Region Stockholm stärker förmågan att hantera kriser

Krisberedskapsplan och regional katastrofmedicinsk beredskapsplan syftar till att Region Stockholm ska bedriva ett systematiskt arbete med krisberedskap och ha en förmåga att förebygga, motstå och hantera kriser så att samhällsviktig verksamhet kan upprätthållas. Planerna fastställer hur nämnder och bolag ska arbeta före, under och efter olika typer av samhällsstörningar.

Under 2020 drabbades Stockholmsregionen hårt av covid-19-pandemin och i maj 2020 gav regionstyrelsen regiondirektören uppdraget att genomföra en oberoende utvärdering av hanteringen av pandemin. Syftet var att ta vara på lärdomar för att öka förmågan till krishantering. En rad slutsatser och rekommendationer framkom då som beaktats i arbetet med den nya krisberedskapsplanen med regional katastrofmedicinsk beredskapsplan.

Rekommendationer från den oberoende utvärderingen har legat till grund och alla regionens verksamheter har varit involverade i arbetet. Planerna har remitterats och därefter bearbetats ytterligare utifrån dessa synpunkter.

I de nya planerna anges hur roller, ansvar och uppgifter fördelas före, under och efter en samhällsstörning. I dokumentet förtydligas hur Region Stockholms olika beredskapsplaner och andra styrande dokument för krisberedskap och hantering förhåller sig till varandra. Dessutom beskrivs hur Region Stockholms krisledningsgrupper ska rapportera vid förhöjt beredskapsläge, liksom rutiner för aktivering och avveckling av krisledning.

Planerna ska nu genomföras i alla verksamheter. Därmed stärks Region Stockholms förmåga att hantera kriser ytterligare.

Den oberoende utvärderingen avser händelser under perioden 1 januari till den 31 december 2020, och omfattar Region Stockholms alla verksamheter med huvudfokus på den regionala katastrofmedicinska krisledningen under pandemin.