Bostäder
En väl fungerande bostadsmarknad är viktig för att säkerställa en god livsmiljö för alla invånare och för att främja tillväxten och attraktionskraften. Bostadsförsörjningen är en av Stockholmsregionens största utmaningar.
Tillskottet på bostäder motsvarar inte den starka befolkningsökningen i regionen och för människor med låga inkomster eller tillfälliga anställningar är situationen särskilt svår.
Region Stockholm ska verka för insatser som kan bidra till att regionens långsiktiga behov av bostäder tillgodoses. Region Stockholm bidrar med kunskapsunderlag som underlättar samverkan och beslut på såväl lokal som regional och nationell nivå. I den regionala utvecklingsplanen, RUFS 2050, pekas ett antal ställningstaganden ut som gemensamt ska bidra till ett tillskott av bostäder:
- det behöver finnas bostäder som motsvarar det demografiska bostadsbehovet
- alla länets kommuner behöver ha en hög planeringsberedskap
- vi behöver planera och bygga varierat för människors olika bostadsbehov
- rörligheten i det befintliga beståndet behöver öka
- använda bostadsbyggandet för att öka kvaliteterna i regionens boendemiljöer
- öka den regionala samverkan och kunskapsutbytet
Hushållens tillgång till godtagbara bostäder i Stockholmsregionen
Stockholmsregionen växer för varje dag. Förutsatt att vi bor som vi gör idag, och att vi blir fler, behövs fler bostäder. I länet finns drygt en miljon bostäder och de senaste åren har tillskottet av nya bostäder varit stort. Ändå finns det hushåll som inte har en godtagbar boendesituation. Syftet med studien Hushållens tillgång till godtagbara bostäder i Stockholmsregionen har varit att öka kunskapen om hur hushållens boendesituation ser ut.
Studien visar:
- De allra flesta hushåll i Stockholms län bor i en bostads som bedöms tillräckligt stor för hushållets storlek.
- Av länets ca. en miljon hushåll bedöms ca. 134 000 vara trångbodda.
- Mellan ca. 60 000 och 80 000 av dessa anses inte kunna tillgodogöra sig en tillräckligt stor bostad i sin egen kommun. Det motsvarar en till nio procent av befolkningen i respektive kommun.
- De flesta i denna grupp bor i hyresrätt.
- Låg sysselsättningsgrad och lägre inkomster än genomsnittet utmärker denna grupp. Utländsk bakgrund överrepresenterad.
- Ett tillskott på 3000 kr per månad skulle ge en viss effekt men kraftfullare åtgärder skulle behövas för att hjälpa majoriteten av hushållen.
Beräkningarna tar inte hänsyn till kötid för hyresrätter eller krav på kontantinsats för bostads- och äganderätter, vilket gör att siffrorna med största sannolikhet är underskattade.
Drygt 60 000 trångbodda hushåll i Stockholmsregionen har en icke godtagbar boendesituation d.v.s. de kan, utifrån sina inkomster, inte efterfråga en bostadsrätt i det lägre prissegmentet eller en hyresrätt med en genomsnittlig månadshyra som gör att hushållet inte bor trångt. De hushåll som bor trångt men som skulle kunna tillgodogöra sig en bostad på den ordinarie bostadsmarknaden återfinns i första hand i Stockholms stad. I övriga kommuner är det en större andel av de trångbodda hushållen som inte kan efterfråga en annan bostad. Majoriteten av de trångbodda hushållen kan alltså inte tillgodogöra sig en bostad som gör deras boendesituation godtagbar.
Studien har genomförts med finansiering från Delegationen mot segregation (Delmos). Kunskapen är viktig för att bidra till lösningar och ska bidra till att skapa en bättre förståelse för drivkrafterna bakom boendesegregation.
Läs rapporten i sin helhet (öppnas i nytt fönster)
Diagram nedan visar antal trånbodda hushåll per kommun i Stockholms län (klicka på bilden för förstoring)
Diagram nedan presenterar antal trångbodda hushåll med och utan en godtagbar boendesituation i Stockholms län (klicka på bilden för förstoring)
