Drönare stärker ambulanssjukvården i Region Stockholm

Drönarsatsningen är ett pilotprojekt inom ramen för det EU-finansierade innovationsprojektet 5GMHI (5G Mobile Healthcare Innovative solutions), som undersöker hur nästa generations mobilnät kan bidra till att utveckla hälso- och sjukvården.  

Pilotprojektet ger ambulanssjukvården möjlighet att testa nya sätt att använda teknik och utforska hur drönare kan bidra till att forma framtidens prehospitala vård. 

– Vi behöver hela tiden titta på nya möjligheter att utveckla ambulanssjukvården. Med drönare kan vi få helt andra förutsättningar för att både nå fram med rätt hjälp snabbare och få bättre information inför en insats. Det ska bli spännande att se hur den här tekniken kan bli en del av ambulanssjukvårdens framtida arbetssätt, säger Jani Sundqvist, förvaltningschef ambulanssjukvårdsförvaltningen. 

Från planering till skarp verksamhet 

I pilotprojektet används två drönarsystem inom samma flygområde i södra Stockholm, ett i Farsta och ett i Haninge. Under våren har ett omfattande arbete pågått för att få tekniken, larmkedjan och arbetssätten på plats. 

– Det känns väldigt spännande att vi nu kan börja använda den här tekniken i skarp verksamhet. Vi har lagt mycket arbete på att få allt att fungera, från larm och flygning till hur drönaren tas om hand efter uppdraget. Nu får vi möjlighet att använda tekniken på riktigt och utvärdera vilken nytta den kan göra, säger Pontus Lantz, projektledare för ambulanssjukvårdens del av projektet. 

Hjälp från luften – innan ambulansen är framme 

Drönarna kan aktiveras vid två typer av larm

Vid misstänkta hjärtstopp kan drönaren skickas ut med en hjärtstartare som firas ner i närheten av den drabbade. Den som larmat får sedan vägledning av SOS Alarms operatör i hur hjärtstartaren ska användas, i väntan på att ambulansen kommer fram och ambulanspersonalen kan ta över. 

Vid större, mer komplexa händelser, till exempel trafikolyckor och bränder, kan drönarens kamera, med hjälp av 5G, överföra högupplösta videobilder i realtid och ge sjukvårdsledningen en tidig bild av vad som har hänt. Genom att se skadeplatsen redan innan den första ambulansen är framme ges bättre förutsättningar att bedöma situationen och planera insatsen.  

Drönaren kan lyfta omkring 15 sekunder efter att ett larm aktiverats och beräknas kunna nå en skadeplats inom två till tre minuter. 

– Att få en bild av vad som möter ambulanspersonalen redan innan de kommer fram kan ge helt andra förutsättningar att förbereda och planera insatsen. Det handlar om att skapa en bättre lägesbild tidigt och ge sjukvårdsledningen möjlighet att fatta mer välgrundade beslut, säger Pontus Lantz, och fortsätter. 

– Vid ett hjärtstopp är tiden helt avgörande. Varje minut utan behandling minskar möjligheten att överleva. Genom att leverera en hjärtstartare med drönare kan behandlingen komma i gång tidigare, redan innan ambulansen är på plats. Det kan vara skillnaden mellan liv och död. 

Testar ny teknik för framtidens ambulanssjukvård 

Pilotprojektet inom ambulanssjukvården pågår till och med juni 2027. Under perioden ska teknik, arbetssätt och erfarenheter från verkliga uppdrag följas upp och utvärderas. Erfarenheterna ska ge svar på hur drönare kan användas i ambulanssjukvården framöver och vilken roll tekniken kan spela som komplement till de befintliga resurserna. 

Här kan du läsa mer om innovationsprojektet 5GMHI