Elbussar i kollektivtrafiken

Uppläsnings-funktionen kräver att du accepterar inställnings-cookies

Region Stockholm har tagit ett helhetsgrepp om elbussfrågan och nu finns en tydlig strategi för fler elbussar i Stockholmsregionen.

Tyst och ren trafik

Elbussar kommer på bred front i hela världen. De har nästan inga lokala utsläpp och ger betydligt tystare trafik än traditionella bussar. Motorn i en elbuss är dessutom mycket mer effektiv än en vanlig förbränningsmotor. Det gör att vi också kan minska den totala energianvändningen i takt med att vi inför elbussar.

Ännu ett kliv för klimatansvaret

Redan i dag drivs alla SL:s bussar av förnybara drivmedel och nästan helt fossilfritt. Genom att införa eldriven trafik tar Region Stockholm ytterligare ett steg mot en utsläppsfri kollektivtrafik och ett stort steg för klimatansvaret.

När vi satsar på eldrift kan vi minska vårt behov av biodrivmedel och frigöra de resurserna till andra transportslag som inte har lika lätt att elektrifiera. På så sätt bidrar vi också i ett globalt perspektiv till minskade koldioxidutsläpp och bättre energianvändning.

För att de nationella klimatmålen ska kunna nås behöver en stor del av busstrafiken i hela Sverige vara eldriven år 2030.

Fokus på stadsmiljö

Den största nyttan med elbussar finns i tät stadsmiljö där de ger tyst trafik nästan helt utan lokala hälsofarliga utsläpp. Därför kommer fokus för att införa eldriven busstrafik i Stockholmsregionen till en början vara i tätorter. I dag har vi elbussar i Norrtälje, Sigtuna/Märsta och i Barkarby.

Bussarna laddas främst under natten

När vi inför elbussar i Stockholm vill vi använda befintlig infrastruktur så långt det är möjligt. Det betyder att bussarna i första hand kommer att laddas i depå under natten och inte ute i trafiken. På så sätt undviker vi dyra investeringar i nya tekniker och skrymmande laddningsstationer.

Utredning har visat vägen

Under 2017-2018 genomförde trafikförvaltningen i Region Stockholm ett omfattande arbete för att kartlägga möjligheterna att införa elektriska bussar på bred front i Stockholm. Det var ett utredningsarbete som tog ett helhetsgrepp om frågan och har undersökt alltifrån olika scenarios, kostnader och utmaningar inför ny teknik till minskat buller och reducerade lokala utsläpp.

Utredningen granskade också olika affärsmodeller, tittat på ekonomiska kalkyler och utvärderat risker; till exempel krav på elkapacitet, åtgärder vid strömavbrott och nya former av säkerhetsrisker. Vi beräknade också samhällsvinster och andra fördelar som eldriven busstrafik kan ge.

Uppdraget och rapporter från utredningen hittar du under bilagor i högerspalten här intill.

Fokus i utredningen låg på innerstaden men hela länet fanns med i bilden.

I början av 2019 var utredningen klar. Det är resultatet av den utredningen som ligger till grund för strategin att successivt öka andelen elbussar i Stockholmsregionen.

Viktigt att ställa krav på batterierna

Produktionen av batterier sker i dag i länder med stor risk för miljö och mänskliga rättigheter. Därför har vi ett stort ansvar att ställa krav på hur och var de batterier som finns i bussarna tillverkas. På det sättet kan vi också bidra till att påverka utvecklingen på ett positivt sätt. Vi behöver också vara säkra på att använda bussbatterier återanvänds eller återvinns, EU:s nya batteriförordning (som inom kort blir lag) tryggar denna process..

Nya trafikavtal öppnar för utveckling

Det är när nya trafikavtal ska skrivas som det finns potential att göra stora förändringar. Totalt har trafikförvaltningen elva busstrafikavtal i Stockholms län, för närvarande fördelade på fyra olika företag; Nobina, Keolis, VR Sverige och Transdev. Nya trafikavtal med elbussar startas från och med 2022. Varje trafikavtal har en avtalsperiod på cirka tio år.

Karta över våra avtalsområden

Samverkan är viktigt för att få det att fungera

Trafikförvaltningen arbetar aktivt för att stötta införandet av elbussar. Fokus ligger på att arbeta in utredningens slutsatser i verksamheten och att stötta initiativ och projekt som har frågor om elbussar och laddteknik.

Det krävs också bra samverkan med kommunerna och andra myndigheter för att få trafiken med elbussar att fungera på bästa sätt. Bussarna behöver prioriteras framför biltrafiken för att komma fram smidigt och bli ett attraktivt alternativ till att ta bilen.

De första elbussarna har redan kommit

Sedan sommaren 2018 rullar fem helelektriska bussar i Norrtäljes innerstad. I juni 2019 startade ytterligare fem elbussar i Sigtuna. I Barkarbystaden infördes fyra elbussar sommaren 2020. Här samverkar Järfälla kommun med trafikförvaltningen och Nobina om att ge elbussarna hög framkomlighet.

Under 2021 gjordes en uppdatering av elbussutredningens scenario för införande av elbussar. Det nya scenariot visar att till 2035 kan 95-100 % av bussflottans cirka 2 200 bussar vara elektrifierade.

Läs om elbussar i Norrtälje

Tidigare pilotprojekt

Trafikförvaltningen har deltagit praktiskt i flera pilotprojekt och samarbeten med näringsliv och forskningscentra. Tillsammans har vi utvärderat olika tekniker för elbussar. Både resultaten från dessa projekt och andra länders erfarenheter av elbusstrafik har varit viktiga i utredningen.

Ett exempel på samarbete är linje 755 i Södertälje som trafikerades av en elbusshybrid under större delen av 2017. Bussen laddades trådlöst vid ändhållplatsen utanför Tom Tits. På bara sju minuters laddning kunde bussen sedan köra hela sin runda på förnybar el. Den satsningen var resultatet av ett samarbete mellan SL, Scania, Vattenfall, KTH och Södertälje kommun.

Läs mer om det tidigare elbussprojektet i Södertälje

Formuläret kräver att du accepterar inställnings-cookies

Frågor och svar om elbussar i Stockholm

Redan idag finns elbussar i SL-trafiken. Först med ordinarie trafik var Norrtälje där det sedan augusti 2018 rullar fem elbussar. I samband med nya trafikupphandlingar ser vi störst potential att införa elbussar. Ett troligt scenario är att elbussar införs successivt under många år framöver.

Var elbussar kommer att införas är en fråga som studeras noga inför varje trafikupphandling. Även andra initiativ kan göra att vi får fler elbussar i Stockholm, som till exempel i Barkarby där man planerar linjer med elbussar som ska köra i väntan på att den nya tunnelbanan ska bli klar.

Förutsättningarna för att införa elbussar varierar mellan olika delar av länet. Avgörande är vilken sorts trafik och vilken sorts bussar det rör sig om. Korta bussar är lättare att elektrifiera än långa. Bussar i stadstrafik är lättare att elektrifiera än de som kör i höga hastigheter på motorväg och landsväg. Potentialen för elbussar är störst i tätbebyggda områden och där trafiken kan ske med bussar som är lämpliga för stadstrafik. Bussar som ska köra på vägar över 70 km/h har höga säkerhetskrav och finns ännu inte som elbussar på marknaden.

Alla bussar tankas, tvättas och städas på en depå på natten. Elbussar ska också laddas. Att depån ligger nära trafiken är viktigt för att minska tiden som bussarna behöver köra fram och tillbaka till depån för att ladda. All körning kräver energi, och ibland kan bussarna också behöva ladda mitt på dagen. Depåns storlek är också viktig. För att få plats med laddare och elskåp behövs extra utrymme. Ibland är bussdepåerna så trånga att nästan ingen extra utrustning för elbussar kan få plats.

Trafikavtalen är under upphandling 2019 och 2020. Sommaren 2020 kommer det slutgiltiga beskedet om vilka trafikutövare som har vunnit de fyra avtalen, och om de kommer att köra elbussar. Det finns många olika aspekter som styr antalet elbussar, t ex om det behövs långa bussar. Dessa är svårare att elektrifiera än korta bussar.

Inom SL:s verksamhet används bara grön el. Bussarna kommer alltså att köra på förnybar el som kommer från sol, vind, vatten och biobränslen.

Minskat buller utomhus är en stor fördel med elbussar. Det gäller framförallt vid lägre hastigheter. Vid högre hastigheter är däcksbullret dominerande. Även inomhus blir bullret lägre eftersom elbussar vibrerar mindre än traditionella bussar.

För att elbussar inte ska ge försämrad trafiksäkerhet ska elfordon enligt ett EU-direktiv från år 2019 ha ett varningssystem med simulerat motorljud vid vissa situationer.

Även inne i bussen minskar bullret eftersom elmotorn är relativt tyst.

Eftersom elbussar inte har några lokala utsläpp från själva framdriften kommer en satsning på elbussar ge bättre luftkvalitet, framförallt genom minskade utsläpp av partiklar och kväveoxider. Luftkvaliteten på en viss gata är även beroende av de lokala förutsättningarna på just den platsen, till exempel hur mycket annan trafik det är.

I det nordiska klimatet är det vanligt att elbussar har en tilläggsvärmare för att värma upp utrymmet inne i bussen. Tilläggsvärmaren ger därför upphov till en del lokala utsläpp av luftföroreningar. I SL-trafiken används endast förnybara bränslen, även till tilläggsvärmare.

Det finns olika tekniker för att ladda elbussar. Vanliga sätt att ladda elbussar är att det sker på depå (långsamladdning), vid ändhållplatser (snabbladdning) eller under tråd (laddning under färd). Varje teknik har sina för- och nackdelar. Ofta används en kombination av tekniker, till exempel kan snabbladdare installeras på depån. I Stockholm kommer elbussarna i första hand att laddas på depåerna på natten. Det finns inga planer på att bygga trådbussystem i Stockholm.

De analyser som har gjorts i utredningen pekar på att kostnaden troligen blir något högre vid eldrift, vilket framförallt beror på att bussarna är dyrare.

På sikt är det tänkbart att de ekonomiska förutsättningarna för elbussar förbättras i takt med ökad konkurrens samt teknikutveckling. Kostnadsläget för andra drivmedel är också avgörande för kalkylen. Likaså påverkar bussarnas framkomlighet kostnaden. Om bussar får prioritet vid trafiksignaler och får egna bussfiler blir kollektivtrafiken både mer attraktiv och effektiv. Antalet resenärer kan öka och kostnaden för trafiken kan sjunka.

Målet är att införande av elbussar inte ska leda till några negativa förändringar för resenärerna. För att underlätta införande av elbussar är det önskvärt med hög framkomlighet för bussarna, vilket i så fall kan ge kortare restider, och där är samarbetet med bland annat kommuner och väghållare viktigt.

Idag är principen i SL:s busstrafik att trafikutövaren äger bussarna, det vill säga företaget som kör busstrafiken åt SL. Detsamma kommer att gälla för elbussar och deras laddare.

Om det handlar om elbussar som i framtiden laddar under tråd är det tänkbart att trafikförvaltningen behöver ta ett större ägaransvar, på liknande sätt som för spårvägstrafik, och i så fall äga både fordon och infrastruktur.

Ökad fordonsvikt ses inte som ett hinder för att införa elbussar. I enstaka fall kan stora batterier göra så att färre passagerare får plats. Bussarna kan också bli tyngre vilket kan påverka gatorna negativt.

Den el som behövs för införande av elbussar utgör en liten del av länets totala elanvändning. På vissa platser kan det krävas förstärkning av elnätet för att klara av att ladda elbussar. Då behövs framförhållning på ett par år för att hinna med åtgärderna.

Generellt är tillgängligheten till el mycket hög i Stockholm. Hur känslig en elbussflotta är för strömavbrott beror till stor del på batteriernas storlek och kapacitet. Ett kort strömavbrott påverkar inte busstrafiken så mycket, men vid ett längre strömavbrott kan det bli problem. Bussar kan också behöva användas som ersättning om spårtrafiken står still. Detta är en av anledningarna till att SL i framtiden inte bara kommer att köra på el.

Det finns risker kopplade till produktion av batterier. Det är viktigt att hantera. Ett första steg är att ställa krav på miljö- och social hållbarhet när vi handlar upp busstrafiken. De mineraler som finns i batterierna vara spårbara. Genom att vi ställer krav och följer upp dessa krav, kan vi minska risken för att bussbatterier påverkar miljön eller mänskliga rättigheter negativt.

Läs mer i utredningens slutrapport som finns här

Hjälp oss att förbättra regionstockholm.se!

Hjälpte den här informationen dig?