Stockholms universitet avslutar sin genomlysning av Nya Karolinska Solna-projektet
Nu avslutar Stockholms universitet sitt treåriga forskningsprojekt för genomlysning av Nya Karolinska Solna-projektet. Det sker genom att en avslutande bok överlämnas den 26 februari, där resultat från samtliga delprojekt redovisas. Region Stockholm har löpande fått delrapporterna och dragit lärdomar av de utvärderingar som har gjorts och kommer nu även gå igenom de slutsatser som framkommer i den avslutande boken.
Dåvarande landstingsfullmäktige beslutade den 13 september 2016 att ge dåvarande landstingsstyrelsen i uppdrag att genomföra en oberoende genomlysning av beslut rörande projektet att uppföra ett nytt universitetssjukhus i Solna. Dåvarande landstingsstyrelsen beslutade därefter den 30 maj 2017 att godkänna genomförandet av en oberoende genomlysning av Nya Karolinska Solnaprojektet.
Stockholms universitet, som getts i uppdrag att genomföra den oberoende genomlysningen av Nya Karolinska Solna-projektet, har sedan 2018 levererat tre delrapporter. I den första rapporten redovisades resultat från en studie av processerna bakom beslutet om att bygga Nya Karolinska Solna. Nästa delrapport behandlade analyser avseende beslut om genomförande av byggnationen, beslut om att sluta kontrakt enligt OPS-modellen samt beslut om verksamhetsinnehållet. Den sista delrapporten innehåller analyser om förändringsarbetet i Nya Karolinska Solna under åren 2012 till 2017. Slutrapporten är en avslutande bok, där resultat från samtliga delprojekt redovisas.
Projektets syfte har varit att beskriva och förklara de komplexa beslutsprocesserna kring NKS. Genomlysningen har också lyft fram olika organisatoriska aspekter som har påverkat kvaliteten i beslutsfattandet med avseende på såväl olika demokratiska värden, som insyn, deltagande och ansvarsutkrävande – som handlingskraft och effektivitet.
Resultaten gör det möjligt för Region Stockholm att dra lärdomar från NKS-projektet, så att till exempel framtida beslutsprocesser och organisation för olika projekt kan organiseras på ett sätt som ökar förutsättningarna för ändamålsenliga projekt.
Fyra frågor har väglett studien:
- Vilka är de viktigaste beslutstillfällena i processen bakom Nya Karolinska Solna?
- Vilka idéer har varit betydelsefulla i beslutsprocesserna och på vilket sätt har det påverkat processerna?
- Vilka har varit de viktigaste aktörerna varit i beslutsprocesserna, och vilka strategier har de använt för att förverkliga sina ambitioner?
- Vilka organisatoriska arrangemang har format beslutsprocesserna, genom att både möjliggöra och förhindra olika aktörers ageranden
Projektet har letts av professor Göran Sundström vid Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet. Kärnan i forskarlaget har bestått av personer från både statsvetenskapliga institutionen och Stockholmcentrum för forskning om offentlig sektor (Score) – som består av företagsekonomer, statsvetare, sociologer, socialantropologer och ekonomhistoriker. Utbyten har skett med Företagsekonomiska och Juridiska institutionen och även den Kulturgeografiska institutionen leder ett av delprojekten
