Kunskapsstyrning i hälso- och sjukvården

Kunskapsstyrning handlar om att utveckla, sprida och använda bästa möjliga kunskap inom hälso- och sjukvården. Målet är att bästa möjliga kunskap ska finnas tillgänglig i varje möte mellan vårdens medarbetare och patienter. För beslut om diagnos, vård och medicinsk behandling.

Kunskapsstyrningen består av tre delar; kunskapsstöd, uppföljning och analys samt verksamhetsutveckling. Kunskapsstöd tas fram inom olika programområden och utformas så att de är lätta att använda för diagnos och behandling inom vården. Uppföljning och analys görs i kvalitetsregister och andra datakällor. Verksamhetsutveckling handlar om att förbättra resultatet för patienterna genom nya synsätt och arbetsmetoder.

Kunskapsstöden består bland annat av nationella riktlinjer, rekommendationer och instruktioner. Även patientens egen kunskap och erfarenhet tas till vara. 

Arbetet utgår från 26 nationella programområden – bland annat akut vård, cancersjukdomar och infektionssjukdomar - där experter från respektive sjukvårdsregion samverkar. De samarbetar också med myndigheter, professionsföreningar och patientföreningar. Arbetet sker med stöd av SKR, Sveriges kommuner och Regioner.

Till webbsidan om nationella kunskapsstyrning

Regional kunskapsstyrning 

Sjukvårdsregionerna ser över den regionala kunskapsstyrningen så att den är anpassad till det nationella systemet. I sjukvårdsregion Stockholm-Gotland finns regionala programområden som speglar det nationella programområdena. De är bemannade med sakkunniga från sjukvårdsregionen som ansvarar för att hälso- och sjukvårdens medarbetare får tillgång till nationella kunskapsstöd. Uppföljning och analys av resultat från vård och behandling samt att stödja utveckling av vårdens verksamheter ingår också i uppdraget.

Om kunskapsstyrning i sjukvårdsregion Stockholm-Gotland