När krisen slår till – så fungerar vården

Vad händer om en stor olycka inträffar samtidigt som delar av samhällets vanliga funktioner är störda? Hur prioriteras vårdens resurser om många människor behöver hjälp samtidigt? Och hur ser regionen till att sjukvården fortsätter att fungera om krisen pågår i flera dygn?

Under Beredskapsveckan 2026, med temat ”Du är en del av Sveriges totalförsvar”, vill Region Stockholm visa hur sjukvårdens beredskap är en del av samhällets gemensamma förmåga att hantera kriser och höjd beredskap.

– Som invånare kan man känna sig trygg med att sjukvården är förberedd även när samhället utsätts för stora påfrestningar. En god beredskap är också något vi bygger tillsammans. Sjukvårdens förmåga och invånarnas egen beredskap kompletterar varandra, säger Ari Stenman, direktör för säkerhet och beredskap i Region Stockholm.

De första timmarna – vården ställer om

Vid en fredstida krissituation, en särskild händelse och vid höjd beredskap kan det uppstå en obalans mellan behov och tillgängliga resurser.   I en sådan situation kan vården komma att behöva avgöra var resurserna behövs mest.

Det kan innebära att ambulanssjukvården förstärks, att patienter fördelas mellan vårdgivare och att vårdens resurser prioriteras om.

Regionens katastrofmedicinska beredskap omfattar bland annat den prehospitala vården, akutsjukhusen, närsjukvården, och sjukvårdsrådgivningen.

Efter ett dygn – fokus på uthållighet

En allvarlig kris kan pågå betydligt längre än de första timmarna.

Därför behöver vården kunna fortsätta även när personal behöver avlösning, sjukvårdsmaterial behöver fyllas på och andra delar av samhället fortfarande är påverkade.

Regionens beredskapsarbete omfattar bland annat planering för personalförsörjning, läkemedel och sjukvårdsmaterial, alternativa arbetssätt och samverkan med andra aktörer.

– Beredskap handlar inte bara om att vara redo när något händer. Det handlar också om att kunna fortsätta fungera när en störning blir långvarig. Det är där uthålligheten blir avgörande, säger Ari Stenman.

Efter 72 timmar – hela samhällets beredskap behövs

Sjukvården är en del av ett större system.

Om el, transporter, kommunikationer eller andra samhällsfunktioner påverkas kan det få konsekvenser också för sjukvården. Även om sjukvården har omfattande reservsystem kan invånarnas egen beredskap bidra till att sjukvårdens resurser används där de behövs allra mest.

Det kan exempelvis handla om att ha nödvändiga läkemedel hemma, veta vart man ska vända sig för sjukvårdsrådgivning och följa information från ansvariga myndigheter vid en samhällsstörning.

Beredskap är därför inte bara något som finns på sjukhusen. Den behöver också finnas hemma hos var och en av oss.

Du är också en del av totalförsvaret

Som invånare kan du stärka både din egen och samhällets motståndskraft genom att:

• ha läkemedel och andra nödvändiga förnödenheter hemma
• veta hur du får sjukvårdsrådgivning
• följa information från ansvariga myndigheter
• kunna hjälpa dig själv och andra vid en störning
• inte belasta akutsjukvården i onödan när andra vårdvägar är lämpligare.

När fler är förberedda kan vårdens resurser användas där de behövs som mest.

Region Stockholm övar 

För att beredskapen ska fungera när den behövs måste den övas.

Region Stockholm deltar varje år i ett stort antal övningar. Under 2026 har regionen bland annat deltagit i totalförsvarsövningen Aurora 26, där sjukvården tränade på att hantera en situation med många skadade och att samordna vårdens resurser under stor belastning.

Övningarna ger möjlighet att upptäcka brister, utveckla arbetssätt och stärka samverkan mellan olika aktörer.

Ta del av Region Stockholms beredskapsarbete.

Beredskapsveckan 2026

Beredskapsveckan är en årlig temavecka som genomförs vecka 39. Årets tema är ”Du är en del av Sveriges totalförsvar”. Syftet är att stärka invånarnas motståndskraft och kunskap om hur de kan bidra vid kriser och höjd beredskap.