
Allt fler undersöks med teledermatoskopi på vårdcentral
Undersökningar med teledermatoskopi på vårdcentralerna för att hitta farliga prickar fortsätter att öka. Bilderna granskas omgående av hudspecialister och förra året identifierades cirka 700 misstänkta melanom bland 25 000 bildremisser.
Sedan 2023 ska alla vårdcentraler i Stockholms län erbjuda teledermatoskopi. I korthet går arbetssättet ut på att läkaren på vårdcentralen fäster ett dermatoskop, en sorts förstoringsglas som används för att undersöka huden, på en mobiltelefon och tar bilder. Bilderna skickas sedan till Karolinska Universitetssjukhuset för bedömning av särskilt utbildade hudspecialister. Det är alltid två par ögon som granskar bilderna.
Effektivt och kunskapshöjande
Erfarenheten visar att arbetssättet med teledermatoskopi innebär säkrare bedömning, färre onödiga operationer och kortare väntetider.
Niki Radros, specialist i dermatologi, är medlem den expertgrupp på Karolinska som bedömer bildremisserna och en erfaren granskare.
– Det absolut största bidraget med teledermatoskopi är att vi inte behöver operera bort lika många prickar för att hitta melanom. Träffsäkerheten i bedömningen är väldigt hög. Idag hittar vi ett melanom per två till tre bortopererade prickar. Utan specialistgranskning blir det kanske ett melanom på 30 prickar, berättar han.
Från januari fram till början av juni i år kom drygt 13 000 bilder in till Karolinskas expertgrupp. Mellan januari och april i år var ökningen 34 procent jämfört med samma period 2025.
I takt med att remisserna ökar behöver fler läkare utbildas för att granska bilderna.
– Det är en process som tar tid, det tar minst ett par år att lära sig. Just nu är vi 14 granskare som bedömer remisser.
Databasen med insamlade bilder som byggs upp över tid blir en djup källa till kunskap, liksom övrig dokumentation. Det är viktigt inte minst för forskningen poängterar Niki Radros och lyfter fram två pågående studier på Karolinska Universitetssjukhuset.
En studie som inkluderar cirka 90 000 besvarade teledermatoskopiremisser syftar till att öka kunskapen om teledermatoskopins träffsäkerhet vid misstänkt hudcancer, och om hur digital bildbedömning kan bidra till en trygg, effektiv och ändamålsenlig fördelning av vårdens resurser.
En annan studie som utvärderar hur AI-beslutsstöd bäst integreras i kliniska arbetsflöden syftar till att skapa ett underlag för hur tekniken bör designas och implementeras för att på säkraste sätt stödja läkaren i beslutsprocessen. Effekterna på 32 hudspecialister som granskade 281 teledermatoskopiska remisser i en verklighetstrogen forskningsmodul har undersökts. Studien genomförs bland annat med stöd av Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland.
Uppskattat arbetssätt
Martin Friberg är specialist i allmänmedicin och samordnare för primärvårdens del av teledermatoskopiprocessen i Region Stockholm.
– Min uppfattning är att vårdcentralerna uppskattar arbetssättet. Det är roligt och meningsfullt att få ny kunskap och ett system som underlättar arbetet.
En stor fördel som Martin Friberg lyfter fram är det kortade väntetiderna från misstanke om melanom till besked. Ofta tar det inte längre tid än ungefär ett dygn för läkaren på vårdcentralen att få resultatet.
– Det är förstås väldigt värdefullt ju kortare tid patienterna behöver sväva i ovisshet. Det gäller både den stora andelen av patienterna som faktiskt friskförklaras och de där hudcancer bekräftas och som då kan få behandling utan onödig fördröjning.
Att färre patienter numera opereras i onödan är en fördel som också Martin Friberg lyfter fram. Han engagerar sig också i att vårdcentralens läkare ska ha den kunskap de behöver för att utföra den diagnostiska operationen, om en prick måste tas bort.
– Vi har en utbildning på Ersta med Karolinska där vårdcentralens läkare får fräscha upp kunskaperna i att operera bort hudförändringar, berättar Martin Friberg.
Tillsammans med Carolina Ek som är processledare för hudcancer på Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland samt sektionschef och överläkare på Karolinska arrangerar han en två dagar lång utbildning.
Solvanor viktigt
Malignt melanom är en hudcancersjukdom som fortfarande ökar varje år. Under 2025 fick 6363 personer diagnosen i Sverige.
– Bland de yngre från 30-årsåldern ser vi en liten minskning och det kan bero på bättre solvanor, berättar Carolina Ek.
UV-strålning, särskilt att bränna sig, är den största riskfaktorn för att utveckla malignt melanom. Så rådet är att skydda sig mot solen.
– Självklart kan man åka till stranden för att bada en solig dag men rådet är att undvika timmarna då UV-strålningen är som starkast mellan 11 och 15 och att inte sitta i solen på stranden när man badat klart.
– Sätt upp ett parasoll eller tält för skugga, bär luftiga kläder som skydd och använd solskydd med hög solskyddsfaktor där kläderna inte täcker, råder Carolina Ek.
Bara skugga i sig räcker inte som skydd.
– Man ska inte bli lurad av skuggan. UV-strålningen minskar med hälften ungefär i skuggan, men den försvinner inte.
Solskyddstips
- Undvik att vistas i solen mellan 11 och 15.
- Kläder och hatt är bästa solskydd, och mörka färger bättre än ljusa. Komplettera med solskyddskräm.
- Använd solskyddsfaktor på minst 30 och helst 50. Fyll på under dagen, särskilt om du badar eller svettas.
- Undvik solarium, det ökar risken att utveckla malignt melanom.
- Lär känna din hud och var uppmärksam på nya prickar, prickar som blöder, ändrar form och färg.
- Om du lever ensam, be någon fota din rygg. Följ upp med nytt foto och jämför.
- Ta reda på hur länge du kan vara i solen utan skador på strålsäkerhetsmyndighetens tjänst Minsoltid.se

Håll dig uppdaterad! Prenumerera på nyheter du är intresserad av.
PrenumereraFler nyheter

Under sommar och semester: Viktiga råd om vård, läkemedel och hälsa
Under sommaren uppmuntrar hälso- och sjukvården i Region Stockholm invånare att i god tid se över läkemedel, vaccinationer och skydd mot värme.
Rapport om läget i vården vecka 26
Region Stockholm publicerar på torsdagar från och med den 11 juni en sommarrapport om läget i vården. Det här är den tredje rapporten sommaren 2026.
