Dans utan krav kan stärka patienters återhämtning efter sexuell utsatthet

Rapporten "Dansens helande kraft: Att hitta tillbaka till sin egen kropp efter sexuell utsatthet" visar att kravlös dans kan vara ett meningsfullt komplement till ordinarie vård. Studien genomfördes av Beroendecentrum Stockholm på Mika Hälsa, en mottagning som hjälper personer som har varit med om sexuella övergrepp, haft sex mot ersättning eller skadat sig själva med sex. 

Resultaten visar att dansen kan bidra till ökad livsglädje, gemenskap och en mer positiv relation till den egna kroppen. Deltagarna beskriver hur den kravlösa och tillåtande miljön skapade trygghet. Samtidigt kunde dansen väcka komplexa känslor och minnen som gav utrymme för reflektion kring tidigare erfarenheter och den egna livssituationen

Läs rapporten 

Kravlöshet och trygghet gav effekt

Dansklasserna erbjöds som en återkommande gruppaktivitet där fokus låg på rörelseglädje och gemenskap, inte prestation. Åsa Elowson, danspedagog och leg. fysioterapeut specialiserad på trauma, ledde dansklasserna. PTSD är mycket vanligt förekommande hos patienter som blivit sexuellt utsatta. En viktig del av dansmetoden är att skapa en paus från de tunga erfarenheterna och vardagens krav.

På dansen fick de möjlighet att bygga självförtroende och återknyta till sitt jag. Här fick de vara aktiva, synliga och helt fredade.

Åsa Elowson, danspedagog och leg. fysioterapeut.

Dansen utmärker sig från andra träningsformer eftersom den ger möjlighet till både gemenskap, kreativitet och fysisk rörelse.

– Det fysiska hjälper oss att komma in i kroppen och det konstnärliga bär väldigt mycket i mötet. Dans handlar om möten – med andra människor, med musiken, med ett uttryck och med sig själv, säger Åsa Elowson.

Kultur kan nå dit psykiatrin inte alltid kan nå

Åsa Haggren är biträdande enhetschef och leg. barnmorska på Mika Hälsa. Hon önskar att fler vårdverksamheter ska få möjlighet att erbjuda patienter skapande kulturaktiviteter. Att använda kroppen på ett nytt sätt blev läkande för patienterna, på ett sätt som traditionell psykiatrisk vård inte alltid kan uppnå. 

– Patienterna fick känna: Det fungerar. Jag kan röra mig. Min kropp följer mig och jag kan behandla min kropp varsamt, berättar Åsa Haggren. 

Ett engagerat stöd från personalen och en trygg gruppmiljö var bärande faktorer för att aktiviteten skulle fungera, något som även deltagarna lyfter. Åsa Haggren berättar att hon vid ett tillfälle kunde se en direkt livräddande effekt av dansen:

En patient sa till mig: "Jag ville ta mitt liv men tänkte att jag går till dansen först. Sen kändes allt bättre".

Åsa Haggren, biträdande enhetschef Mika Hälsa 

Kravlös dans kan vara ett värdefullt komplement till behandling

Deltagarnas berättelser belyser hur dansen och den tillåtande atmosfären kan skapa en känsla av gemenskap och ge återhämtning.  Sammanfattningsvis visar rapporten kravlös dansen kan vara ett värdefullt komplement till ordinarie beroendevård. 

Rapporten är utgiven av Kompetenscentrum för kultur och hälsa, som även finansierat dansklasserna och studien.

Läs rapporten