Resvaneundersökningen
Under 2019 genomförde Region Stockholm, Trafikverket, Storstockholm och Stockholms stad en resvaneundersökning. Undersökningen beställdes genom ett extra bruttourval i den nationella undersökningen 2019 som myndigheten Trafikanalys ansvarar för. Syftet var att tillsammans kunna planera framtidens resande på bästa sätt. Här kan du läsa om resultatet av undersökningen.
Om mätningen
Under 2019 redovisade slumpmässigt utvalda invånare i regionen varje månad sina resvanor genom en enkät på webben. Enkäten var utformad som en resedagbok där respondenten kunde logga alla sina förflyttningar under en dag. Det handlade inte bara om resor med kollektivtrafiken utan om alla sätt man tar sig fram på en vanlig dag. Enkäten skickades ut till 20 000 invånare och knappt 6000 personer svarade på enkäten - en svarsfrekvens på tjugoåtta procent.
Om resultatet
Resultatet av enkäten har gett Region Stockholm dataunderlag att på ett bra sätt analysera resandet och få bättre kunskap om befolkningens resor. Analyser visar på resefrekvenser, reseströmmar, färdmedelsfördelning, reseärenden, marknadsandelar av motoriserade resor, reslängder med mera. Studien har också undersökt hur det ser ut i olika delar av Stockholmsregionen och hur resvanorna skiljer sig mellan olika åldrar och mellan män och kvinnor. Resultat i ett antal grafer och tabeller har uppdaterats under november 2020.
Slutsatser och utmaningar
I resvaneundersökningen 2019 är kollektivtrafikandelen hög och för hela regionen visar undersökningen att kollektivtrafiken står för 47,5 procent av de motoriserade resorna och bil står för resterande 52,5 procent en genomsnittlig vardag för resor som har slutpunkt i regionen.
De övergripande mönster som identifierades i resvaneundersökningen 2015 (RVU 2015) kvarstår:
- Andelen kollektivtrafikresor är klart högre ju närmare regioncentrum man kommer. Längre från regioncentrum har bilen den största färdmedelsandelen.
- Andelen kollektivtrafik är högst för vardagsresor till arbete och skola.
- Andelen biltrafik är högst på fritidsresor och på helger.
- Starttiden för resor en vardag visar att det fortsättningsvis är resor till arbete, skola och utbildning samt tjänsteresor som är dimensionerande för de mest belastade timmarna i transportsystemet på morgon och eftermiddag.
- Ärendefördelningen för genomsnittet i veckan visar stabila resultat där andelen resor som sker på fritiden är ungefär 60 procent och har en stor inverkan på klimatpåverkan och miljöeffekter. Kollektivtrafiken är inte lika konkurrenskraftig för många av resorna på fritiden och har där en lägre marknadsandel.
- Resultatet visar att kollektivtrafiken i huvudsak har kvar en stark ställning vid resor till och från innerstan som görs på vardagar samt för genomresor till den andra regionhalvan.
- För tvärresor och interregionala resor är bilen det dominerande färdmedlet.
- Nedbrutet på åldrar visar resultatet att den yngsta åldersgruppen reser i klart större utsträckning än övriga med kollektivtrafik, ungefär varannan resa görs med kollektivtrafik i åldrarna 16-24 år. Ju äldre man är desto större andel av resorna sker med bil.
- Färdmedelsfördelningen skiljer sig mellan kvinnor och män. Män använder bil och cykel som färdmedel i högre utsträckning än kvinnor som reser i högre utsträckning med kollektivtrafik och till fots.
Så används resultatet
Planeringen av kollektivtrafiken måste utgå från invånarnas behov och resvanor. Det är därför Region Stockholm har gjort denna undersökning. Resultatet blir ett av flera viktiga underlag i det långsiktiga arbetet att utveckla kollektivtrafiken.
Bland annat kommer resultatet att användas då Region Stockholm formulerar nya mål och bestämmer strategier för framtidens kollektivtrafik.