Kultur för att möta patienten som hel människa

Hur kan musik och litteratur hjälpa vården att möta hela människan? Frågan väckte stort intresse på Nationella konferensen i palliativ vård.

Kultur och konst som en naturlig del av vården och ett sätt att möta patienters existentiella behov. Det är perspektiv som undersöks i ett innovationsprojekt på avdelningen för cellterapi och allogen stamcellstransplantation (CAST) vid Karolinska Universitetssjukhuset, i samarbete med Kompetenscentrum för kultur och hälsa.  

Den 30 september presenterades projektet på Nationella konferensen i palliativ vård i Sundsvall. Konferensen hade temat ”Konsten att leva” och samlade över 800 deltagare. Stort fokus låg på vårdens existentiella dimensioner.

En grupp människor som står framför en projektorskärm.
Hans Hägglund, Broula Barnohro Oussi, Lena Henriksson Uggla, Anna Nordlander

Kultur som en naturlig del av vården 

Att genomgå stamcellstransplantation är ofta medicinskt och känslomässigt komplex. Efter behandlingen upplever många patienter svårigheter under lång tid och PTSD är vanligt. I den här innovationssatsningen utgår man från behovet av att uppmärksamma mer än de medicinska utfallen.

Numera är vi väldigt bra på de medicinska utfallen av stamcellstransplantation, men vi behöver också möta de existentiella behoven hos våra patienter.

Anna Nordlander, överläkare och forskare

Hon berättar att projektet förenar medicinska, musikterapeutiska och biblioterapeutiska perspektiv. Målet är att undersöka hur kultur kan bli en naturlig del av vården. Ambitionen är att så småningom börja forska på vad en kulturunderstödd vård kan ha för effekt hos patienter. 

En kvinna spelar ett musikinstrument på en säng.

Musik och litteratur som resurser i vården 

Nu används musik- och biblioterapeutiska metoder för patienter i sluten- och öppenvården på CAST. Valet av konstformer baserades på evidens, även om det i dagsläget endast finns mindre kvalitativa studier

– Vår kognition är bunden till språket, därför kan litteratur och skrivande passa när man vill sätta ord på tankar och känslor. Andra erfarenheter kan vara svåra att klä i ord. Där kan konstformer som musik eller bildkonst passa bättre, säger Broula Barnohro Oussi, tidigare strateg på Kompetenscentrum för kultur och hälsa. 

Lena Uggla, musikterapeut på CAST och forskare, beskriver musikens möjligheter att möta patienter utifrån deras individuella erfarenheter. Hon beskriver musiken som oändligt mångbottnad. Även om två personer lyssnar på samma stycke, kan de aldrig få exakt likadan upplevelse. 

Musikterapin är en resursstärkande terapiform som kan hjälpa patienten att bli varse om sina egna inre, personliga resurser.

Lena Henriksson Uggla, musikterapeut och forskare 

Ge plats åt det mänskliga  

I projektgruppen ingår även Hans Hägglund, överläkare, professor och tidigare nationell cancersamordnare. Han pekar på behovet av att skapa utrymme för känslor och existentiella frågor i vården. 

Hans minns hur det var att komma ut som ung läkare till en hierarkisk och tuff miljö, där döden var närvarande. Sedan skulle han åka hem och vara en bra pappa. Han menar att det fortfarande finns få möjligheter till att samtala om känslor i vården.

Professionell behöver inte vara samma som distanserad. Produktionstänket som finns i systemet gör det inte bättre, för allt kan inte mätas. Kulturen har ett stort värde.

Hans Hägglund, överläkare, professor och f.d. nationell cancersamordnare

Händer som håller i en gitarr.

Kultur och hälsa i vården

Läs mer om kultur i vården
Danssal med grupp människor.

Kompetenscentrum för kultur och hälsa

Läs mer

Håll dig uppdaterad! Prenumerera på nyheter du är intresserad av.

Prenumerera
Vi använder kakor för att webbplatsen ska fungera bra och för att samla in statistik som hjälper oss att förbättra den. Vill du tillåta det?
Om kakor