Vårdplatser i Region Stockholm

Ibland diskuteras antalet vårdplatser och om de ökar eller minskar. Inte sällan görs jämförelser med andra regioner och länder. Men att jämföra är inte så lätt. Antalet vårdplatser i Region Stockholm har ökat de senaste åren men siffrorna måste ställas i relation till vad som krävs inom olika vårdformer och att vårdtider minskar därför att vården har blivit snabbare genom nya landvinningar och bättre diagnostik. Här förklarar vi lite mer om hur det ser ut i Region Stockholm.

Disponibla vårdplatser

Rum, sängar och medicinsk utrustning finns för att täcka de behov som finns vid länets sjukhus. När vi talar om brist på vårdplatser handlar det egentligen om brist på disponibla vårdplatser. En disponibel vårdplats är både den fysiska utformningen, utrustningen och bemanningen.

I den här texten menar vi disponibel vårdplats när vi talar om vårdplats.

Hur många vårdplatser finns det idag?

Grunden är att det varierar över tid, beroende på hur stort behovet av vård är. Avdelningar öppnas upp och stängs hela tiden för att så långt möjligt möta de behov som uppstår.

Vi lärde oss mycket under covid-pandemin då vården snabbt ställde om och kunde ta hand om mer än tusen extra inlagda patienter med en helt ny sjukdom på bara några veckor. Antalet intensivvårdsplatser nära nog fyrdubblades lika snabbt. Vårdens medarbetare har stor flexibilitet och förmåga att hantera läget när särskilda behov uppstår. Men under pandemin arbetade många under långa pass, vilket naturligtvis inte är hållbart i längden.

Var finns vårdplatserna?

I diskussionen om antalet vårdplatser hamnar ofta akutsjukhusen i fokus. Region Stockholm har satsat på att utveckla den avancerade sjukvården i hemmet, kallad ASiH. Det gör att vi inte kan jämföra antalet vårdplatser vid akutsjukhusen med andra regioner som inte byggt ut denna typ av vård på samma sätt.

Antalet vårdplatser varierar under ett år. På sommaren när vårdpersonalen behöver sin ledighet och tid för återhämtning minskar sjukhusen den planerade vården. Då prioriteras akut och brådskande vård. Då behövs färre disponibla vårdplatser totalt.

I tabellen jämför vi antalet vårdplatser vid sjukhusen och antalet patienter som fått avancerad sjukvård i hemmet under april månad de senaste sju åren. Under 2020 och 2021 vårdades många patienter på sjukhusen med covid-19.

April

2016

2017

2018

2019

2020

2021

2022

Totalt antal

6080

6167

6054

6024

6535

6794

6750

Akutsjukhus

3064

2967

2816

2742

3121

3103

2925

Geriatrik utanför akutsjukhusen

695

733

711

715

580

627

723

Avancerad sjukvård i hemmet

2321

2467

2527

2567

2834

3064

3102

Ovanpå detta kommer cirka 240 vårdplatser inom rehabilitering och 240 vårdplatser vid palliativ slutenvård. Samt ett 60-tal externa vårdplatser hos till exempel Sophiahemmet.

Det finns cirka 1 120 vårdplatser inom psykiatrin på olika platser i Stockholm. Därtill har regionen vårdavtal med Region Östergötland om cirka 90 rättspsykiatriska platser vid Karsudden och cirka 110 rättspsykiatriska platser köps även runt om i Sverige.

Vad är lagom många vårdplatser?

Det viktigaste att komma ihåg är att alla patienter som behöver sjukvård bedöms medicinskt så snart de söker vård. De med störst medicinskt behov får vård först. Sådana medicinska bedömningar görs dygnets alla timmar, året om.

Målet är att hela tiden ha tillgängliga vårdplatser, på rätt avdelningar och på rätt sjukhus. Vi ska inte ha fler vårdplatser lediga än vad vi behöver.

Att ha vård tillgänglig där patienterna söker den på de avdelningar som matchar patientens medicinska behov betyder att en patient med hjärtproblem som söker vid Danderyds sjukhus får plats på en hjärtavdelning där och en patient med benbrott som åker till Södersjukhuset får plats på en ortopedisk avdelning där. Sjukhusen har idag ett nära samarbete och hjälps åt om det finns ledig kapacitet vid ett annat sjukhus.

Har vi för små akutmottagningar?

När det uppstår vårdplatsbrist på ett sjukhus märks det först på akutmottagningen. Om det inte finns en matchande vårdplats på sjukhuset får patienter stanna kvar på akuten efter att de fått sin medicinska bedömning. Samtidigt måste akutmottagningen ta emot nya patienter som söker vård.

Situationen kan snabbt förändras och på ett par timmar kan det gå från normalt till en tuff belastning vid ett sjukhus. Det är akutsjukvårdens natur - den kan inte planeras på samma sätt som andra delar av vården.

När vårdplatser blir tillgängliga fungerar vården bättre för patienterna och vårdens medarbetare får en bättre arbetsmiljö. Men det blir ändå stundtals ansträngt vid sjukhusen. Genom att öka möjligheten att ta emot patienter på fler ställen än akutsjukhusen och att avlasta akutmottagningarna kan kapaciteten ökas. Detta sker idag och anpassningen pågår hela tiden.

Den stora utmaningen är att kunna bemanna vårdplatserna, framför allt med sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor.

Hur ser framtidens behov ut?

Det pågår hela tiden utveckling inom vården som påverkar framtidens behov av vårdplatser. Den medicintekniska utvecklingen går framåt med nya arbetssätt och metoder. I takt med det kortas vårdtiderna mer och mer. Titthålskirurgi, utveckling av  dagvårdsverksamheter och avancerad sjukhusansluten hemsjukvård är exempel på sådant som redan idag påverkar behovet av vårdplatser på sjukhusen.

Vi kan idag ha en patient med en hjärntumör som opereras med laser genom ett millimeterstort hål på Karolinska Universitetssjukhuset. Efter operationen sys öppningen igen och patienten kan åka hem redan nästa dag.

Bättre läkemedel ger också längre överlevnad och ökad livskvalitet vid en rad sjukdomar. Exakt hur olika faktorer kommer att påverka behovet av vårdplatser på kort och längre sikt är svårt att förutse idag. Det är en del av arbetet som görs med anpassa vården till framtiden med sikte på år 2040.

Vad görs idag för att förbättra för patienter och medarbetare?

  • Sjukhusen tillvaratar lärdomar från pandemin för att hålla i den utveckling som skedde då, genom gemensam styrning och samordning mellan sjukhus och vårdformer.
  • Akutsjukhusen avlastas genom fler platser i geriatrik, inom rehabilitering och inom den slutna palliativa vården.
  • Fler vårdplatser görs tillgängliga hos andra vårdgivare och avstämningar mellan vårdgivare görs tätare.
  • Ytterligare stärkt samarbete med kommunerna för att färdigbehandlade patienter får stöd från kommunal omsorg och hemtjänst så att de kan skrivas ut från sjukhus.
  • Ökad beredskap för sjuktransporter mellan sjukhusen.
  • Avlastning med till exempel ortopediska operationer hos andra vårdgivare för att bättre använda alla sjukvårdsresurser.
  • Utbildningssatsningar där sjuksköterskor vidareutbildas med full lön.
  • Aktivt arbete med att involvera medarbetare i utvecklingen och att rekrytera nya medarbetare, framför allt till akutsjukhusen som behöver medarbetare dygnet runt till alla patienter.

Fler nyheter

  • Ny rapport om levande musik i barnsjukvården

    Under covid-19 pandemin innebar levande musik i barnsjukvård en stund för återhämtning och lindring, menar barnfamiljer såväl som personal i en ny rapport.
  • Bullrande arbeten i Rissne

    Den 19 mars börjar Region Stockholm/SL arbetet med kontaktledningsstolpar för den nya spårvägen genom Rissne. Arbetet innebär buller under dagtid. 

  • Foto på ansvariga för kategoristyrning i region Stockholm samt Emma Lennartsson, regiondirektör

    Kategoristyrning effektiviserar Region Stockholms inköpsarbete

    Region Stockholm har idag framtagna strategier för kategoristyrt inköpsarbete inom fyra områden. Tillsammans ger dessa möjlighet att sänka kostnaderna med 400 miljoner kronor. Samtidigt pågår arbete inom ytterligare 19 områden.