Utdelade forskningsmedel 2022
Region Stockholm och Karolinska Institutet delar gemensamt ut årligen cirka 80 miljoner kronor till forskning inom medicin och hälsa. Syftet är att bidra till utveckling av hälso- och sjukvården, att forskningens resultat ska komma patienterna till nytta och att universitetssjukvårdens verksamheter ska nå hög kvalitet.
Förra årets utlysning ”ALF Medicin 2022 - projektmedel för kliniskt inriktade medicinska forskningsprojekt” går till forskning som förebygger ohälsa och främjar hälsa eller hittar orsaker till hälsoproblem.
Forskningsmedel delas ut inom nio olika områden:
- Kardiovaskulära och respiratoriska sjukdomar
- Neuro-, ögon- och ögon- och öron/näsa/hals-sjukdomar
- Psykiska sjukdomar och beroende
- Infektion, inflammation, immunologiska och gastroenterologiska sjukdomar
- Cancer och hematologiska sjukdomar
- Metabola och endokrina sjukdomar
- Rörelseorganens sjukdomar och trauma, anestesi, intensivvård, kirurgi och odontologi
- Pediatrik, gynekologi/obstetrik, nefrologiska och urogenitala sjukdomar
- Medicinsk teknik, vårdprocess och vårdorganisation
Beviljade anslag ALF-medicin 2022
Till 2021 års utlysning av forskningsmedel för 2022 kom totalt 498 ansökningar in och av dem har 179 projekt beviljats medel.
Här är några exempel på beviljade projekt:
Överlevnad till ett högt pris – att skydda hjärnan men inte tumören
Klas Blomgren
Idag överlever drygt 80 procent av alla barn och ungdomar med hjärntumör. Många av dem får dock komplikationer som kan påverka deras intellektuella förmåga senare i livet. Målet med projektet är att ta fram metoder för att kunna förebygga och behandla de skador som uppstår i hjärnan, utan att försämra effekten av behandlingen av cancersjukdomen.
Det är inte bara tumören som påverkas av strålningsbehandlingen, utan även hjärnans utveckling påverkas negativt. Forskare har nu identifierat en möjlig orsak: strålningen tycks orsaka en slags inflammation i hjärnan. Det tycks vara mikroglia – celler som ingår i hjärnans immunsystem – som drabbas. I projektet arbetar forskarna på mycket bred front. De letar efter metoder att stoppa och förhindra denna skadliga inflammation både under och efter strålningsbehandlingen. De undersöker till exempel effekten av ett läkemedel som tycks kunna minska de kognitiva problemen, allt för att minimera skada och för att stimulera de läkningsmekanismer som finns.
Klas Blomgren är professor i pediatrik vid Karolinska Institutet och överläkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset
Klinisk och preklinisk utveckling av nya behandlingar vid folksjukdomen makuladegeneration och relaterade sjukdomar i ögats gula fläck
Klinisk och preklinisk utveckling av nya behandlingar vid folksjukdomen makuladegeneration och relaterade sjukdomar i ögats gula fläck
Anders Kvanta
Sjukdomar på näthinnan är orsaken till många allvarliga synnedsättningar i Sverige. Av dem är makuladegeneration vanligast. Då uppstår celldöd eller nybildning av blodkärl på näthinnan. Problemen är störst i gula fläcken – makulan – där synskärpan ska vara som bäst. I dagsläget kan man bara bromsa men inte förhindra förloppet. Målet för projektet är att inom en nära framtid ha utvecklat nya och effektivare behandlingar för de flesta typer av makuladegeneration.
I projektet arbetar forskarna på flera fronter. De söker både efter orsakerna till sjukdomen och efter nya behandlingsmetoder. Till exempel söker de efter användbara molekyler som kan bromsa nybildning av blodkärl. De ska också odla fram nya näthinneceller från stamceller och undersöka om dessa kan ersätta döda celler hos patienter.
Anders Kvanta är professor i oftalmologi vid Karolinska Institutet och överläkare på S:t Eriks Ögonsjukhus.
EPOS-studien: Effekt av luftfiltrering genom en plasmakammare på förekomsten av infektioner efter ortopedisk kirurgi: en kluster-randomiserad, dubbelblind, placebokontrollerad studie
Olof Sköldenberg
Det är alltför vanligt att patienter får infektioner efter ortopediska operationer. Upp till 4 procent av patienterna drabbas beroende på typ av operation. Infektioner i såren uppstår trots stora förebyggande insatser. Till exempel håller man ultrarena operationssalar och ger antibiotika. Behandlingen vid infektion tar mycket lång tid och är dyr. Målet för projektet är att ta fram en ännu renare operationsmiljö som försvårar att infektioner uppkommer.
Plasma-luft-rening är en metod hämtad från flygplansindustrin. Där cirkuleras luften genom ett hett plasmafält som tar död på alla bakterier och virus. Genom att luften i operationssalen pumpas igenom en kammare med plasma-luft-rening kan man avsevärt minska andelen infekterande partiklar i luften. I en stor studie över hela landet ska forskarna grundligt undersöka om denna vetenskapligt innovativa metod kan minska infektionsrisken vid operationer.
Olof Sköldenberg är professor i ortopedi vid Karolinska Institutet och överläkare på Danderyds Sjukhus.
Patogenes vid aortaaneurysm
Rebecka Hultgren
Pulsåderbråck (aneurysm) är en vanlig folksjukdom, och förekommer vanligen i bukens stora kroppspulsåder eller i bröstkorgen. Detta innebär att kärlväggen vidgas onormalt och ibland är det så illa att den brister. Detta kan vara livshotande. Målet är att kartlägga riskerna för att utveckla sjukdomen och underlätta diagnossättning. Då kan man i god tid behandla personer med ett pulsåderbråck. Omkring 1200 personer behandlas årligen för det i Sverige.
Forskarna i projektet använder flera olika metoder för att ta reda på vad som kan orsaka och påskynda utvecklingen av pulsåderbråck. De undersöker bland annat om det finns genetiska risker och hur hormonnivåer påverkar. De utför också röntgenstudier som kan påvisa särskilt farliga typer av kroppspulsåderbråck. Projektets mål är att minska risken att insjukna och dö av brustet pulsåderbråck och att minska dödligheten efter behandling.
Rebecka Hultgren är adjungerad professor i kärlkirurgi vid Karolinska Institutet och överläkare i kärlkirurgi på Karolinska Universitetssjukhuset.
