometrios. Och skillnaderna i livslängd och förekomst av sjukdomar är stora i länet. Personer som studerat vidare efter gymnasiet kan förväntas leva fem och ett halvt år längre än personer som inte har gått ut gymnasiet. Skillnaden syns ofta i de stora folksjukdomarna, i vilken ålder olika grupper insjuknar och hur stor andel.

Viktigt underlag i arbete för jämlik hälsa

- Ojämlikheten är en av våra största utmaningar. Vi behöver bli bättre på att fånga upp individer med riskfaktorer. Folkhälsorapporten är ett viktigt underlag i vårt arbete för en mer jämlik hälsa. Det gäller både förebyggande insatser i socioekonomiskt sårbara områden, och att vi systematiskt arbetar för att utveckla, sprida och använda den bästa kunskapen ute i vården, säger Anders Ahlsson, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Stockholm.

- Samtidigt ska vi glädjas åt att folkhälsan faktiskt förbättrats på en rad områden, och att det arbete som varje dag görs i hälso- och sjukvården i allt högre grad bidrar till den utvecklingen.

Att förebygga sjukdom handlar till stor del om att upptäcka, diagnostisera, behandla och följa upp riskfaktorer. Det görs genom att mäta högt blodtryck, högt blodsocker, högt kolesterol och övervikt. När hälso- och sjukvården lyckas fånga upp patienter med riskfaktorer och fokuserar på de geografiska områden där behoven är som störst, kan det göra stor skillnad för både folkhälsan och för jämlikheten i hälsa.

Pandemin satte fokus på hälsoskillnader

Rapporten visar också att covid-19-pandemin bröt utvecklingen av livslängden, tillfälligt men tydligt. Pandemin satte också fokus på hälsoskillnaderna. Den första vågen av covid-19 slog hårdare mot personer med kort utbildning, de var i högre grad utsatta för smitta och en större andel i gruppen hade riskfaktorer som ökade risken att vårdas på sjukhus för covid-19.

Folkhälsorapporten tar upp folkhälsan ur ett brett perspektiv med fakta om allt från ensamhet, stress och psykisk ohälsa till levnadsvanor, hur många som utsatts för våld i hemmet till andelen som lider av smärta liksom droganvändning.

Fler nyheter