Läget i Stockholmsregionen 2018
Uppföljning är en viktig del av arbetet med den regionala utvecklingsplanen, RUFS 2050. Den årliga rapporten Läget i Stockholmsregionen följer upp hur länet presterar utifrån målen. Den redovisar nuläget samt en historisk utveckling.
Hur går det för Stockholmsregionen? Se filmen nedan som tydliggör möjligheter och utmaningar utifrån resultatet i rapporten "Läget i Stockholmsregionen".
Syftet med rapporten är att bidra till en ökad förståelse för regionens utgångsläge inför genomförandet av planen. Visionen är att Stockholmsregionen ska vara den mest attraktiva storstadsregionen i Europa.
Rapporten redovisar regionens utveckling med hjälp av de 16 delmålen som fördelas efter de fyra övergripande målen i RUFS 2050:
- En tillgänglig region med god livsmiljö
- En öppen, jämställd, jämlik och inkluderande region
- En ledande tillväxt- och kunskapsregion
- En resurseffektiv och resilient region utan klimatpåverkande utsläpp
Sammanfattning 2018
Här följer ett urval av områden som tas upp i rapporten. Här finns hela rapporten.
Bruttoregionalprodukt: Stockholmsregionen har den femte högsta bruttoregionalprodukten per capita i den europeiska jämförelsen. Stockholmsregionen har många företag med ett högt förädlingsvärde.
Sysselsättning: Förvärvsfrekvensen för personer mellan 20–64 år var 80 procent 2016, vilket betyder att regionen når delmålet i RUFS 2050. I ett europeiskt perspektiv placerar sig regionen i topp, på första plats strax före München. Stockholmsregionen har högre förvärvsgrad än riksgenomsnittet på 78,6 procent och särskilt hög är sysselsättningsgraden för kvinnor. Utmaningar finns när det gäller att minska gapet mellan utrikes födda och inrikes födda.
Utbildning: Andelen sysselsatta med högre utbildning inom kunskapsintensiva yrken är hög, men behöver öka för att nå delmål på 55 procent 2030.
Nyföretagande: Antalet nystartade företag per 1000 invånare är högre än riksgenomsnittet, men har planat ut något de senaste åren. 2017 låg det på 14,7 per 1000 invånare, delmålet i RUFS 2050 är 18. Vaxholm toppar.
Bredband: Infrastrukturen för bredband är väl utbyggd, men det finns stora skillnader mellan länets tätbebyggda och glesbebyggda område. Förstärkning krävs för att nå delmålet att samtliga invånare, företagare och offentlig sektor ska ha tillgång till fast och mobil bredbandsuppkoppling med höga överföringshastigheter.
Bostäder: Rekordmånga bostäder i länet färdigställdes under 2017 – 17 800. Utvecklingen, i synnerhet för nyproduktionen, har dock avtagit under 2018.
Delmål i RUFS 2050: 22 000 bostäder per år
Kollektivtrafik: Under 2015 genomfördes 59 procent av samtliga resor i länet med gång, cykel eller kollektivtrafik. Delmål i RUFS 2050 är 70 procent. Kollektivtrafikens konkurrenskraft gentemot bilen fortsatt behöver stärkas.
Trygghet och tillit: Tilliten ökar, men det finns det skillnader mellan länets kommuner. Andelen som utsatts för våldsbrott ökade för såväl Stockholmsregionen som för riket mellan 2014 och 2016, men det är för tidigt att kunna dra någon slutsats om huruvida denna ökning är en ny trend. Förstärkning krävs om delmålen inom området ska nås.
Klimatutsläpp: Utsläppen per capita har minskat stadigt, vilket beror på att energianvändningen i Stockholmsregionen har minskat, att klimatgasutsläppen från elanvändning beräknas utifrån nordisk elmix som innehöll betydligt mindre fossilbränsle jämfört med tidigare samt att fossila energibärare har fasats ut från de olika uppvärmningssystemen i länet. Förstärkta insatser behövs för att nå delmålet om halverade utsläpp ur ett konsumtionsperspektiv. Landstinget inrättar i sin nya organisation för Region Stockholm en klimatberedning som ska bevaka regionala klimatfrågor samt arbeta med uppföljning och genomförande av klimatfärdplanen.
Om uppföljningsarbetet
Ett regionalt utvecklingsarbete bedrivs i ett ständigt samspel mellan olika aktörer, som på olika sätt bidrar till regionens utveckling. Landstinget står för vissa delar av genomförandet, men det är de olika aktörernas sammantagna insatser som bidrar till en positiv utveckling i regionen. Många lokala och regionala processer drivs med den regional utvecklingsplanen, RUFS, som utgångspunkt och stärker arbetet med att genomföra planen. Även storregionala och nationella processer använder RUFS som utgångspunkt, för insatser som ska bidra till regionens utveckling.
Här redovisas för Stockholmsregionens utveckling och uppföljningen av den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen RUFS 2050. Uppföljning av RUFS 2050 bygger vidare på uppföljningen av RUFS 2010 och ska bestå av uppföljning av regionens utveckling i förhållande till delmålen respektive till planens samlade konsekvensbeskrivning, en europeisk jämförelse, en beskrivning av det regionala samverkansarbetet i förhållande till de regionala prioriteringarna.
I den europeiska jämförelsen jämförs Stockholmsregionens utveckling med utvecklingen i tio europeiska storstadsregioner: Amsterdam, Barcelona, Berlin, Dublin, Helsingfors, Köpenhamn, München, Oslo, Paris och Milano.
Om insamlingen av data
Utgångspunkten är att den senast tillgängliga statistiken ska användas för att redovisa utfallet, i detta fall 2017. Data för 2017 har inte alltid kunnat samlas in. Det finns olika fördröjningar för de använda statistiska variablerna på regional, kommunal och europeisk nivå. Vissa indikatorer bygger på undersökningar som genomförs till exempel endast vart fjärde år.