Fakta och statistik om hälso- och sjukvården

Hälso- och sjukvården har sedan 2020 påverkats på många sätt av covid-19, vilket försvårar möjligheten att jämföra statistik från 2020 och framåt med tidigare år.

Budget för hälso- och sjukvården

Under 2022 satsas det mer pengar på hälso- och sjukvården än någonsin tidigare.

Hälso- och sjukvårdsnämndens budget (mkr)

Budgeten fördelas utifrån de behov som finns och hur uppdragen för olika vårdformer förändras. Så här fördelas budgeten för sjukvårdens största områden för 2022:

Vårdområde	Budget 2022, mkr
Akutsjukhusen	28 905
Läkemedel	7 050
Husläkaruppdrag	6 669
Vuxenpsykiatri	3 524
Vårdval utanför akutsjukhusen	2 493
Geriatrik	2 287
Hjälpmedel	2 260
Utomlän/utlandsvård	1 579
Prehospital vård	1 258
Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH)	1 039
Barn- och ungdomspsykiatri (BUP)	943
Tandvård för barn och ungdomar	910
Beroendevård	851
Primärvårdsrehabilitering	833
Rättspsykiatri	778
Privata fysioterapeuter	541
Barnmorskemottagningar (BMM)	533
Närakuter	518
Barnavårdscentraler (BVC)	512
Barn- och ungdomsmedicinska mottagningar (BUMM)	480

Fler medarbetare

När fler människor väljer att leva i Stockholmsregionen ökar även behoven av fler medarbetare inom vården. Här kan du läsa om antalet medarbetare som är anställda inom hälso- och sjukvården som drivs i Region Stockholms regi. Det finns också många anställda hos privata vårdgivare i regionen. Gruppen övriga inkluderar främst annan vårdpersonal men också administrativ personal.

Antal månadsavlönade medarbetare i vården

Befolkningsutveckling i Stockholms län

Stockholms län är en växande region och är attraktiv för människor och företag. Det gör att många väljer att flytta hit. Både en ökande befolkning och åldersstrukturen påverkar behovet av hälso- och sjukvård.

Befolkningstillväxt 2017–2021

	2017	2018	2019	2020	2021
Folkmängd 31 december	2 308 143	2 344 124	2 377 081	2 391 990	2 415 139
Folkökning	39 083	35 981	32 957	14 909	23 149
Procentuell folkökning	1,7%	1,6%	1,4%	0,6%	1,0%

Diagram på åldersstrukturen

Akutsjukhusen

I Stockholms län finns det sju akutsjukhus, Norrtälje sjukhus, Danderyds sjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset med ett sjukhus i Solna och ett i Huddinge, Capio S:t Görans sjukhus, Södersjukhuset och Södertälje sjukhus. Sjukhusen drivs av Region Stockholm med undantag för Capio S:t Görans sjukhus som har ett särskilt upphandlat avtal och Norrtälje sjukhus som drivs av Tiohundra AB.

Läkarbesök på somatisk akutmottagning (vuxen,barn,gyn) i Region Stockholm oavsett patientens boendeort

Med start från 2018, med undantag för Haga närakut som öppnade i juni 2017, har Region Stockholm öppnat elva närakuter. Syftet är att ta hand om patienter som behöver akut vård men inte akutsjukhusets resurser. Det gör att antalet patienter som söker akut till akutsjukhusen har minskat sedan dess.

Patienter som kommer till akutsjukhusens akutmottagningar är i allt större utsträckning i behov av de resurser som finns tillgängliga där. Det innebär även att de behöver mer utredning och undersökningar innan de kan skickas hem eller läggas in på avdelning.

Under perioden 2017–2021 har även viss vård och behandling som tidigare utförts vid akutsjukhusen flyttats till vårdgivare utanför akutsjukhusen, där en minskning ses av både öppen- och slutenvård, till exempel inom geriatrisk vård, palliativ vård, psykiatri och viss specialiserad rehabilitering. Ökningen av antalet inskrivna patienter som får Avancerad sjukvård i hemmet, ASIH har bidragit till att regionens akutsjukhus fått ett förändrat uppdrag.

Antal individer som haft en vårdkontakt inom ASIH i Region Stockholm oavsett boendeort

Akutsjukhusen fokuserar på den vård som inte kan utföras någon annanstans än vid ett akutsjukhus.

Det förändrade uppdraget för akutsjukhusen i Region Stockholm gör att det inte går att direkt jämföra utvecklingen vid akutsjukhusen över tid eller med utvecklingen i andra regioner som inte byggt ut vården utanför akutsjukhusen med till exempel ASIH och närakuter.

Ersättningsmodellen för akutsjukhusen i egen regi och Capio S:t Görans sjukhus regleras i respektive avtal. Under avtalsperioden 2016–2020 hade akutsjukhus i egen regi en ersättningsmodell som bestod av 97 procent fast ersättning och resterande andel målrelaterad ersättning. Den målrelaterade ersättningen utgick om sjukhusen uppnått uppsatta mål för kvalitet, miljö och tillgänglighet.

Under nuvarande avtalsperiod som gäller 2020-2023 har akutsjukhusen i egen regi en ersättningsmodell som består av 54 procent fast ersättning, 40 procent baseras på den vård de utför, fem procent är målrelaterad ersättning som tidigare och en procent ska användas för att driva utvecklingsprojekt och stimulera innovation.

Capio S:t Görans ersättningsmodell skiljer sig och där är 96,5 procent av ersättningen baserad på produktion och resterande är målrelaterad ersättning likt övriga akutsjukhus. Med anledning av pandemin fick akutsjukhusen för hela 2020 och under tre kvartal 2021 en fast ersättning oavsett produktion.

I tabellen nedan redovisas kostnaderna för samtliga akutsjukhus i egen regi samt Capio S:t Görans sjukhus under åren 2017–2021. I tabellen redovisas det totala utfallet, det vill säga ersättningen som utbetalats till akutsjukhusen samt förändringen mellan åren i kronor och procent. Den totala ersättningen inklusive tillfälliga ersättningar har ökat under alla år, men det är viktigt att komma ihåg att sjukhusens uppdrag har ändrats under perioden vilket gör att den procentuella ökningen inte är direkt jämförbar.

Ersättningar till akutsjukhus (exklusive Norrtälje sjukhus)

Kostnader, tkr	2017	2018	2019	2020	2021
Total	22 157 926	23 655 927	24 259 918	25 735 948	27 668 086
Förändring, tkr	2017/2016	2018/2017	2019/2018	2020/2019	2021/2020
Total	1 076 174	1 498 001	603 991	1 476 030	1 932 138
% förändring	2017/2016	2018/2017	2019/2018	2020/2019	2021/2020
Total	5%	7%	3%	6%	8%

Antalet medarbetare vid akutsjukhusen (exklusive Capio S:t Görans sjukhus)

Antalet medarbetare vid akutsjukhusen har ökat under de senaste åren i takt med en ökad befolkning och förändrat uppdrag för sjukhusen.

Förlossningsvården

I Stockholms län finns det i dagsläget sex förlossningskliniker. BB Stockholm, Danderyds sjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset i Solna respektive Huddinge, Södersjukhuset och Södertälje sjukhus. Under 2023 kommer en ny förlossningsklinik att öppna på Capio S:t Görans sjukhus.

Förlossningsvård är en särskild form av akutsjukvård som inte går att planera i detalj. Även om det finns ett antal månaders framförhållning inför en förlossning går det inte att i förväg veta vilken dag eller tid på dygnet ett barn ska födas. Detta gör det särskilt svårt att planera rätt bemanning på rätt förlossningsklinik vid varje tidpunkt.

Alla förlossningskliniker har ett nära samarbete för att kunna hjälpa varandra och hänvisa blivande föräldrar till de kliniker som har kapacitet vid ett givet tillfälle. Mellan 93–95 procent av alla föräldrar får idag tas emot av den förlossningsklinik som de själva valt på förhand.

Antal förlossningar 2017–2021

Antal och andel förlossningar som hänvisas till annan förlossningsklinik än förstahandsvalet

	2017	2018	2019	2020	2021
Antal	2007	1827	1560	1392	1497
Andel	7,01%	6,37%	5,51%	4,91%	5,19%

Intäkter till förlossningsvården (Hälso- och sjukvårdsförvaltningens kostnad) (mkr)

Husläkarmottagningar

Husläkarmottagningarna är navet i hälso- och sjukvården. Deras ersättning består i huvudsak av en fast ersättning för listade patienter, samt en mindre rörlig ersättning för utförd vård. Ersättningen omfattar också målrelaterad ersättning, dvs. bonus, och viten kopplade till vissa kvalitetsområden såsom andel patienter listade på namngiven läkare och medicinskt kvalitetsarbete.

Husläkarmottagningarna har fått en mer central roll i vården och har bland annat ett utökat uppdrag att ta hand om barn och unga med psykisk ohälsa. Vissa husläkarmottagningar har också ett befolkningsinriktat hälsofrämjande/förebyggande uppdrag.

Det finns cirka 230 (exklusive Norrtälje) husläkarmottagningar i länet. Cirka 70 procent drivs av privata vårdgivare. Resterande drivs i regionens egen regi genom Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO).

Antalet husläkarmottagningar i länet 2017–2021

Antalet patienter som är listade på en husläkarmottagning 2017–2021

Ersättning till husläkarmottagningar 2017–2021 (Hälso- och sjukvårdsförvaltningens kostnad, tkr)

Antalet distanskontakter husläkarmottagningar (inklusive Norrtälje)

Antalet fysiska kontakter vid husläkarmottagningar (inklusive Norrtälje)

Totalt antal fysiska och distanskontakter vid husläkarmottagningar (inklusive Norrtälje)

Antalet specialister i allmän medicin som registrerats som listningsbara 2019–2021

Prehospital vård

Prehospital vård är den vård som ges innan en patient till exempel tas om hand vid ett akutsjukhus. Den prehospitala vården ansvarar också för transporter mellan olika vårdgivare som kräver en omhändertagande transport.

Uppdrag utförda av de prehospitala resurserna (ambulanser, sjukvårdstransporter, jourläkarbilar, helikoptrar mm)

Kostnader för prehospital vård 2017–2021 (mkr)

Vårdplatser

Läs mer om vårdplatser via länken nedan. 

Vårdplatser i Region Stockholm - Region Stockholm