Kultur för att möta patienten som hel människa

Hur kan musik och litteratur hjälpa vården att möta hela människan? Frågan väckte stort intresse på Nationella konferensen i palliativ vård, där existentiella frågor i vården stod i fokus.  

Kultur och konst som en naturlig del av vården och ett sätt att bidra till att möta patienters existentiella behov. Det är perspektiv som undersöks i ett innovationsprojekt på Karolinska Universitetssjukhus avdelninge för cellterapi och allogen stamcellstransplantation (CAST), i samarbete med Kompetenscentrum för kultur och hälsa.  

Den 30 september presenterades projektet på Nationella konferensen i palliativ vård i Sundsvall. Konferensen, som i år hade temat ”Konsten att leva”, samlade över 800 deltagare och hade fokus på bland annat vårdens existentiella dimensioner.

En grupp människor som står framför en projektorskärm.
Hans Hägglund, Broula Barnohro Oussi, Lena Henriksson Uggla, Anna Nordlander

Kultur som en naturlig del av vården 

För patienter som genomgår stamcellstransplantation är vården ofta medicinskt och känslomässigt komplex. Även efter behandlingen kan många leva med konsekvenser under lång tid och PTSD är vanligt. Arbetet utgår från behovet av att uppmärksamma mer än de medicinska utfallen och undersöker hur kultur kan bidra till att möta patienten som hel människa. 

– Vi är numera väldigt bra på de medicinska utfallen av stamcellstransplantation, men vi behöver också möta de existentiella behoven hos våra patienter, säger Anna Nordlander, överläkare på CAST och forskare. 

Hon berättar att projektet förenar medicinska, musikterapeutiska och biblioterapeutiska perspektiv. Målet är att undersöka hur kultur kan bli en naturlig del av vården. Ambitionen är att så småningom börja forska på vad en kulturunderstödd vård kan ha för effekt hos patienter. 

En kvinna spelar ett musikinstrument på en säng.

 Musik och litteratur som resurser i vården 

I projektet används musik- och biblioterapeutiska metoder för patienter i sluten- och öppenvården. Valet av konstformer baserades på evidens även om det hittills bara finns mindre kvalitativa studier på området.

– Vår kognition är bunden till språket, därför kan litteratur och skrivande passa när man vill sätta ord på tankar och känslor. Andra erfarenheter kan vara svåra att klä i ord. Där kan konstformer som musik eller bildkonst passa bättre, säger Broula Barnohro Oussi, tidigare strateg på Kompetenscentrum för kultur och hälsa. 

Lena Uggla, musikterapeut på CAST och forskare, beskriver musikens möjligheter att möta patienter utifrån deras individuella erfarenheter:

– Musiken är så mångbottnad. Även om vi lyssnar på samma stycke, får ingen en upplevelse som är exakt som en annan. Musikterapin är en resursstärkande terapiform som kan hjälpa patienten bli varse om egna inre personliga resurser.

Ge plats åt det mänskliga  

I projektgruppen ingår även Hans Hägglund, överläkare, professor och tidigare nationell cancersamordnare. Han pekar på behovet av att skapa utrymme för känslor och existentiella frågor i vården. 

Han minns hur det var att komma ut som ung läkare till en hierarkisk och tuff miljö, där döden var närvarande. Sedan skulle man åka hem och vara en bra pappa."

–  Det finns fortfarande få möjligheter till att samtala om känslor i vården. Professionell behöver inte vara samma som distanserad. Produktionstänket som finns i systemet gör det inte bättre, för allt kan inte mätas. Kulturen har ett stort värde.

Händer som håller i en gitarr.

Kultur och hälsa i vården

Läs mer om kultur i vården
Danssal med grupp människor.

Kompetenscentrum för kultur och hälsa

Läs mer

Håll dig uppdaterad! Prenumerera på nyheter du är intresserad av.

Prenumerera

Fler nyheter

Vi använder kakor för att webbplatsen ska fungera bra och för att samla in statistik som hjälper oss att förbättra den. Vill du tillåta det?
Om kakor